1Den som hämnas drabbas av Herrens hämnd,
men han framhärdar i sin syndfullhet.
2Förlåt din nästa den orätt han har gjort,
så utplånas dina egna synder när du ber.
3Om en människa bär på agg mot en annan,
hur kan hon då kräva läkedom av Herren?
4Hon visar ingen nåd mot sin medmänniska,
men när hon själv har syndat tar hon till böner!
5Hon bär på agg, hon som själv är dödlig –
vem skall då ge försoning för hennes synder?
6Tänk på livets slut och hata inte mer;
minns döden och förgängelsen, håll fast vid buden.
7Tänk på buden och vredgas inte på din nästa;
minns förbundet med den Högste och glöm andras fel.
8Undvik strid, så syndar du mindre,
ty en hetlevrad människa får striden att flamma upp.
9En syndare vållar splittring bland vänner
och sår ut förtal bland dem som lever i fred.
10Ju mer bränsle, dess högre flammor,
ju styvare sinnen, dess hetare strid.
Ju starkare man, dess häftigare raseri,
ju större rikedom, dess våldsammare vrede.
11Ett hetsigt gräl vållar eld,
och en hetsig strid slutar i blod.
12Blåser du på glöden flammar den upp,
och spottar du på den slocknar den;
båda delarna är ett verk av din mun.
Förtalets faror
13Förbannelse över lögnaren och baktalaren –
han vållar många fredliga människors undergång.
14Den skvallrande tungan har störtat många i olycka
och drivit dem på flykt från land till land.
Den har förstört befästa städer
och lagt stormäns hus i ruiner.
15Den skvallrande tungan har kört dugliga hustrur på porten
och berövat dem frukten av deras arbete.
16Lyssnar man till den får man ingen frid
och kan aldrig leva i ro.
17Piskans slag ger blodiga märken,
men tungans slag knäcker ben.
18Många är de som fallit offer för svärdet,
men inte så många som tungans offer.
19Lycklig den som funnit skydd mot förtalet,
som inte utsatts för dess raseri,
inte behövt släpa på dess ok
och aldrig fjättrats av dess bojor.
20Ty dess ok är av järn
och dess bojor av koppar.
21Ond är den död det vållar,
och dödsriket självt ger en bättre lott.
22Förtalet skall aldrig få makt med de fromma,
de skall inte bli brända av dess flammor.
23Dess offer blir de som överger Herren,
kring dem skall det brinna och aldrig slockna.
Det skall släppas loss mot dem som ett lejon,
som en leopard skall det slita dem i stycken.
24/25 Du inhägnar ju din egendom med törnhäckar –
se också till att sätta lås för din mun.
Du knyter ihop om ditt silver och guld –
gör dig också en våg för att väga dina ord.
26Akta dig så att förtalet inte får dig på fall
mitt för ögonen på din lurande fiende.
