Isak och Rebecka i Gerar
1Det blev hungersnöd i landet – en annan än den förra hungersnöden, den på Abrahams tid. Då begav sig Isak till filisteerkungen Avimelek i Gerar. 2Herren uppenbarade sig för honom och sade: »Bege dig inte till Egypten utan stanna i det land som jag skall visa dig. 3Bli kvar en tid i detta land, så skall jag vara med dig och välsigna dig. Åt dig och dina ättlingar skall jag ge alla dessa länder, jag skall uppfylla det löfte som jag med ed gav din far Abraham. 4Jag skall göra dina ättlingar talrika som stjärnorna på himlen, jag skall ge dem alla dessa länder, och alla folk på jorden skall önska sig den välsignelse som dina ättlingar har fått. 5Detta skall ske därför att Abraham lydde mig och rättade sig efter vad jag befallt, mina bud och stadgar och lagar.«
6Isak slog sig ner i Gerar. 7Men när männen i staden frågade honom om hans hustru sade han: »Det är min syster.« Han vågade inte säga att hon var hans hustru. »Männen här kan döda mig för Rebeckas skull, hon är ju så vacker«, tänkte han. 8Han hade redan varit där en tid, när filisteerkungen Avimelek en dag tittade ut genom fönstret och fick se Isak vänslas med sin hustru Rebecka. 9Då kallade han till sig Isak och sade: »Hon är alltså din hustru. Varför har du sagt att hon är din syster?« Isak svarade: »Jag var rädd att bli dödad för hennes skull.« 10Men Avimelek sade: »Vad är det du har gjort mot oss? Det kunde ju lätt ha hänt att någon av männen här legat med din hustru, och då hade du dragit skuld över oss.« 11Och Avimelek utfärdade en befallning till hela folket: »Den som rör den här mannen eller hans hustru skall straffas med döden.«
12Isak sådde där i landet och fick det året hundrafalt igen. Herren välsignade honom 13och han blev rik. Hans rikedom blev allt större; till sist var han mycket rik. 14Han ägde hjordar av får och kor och hade många tjänare. Allt detta väckte avund bland filisteerna. 15Alla de brunnar som hans far Abrahams män hade grävt på dennes tid fyllde de med jord. 16Och Avimelek sade till Isak: »Du måste flytta härifrån, du har blivit alldeles för stor för oss.« 17Då flyttade Isak; han slog läger i Gerardalen och bodde där.
18Isak grävde åter upp de brunnar som hans far Abrahams män hade grävt men som filisteerna hade fyllt igen efter Abrahams död, och han gav brunnarna samma namn som hans far hade gett dem. 19När Isaks män grävde efter vatten i dalen fann de en källåder. 20Men herdarna från Gerar kom i tvist med Isaks herdar och sade: »Det är vårt vatten!« Och han kallade brunnen Esek, därför att de trätte med honom. 21Sedan grävde Isaks män en annan brunn, och det blev tvist om den också; därför kallade han den Sitna. 22Han bröt upp därifrån och grävde ytterligare en brunn. Den blev det ingen tvist om, och därför kallade han den Rechovot, »ty«, sade han, »nu har Herren gett oss utrymme, så att vi kan föröka oss här i landet«.
Isak och Avimelek sluter förbund
23Isak flyttade därifrån och kom till Beer Sheva. 24Den natten uppenbarade sig Herren för honom och sade:
»Jag är din far Abrahams Gud.
Var inte rädd, ty jag är med dig,
jag skall välsigna dig
och göra dina ättlingar talrika
för min tjänare Abrahams skull.«
25Där byggde Isak ett altare och åkallade Herren, där slog han läger, och där grävde hans män en brunn.
26En dag kom Avimelek till honom från Gerar tillsammans med sin rådgivare Achussat och sin befälhavare Pikol. 27Då sade Isak till dem: »Varför kommer ni hit, ni som tyckte så illa om mig att ni drev bort mig!« 28De svarade: »Vi har tydligt sett att Herren har varit med dig, och nu har vi sagt oss att vi och du måste svära varandra en ed. Slut ett fördrag med oss 29och lova att du inte skall göra oss något ont, liksom vi aldrig har ofredat dig utan bara gjort dig gott. Du fick dra bort i fred, och nu har Herren välsignat dig.« 30Isak gav ett gästabud för dem, och de åt och drack. 31Tidigt nästa morgon svor de varandra en ed. Därefter tog Isak farväl av dem, och de skildes i sämja.
32Samma dag kom Isaks män och berättade för honom att de hade funnit vatten i brunnen de grävde. 33Isak kallade brunnen Shiva. Därför heter staden än i dag Beer Sheva.
34När Esau var 40 år tog han till hustrur Judit, hettiten Beeris dotter, och Basemat, hettiten Elons dotter. 35De förbittrade livet för Isak och Rebecka.
