Mer information

Jeremia 37

Hotet mot Jerusalem

₁Sidkia, Josias son, efterträdde Konja, Jojakims son, på tronen. Det var kung Nebukadnessar av Babylonien som gjorde honom till kung över Juda. ₂Varken han eller hans hov eller folket i landet lyssnade till de ord Herren hade talat genom profeten Jeremia.

₃Kung Sidkia sände Jukal, Shelemjas son, och prästen Sefanja, Maasejas son, till profeten Jeremia med uppmaningen: »Be för oss till Herren, vår Gud!« ₄Jeremia kunde då röra sig fritt bland folket; han hade ännu inte satts i fängelse. ₅Faraos här hade marscherat upp från Egypten, och när kaldeerna, som belägrade Jerusalem, fått rapport om detta hade de dragit sig tillbaka från staden. ₆Då kom Herrens ord till profeten Jeremia: ₇Så säger Herren, Israels Gud: Ni skall svara kungen av Juda, som har sänt er till mig för att få besked: Faraos här, som ryckt ut för att undsätta er, kommer att återvända hem till Egypten. ₈Kaldeerna skall komma tillbaka. De skall angripa denna stad, de skall erövra den och bränna ner den. ₉Så säger Herren: Intala er inte att kaldeerna kommer att dra bort från er. Det kommer de inte att göra. ₁₀Även om ni besegrade hela den kaldeiska här som strider mot er, så att bara några sårade låg kvar i sina tält, så skulle dessa resa sig och bränna ner denna stad.

Jeremia fängslas

₁₁När kaldeerna inför hotet från faraos här hade dragit sig tillbaka från Jerusalem ₁₂tänkte Jeremia lämna staden och bege sig till Benjamins område för att dela ett arv med sina släktingar där. ₁₃Men när han kom till Benjaminporten stod där som vakthavande befäl en man som hette Jiria, son till Shelemja, son till Hananja. Han grep profeten Jeremia och sade: »Du tänker gå över till kaldeerna!« ₁₄Jeremia svarade: »Det är lögn! Jag tänker inte gå över till kaldeerna.« Men Jiria brydde sig inte om vad Jeremia sade utan grep honom och förde honom till stormännen. ₁₅Stormännen blev rasande på Jeremia, de lät prygla honom och satte honom i häkte i sekreteraren Jonatans hus, som hade gjorts till fängelse. ₁₆Så hamnade Jeremia i fängelsehålan, i valven, och där fick han sitta länge.

₁₇Men kung Sidkia lät hämta honom och frågade i hemlighet ut honom i sitt palats. »Har det kommit något ord från Herren?« sade kungen. »Ja«, svarade Jeremia, »du skall falla i den babyloniske kungens händer.« ₁₈Och Jeremia frågade kung Sidkia: »Vad har jag gjort dig och dina män och detta folk för ont, eftersom ni har satt mig i fängelse? ₁₉Och var är de nu, era profeter som profeterade för er att den babyloniske kungen inte skulle angripa er och detta land? ₂₀Nu ber jag dig att lyssna till mig, min herre och konung: jag bönfaller dig att inte skicka mig tillbaka till sekreteraren Jonatans hus. Låt mig inte dö där.« ₂₁Då befallde kung Sidkia att Jeremia skulle förpassas till vaktgården. Där fick han en brödkaka om dagen från bagarnas gata, så länge det fanns bröd kvar i staden. Och Jeremia fick stanna på vaktgården.