Klagovisorna 5

₁Herre, minns vad vi fått utstå,

se hur vi förnedras!

₂Vår egendom föll i främmande hand,

våra hus kom i främlingars ägo.

₃Vi har blivit faderlösa barn,

våra mödrar är som änkor.

₄Vi får betala för vårt eget vatten,

vi måste köpa vår egen ved.

₅Med oket på nacken pressas vi hårt,

vi är trötta men får ingen vila.

₆Vi gav oss under Egypten och Assyrien

för att få bröd att äta.

₇Våra fäder som syndade är borta,

vi måste bära deras skuld.

₈Slavar regerar oss,

ingen räddar oss från dem.

₉Med fara för livet hämtar vi vårt bröd,

hotade av angrepp från öknen.

₁₀Som en lerugn flagnar huden

av brännande hunger.

₁₁De våldtar kvinnorna i Sion

och flickorna i Judas städer.

₁₂De hänger förnäma män

och visar ringaktning för de äldste.

₁₃Unga män måste slita med kvarnen,

pojkar dignar under bördor av ved.

₁₄De gamla samlas inte längre i porten,

de unga har slutat att spela.

₁₅Glädjen är borta ur hjärtat,

dansen har bytts i sorg.

₁₆Kransen har fallit från vårt huvud.

Ve oss som syndade så!

₁₇Därför är vårt hjärta tungt,

därför skymmer det för vår syn:

₁₈Sions berg ligger öde,

där stryker schakaler omkring.

₁₉Du, Herre, härskar för evigt,

från släkte till släkte står din tron.

₂₀Varför har du glömt oss helt

och övergett oss för alltid?

₂₁För oss åter till dig, så vänder vi åter.

Herre, låt allt på nytt bli som förr.

₂₂Men du har förkastat oss

och rasar mot oss i vrede.