Hesekiel 28
Profetia mot Tyros kung
1Herrens ord kom till mig: 2Människa! Säg till Tyros furste: Så säger Herren Gud: Du blev högmodig och sade: »Jag är en gud. Jag sitter på en gudatron mitt i havet.« Men även om du inbillar dig att du är gudomlig, så är du människa och inte gud. 3Du är visare än Daniel, inget hemligt är förborgat för dig. 4Vägledd av vishet och insikt har du skaffat dig rikedom. Guld och silver samlade du i dina skattkamrar. 5Du drev handel med stor skicklighet och ökade din rikedom. Men din rikedom har gjort dig högmodig. 6Därför säger Herren Gud: Eftersom du inbillar dig att du är gudomlig 7skall jag låta främlingar anfalla dig, grymma hedningar. Med draget svärd skall de angripa din härliga vishet, de skall släpa din storhet i smutsen. 8De skall sänka dig i graven. Ute på havet skall du dräpas och dö. 9Vågar du, ansikte mot ansikte med dina mördare, säga: »Jag är en gud«? Nej, du är en människa i dina dråpares våld, inte en gud. 10Som en oomskuren skall du dö för främlingars hand. Jag har talat, säger Herren Gud.
Sorgesång över Tyros kung
11Herrens ord kom till mig: 12Människa! Sjung en sorgesång om Tyros kung: Så säger Herren Gud:
Du var som en dyrbar sigillring. Du var full av vishet och fulländat skön. 13I Eden, Guds trädgård, bodde du. Du var höljd i ädelstenar av alla de slag: karneol, topas och kalcedon, krysolit, onyx och jaspis, safir, rubin och smaragd. Av guld var dina smycken och prydnader, gjorda åt dig den dag du blev skapad. 14Du var en kerub som jag hade smort och satt till beskyddare. På det heliga gudaberget bodde du. Där gick du bland gnistrande stenar. 15Du var oförvitlig i allt vad du gjorde, från den dag du blev skapad till dess att orätt kom i dagen hos dig. 16Din vidlyftiga köpenskap drev dig till våld och synd. Då förvisade jag dig från gudaberget och jagade bort dig, beskyddande kerub, från de gnistrande stenarna. 17Din skönhet gjorde dig högmodig, och du förödde din vishet och storhet. Då kastade jag dig ner till marken och lämnade dig att beskådas av andra kungar. 18Med otaliga synder och orättfärdig köpenskap vanhelgade du dina tempel. Då lät jag eld slå ut från dig, och den förtärde dig. Inför allas ögon blev du till aska på marken. 19Alla folk som kände dig grips av fasa för din skull. Du har blivit en skräcksyn. Det är för alltid slut med dig.
Profetia mot Sidon
20Herrens ord kom till mig: 21Människa! Vänd dig mot Sidon och profetera mot staden: 22Så säger Herren Gud: Jag skall ta itu med dig, Sidon, och visa min makt i dig. Genom att verkställa domen över staden skall jag visa min helighet. Då skall de inse att jag är Herren. 23Jag skall sprida pest och låta blod flyta på gatorna. Inne i staden skall de slagna falla för svärdet som riktas mot den från alla håll. Då skall de inse att jag är Herren.
Löfte om hemkomst och välgång
24Israels folk skall inte längre plågas av föraktfulla grannfolks brännande nässlor och stickande törnen. Då skall de inse att jag är Herren Gud. 25Så säger Herren Gud: Jag skall samla ihop israeliterna från de folk bland vilka de skingrats, genom dem skall jag visa min helighet i de andra folkens åsyn. De skall få bo på sin egen mark, den som jag en gång gav min tjänare Jakob. 26Där skall de leva tryggt, bygga hus och plantera vingårdar. De skall leva tryggt när jag har verkställt domen över de grannfolk som föraktar dem. Då skall de inse att jag är Herren, deras Gud.
Bible 2000 Swedish Translation Study Edition © Swedish Bible Society, 2000, 2017.