Profetia mot Jerusalem, den blodbefläckade staden
1Herrens ord kom till mig: 2Gå till rätta med den blodbefläckade staden! Människa, gå till rätta med den! Låt den veta vilka vidrigheter som begås där. 3Säg: Så säger Herren Gud: Stad, du som utgjuter blod inom dina murar, din stund är kommen. Du har tillverkat avgudabilder och orenat dig. 4Det blod du utgjutit har dragit skuld över dig, och de avgudabilder du tillverkat har gjort dig oren. Du skyndar mot din sista dag, dina år är räknade. Därför skall jag göra dig till åtlöje bland folken och utsätta dig för spott och spe i alla länder. 5Nära och fjärran skall de bespotta dig.
Ditt rykte är fläckat, kaos råder. 6Hos dig använder alla Israels furstar sin makt till att utgjuta blod. 7Hos dig skymfas fäder och mödrar, invandrare förtrycks, änkor och faderlösa kränks. 8Du ringaktar vad jag har gjort heligt, och du vanhelgar mina sabbater. 9Hos dig finns män som sprider död med sitt förtal. Hos dig hålls offermåltider på bergen. Hos dig bedrivs otukt. 10Hos dig lägrar man sin fars hustru, hos dig utnyttjar man en kvinna fast hon är oren av sin blödning. 11En begår skamlösheter med sin nästas hustru, en bedriver otukt med sin svärdotter och skändar henne, en utnyttjar sin fars dotter, sin egen syster. 12Hos dig dödar man mot betalning. Du ockrar och tar ränta. Du förtrycker din nästa och roffar åt dig. Men mig har du glömt, säger Herren Gud.
13Jag knyter handen för att slå när jag ser ditt rofferi och det blod som flyter hos dig. 14Kommer ditt mod och din styrka att räcka till när jag gör upp med dig? Jag, Herren, har talat, och jag skall göra som jag har sagt. 15Jag skall skingra dig bland folken och sprida ut dig i främmande länder, och jag skall rensa bort allt orent hos dig. 16Jag skall genom dig låta mig vanäras inför folken. Då skall du inse att jag är Herren.
Israel som slagg i smältugnen
17Herrens ord kom till mig: 18Människa! För mig har israeliterna blivit slagg. Som koppar, tenn, järn och bly i en smältugn har de alla blivit. De är slagg. 19Därför säger Herren Gud: Eftersom ni alla är slagg skall jag samla er i Jerusalem. 20Som man samlar silver, koppar, järn, bly och tenn i en ugn och blåser under elden för att smälta detta, så skall jag i flammande vrede samla er, kasta in er och smälta er. 21Jag skall samla ihop er och blåsa under mitt ursinnes eld. Ni skall smältas i den, 22som silver smälts i en ugn skall ni smältas. Då skall ni inse att jag, Herren, har tömt min vrede över er.
Profetia mot ledare och folk i Israel
23Herrens ord kom till mig: 24Människa! Säg till landet: Du är ett land som inte fick något regn, som inte bevattnades på vredens dag. 25Dina furstar var rytande och rovgiriga lejon. De åt människor, stal skatter och kostbarheter och gjorde många till änkor. 26Prästerna gjorde våld på min lag och skändade det som jag gjort heligt. De gjorde ingen skillnad mellan heligt och icke heligt, de undervisade inte om vad som är rent och orent. De iakttog inte mina sabbater. Så vanhelgades jag av dem. 27Stormännen var rovgiriga vargar. De utgöt blod och gick över lik för att roffa åt sig. 28Profeterna kalkade över allting med sina falska syner och lögnaktiga spådomar. »Så säger Herren Gud«, sade de, trots att Herren inte hade talat. 29Folket i landet förtryckte och plundrade. Fattiga och svaga kränktes, invandrare var förtryckta och rättslösa. 30Jag sökte efter någon som kunde bygga upp muren eller ställa sig i bräschen, så att jag inte behövde förstöra landet. Men jag fann ingen. 31Då tömde jag min vrede över dem och förintade dem med mitt ursinnes eld. Jag lät dem plikta för vad de gjort, säger Herren Gud.
