Herren sänder förvirring över Egypten
1Budskap om Egypten.
Herren rider på snabba skyar,
han kommer till Egypten.
Egyptens avgudar darrar inför honom,
egypterna skälver av skräck.
2»Jag hetsar Egypten mot Egypten,
så att alla strider mot alla,
stad mot stad, rike mot rike.
3Egypterna mister sans och vett,
jag gör deras planer om intet.
De måste fråga avgudar och gengångare,
de dödas andar och spådomsandar.
4Jag skall lämna egypterna
i en hård herres våld,
en grym kung skall råda över dem.«
Detta är Härskaren Herren Sebaots ord.
5Vattnet skall ta slut i Nilen,
floden sina och torka ut.
6Kanalerna skall stinka,
Nildeltat tömmas på vatten.
Säv och rör skall svartna,
7vassruggarna vid Nilens mynning.
Allt som såtts längs floden
torkar, virvlar bort och försvinner.
8Alla fiskare sörjer och klagar,
de som lägger ut rev i floden.
De som kastar ut sina nät
grips av vanmakt.
9Linodlarna ger upp hoppet,
häcklerskor och vävare bleknar,
10lärftmakarna står betryckta,
alla daglönare förlorar modet.
11Rena dårar är furstarna i Soan,
de visa ger farao enfaldiga råd.
Hur kan ni säga till farao:
»Vi är söner av visa män,
vi stammar från forntidens kungar.«
12Var är de nu, dina visa?
Må de berätta och låta dig veta
vad Herren Sebaot beslutat om Egypten.
13Soans furstar handlar som dårar,
Memfis furstar låter sig luras,
stamhövdingarna leder Egypten vilse.
14Herren har fyllt dem med förvillelse,
därför får de egypterna att ragla
vad de än tar sig för,
som en drucken raglar i sina spyor.
15Ingenting skall lyckas för Egypten,
varken för huvud eller svans,
stam eller strå.
16Den dagen skall egypterna bli som kvinnor, de skall darra och bäva när Herren Sebaot lyfter handen mot dem. 17Juda land skall bli en fasa för egypterna. När de hör det namnet nämnas skall de bäva inför det beslut som Herren Sebaot har fattat om dem.
Herren välsignar folken
18Den dagen skall det i Egypten finnas fem städer där man talar Kanaans språk och där man svär vid Herren Sebaot. En av dem skall heta Ir Haheres.
19Den dagen skall det finnas ett altare åt Herren mitt inne i Egypten och en stod åt Herren vid landets gräns. 20Detta skall i Egypten vara tecken och vittnesbörd om Herren Sebaot. När de ropar till Herren och klagar över sina förtryckare skall han sända en befriare som kämpar för dem och räddar dem. 21Herren skall göra sig känd för egypterna, och egypterna skall lära känna Herren den dagen. De skall frambära slaktoffer och matoffer, de skall avge löften till Herren som de också skall få infria. 22Herren skall slå egypterna, slå men också bota. När de omvänder sig till Herren skall han bönhöra dem och bota dem.
23Den dagen skall det finnas en banad väg från Egypten till Assyrien, och assyrierna skall komma till Egypten och egypterna till Assyrien, och egypterna skall frambära offer tillsammans med assyrierna.
24Den dagen skall Israel vara jämställt med Egypten och Assyrien och bli en välsignelse på jorden, 25när Herren Sebaot välsignar jorden och säger:
Välsignat är Egypten, mitt folk,
Assyrien, mitt eget verk,
Israel, min egendom.
