Jesaja 26

Staden är vår styrka,

till skydd har han skänkt den

vallar och värn.

₂Slå upp portarna,

låt det rättfärdiga folket dra in,

ett folk som förblir troget.

₃Den som är ståndaktig

skänker du trygghet,

på dig förtröstar han.

₄Förtrösta alltid på Herren,

ty Herren är en evig klippa.

₅Han störtar ner dem som bor där uppe

i den otillgängliga staden,

han jämnar den med marken,

förvandlar den till grus,

₆så att de fattiga och de svaga

kan trampa den under fötterna.

₇Den rättfärdiges stig är rak,

du gör vägen jämn för honom,

₈dina rättvisa domars väg.

Herre, till ditt namn står vårt hopp,

vår längtan är att få åkalla dig.

₉Min själ längtar efter dig om natten,

min ande söker dig.

När dina rättvisa domar upplyser jorden

lär sig världens folk det rätta.

₁₀Skonas de onda lär de sig aldrig det rätta,

och rättvisan kränks av våldsmän,

de ser inte Herrens majestät.

₁₁Herre, din hand är lyft,

men de ser det inte.

Låt dem stå där med skam

när de ser din lidelse för folket.

Låt eld förtära dina fiender.

₁₂Herre, ge oss välgång,

allt vad vi gör är ditt verk.

₁₃Herre, vår Gud,

har vi haft andra härskare än dig?

Endast ditt namn vill vi bekänna.

₁₄De döda får inte liv igen,

skuggorna uppstår inte.

Så har du straffat och förgjort dem

och utplånat minnet av dem.

₁₅Herre, åter och åter har du gjort

mäktiga gärningar för ditt folk.

[---]

₁₆[---]

₁₇Som en kvinna som skall föda

och krystar och skriker av smärta,

så lät du oss bli, o Herre.

₁₈Vi var havande, vi krystade,

men vi födde vind.

Vi har ingen hjälp för landet.

[---]

₁₉Dina döda skall få liv igen,

deras kroppar skall uppstå.

Vakna och jubla, ni som vilar i mullen!

Ty din dagg är en ljusets dagg,

du låter den falla över skuggornas land.

₂₀Mitt folk, gå in i era kamrar

och stäng dörren om er.

Göm er en kort stund,

tills vreden har dragit förbi.

₂₁Ty Herren drar ut från sin boning

för att straffa jordens folk för deras synd,

och jorden skall blotta det blod som spillts,

inte längre dölja de dräpta.