Sorgesång och strafftal
1Hör den sorgesång som jag sjunger om dig, Israels folk:
2Jungfrun Israel har fallit,
hon reser sig aldrig mer,
hon ligger där övergiven på egen mark,
ingen hjälper henne upp.
3Så säger Herren Gud till Israels folk:
Den stad som tågar ut med tusen man
skall ha hundra kvar,
och den som tågar ut med hundra
skall ha tio kvar.
4Så säger Herren till Israels folk:
Kom till mig, så får ni leva!
5Gå inte till Betel,
sök er inte till Gilgal,
dra inte bort till Beer Sheva!
Ty Gilgal skall föras bort i fångenskap
och Betel bli till intet.
6Kom till Herren, så får ni leva!
Annars skall han härja Josefs land som en eld,
den skall förtära Betel och ingen skall släcka.
7Ni förvandlar rätten till malört
och slår rättfärdigheten till marken!
8Han som har gjort Sjustjärnorna och Orion,
som förvandlar mörker till morgon
och låter dagen mörkna till natt,
som kallar på havets vatten
och låter det strömma över jorden –
Herren är hans namn,
9han som låter förödelse ljunga över fästningen,
förödelse komma över borgen.
10Ni hatar den som för rättens talan i domstolen
och avskyr den som säger sanningen.
11Därför – ni som trampar på den fattige
och tar hans säd i skatt:
ni bygger hus av huggen sten,
men ni skall aldrig bo i dem,
ni planterar härliga vingårdar,
men ni skall aldrig dricka vinet.
12Ty jag vet att era brott är många
och era synder otaliga,
ni som förtrycker oskyldiga och tar mutor
och hindrar de fattiga att få sin rätt.
13Därför tiger den kloke i denna tid,
ty det är en ond tid.
14Sök det goda och inte det onda,
så att ni får leva!
Då skall Herren, härskarornas Gud, vara med er,
så som ni säger att han är.
15Hata det onda och älska det goda,
låt rätten råda då ni dömer!
Kanske skall då Herren, härskarornas Gud,
förbarma sig över spillran av Josefs ätt.
16Därför säger Herren,
härskarornas Gud, Herren:
På alla torg skall dödsklagan höras,
på alla gator verop.
Bönderna kallas till sorgehögtid,
till dödsklagan de som kan sjunga sorgesång.
17I alla vingårdar skall dödsklagan höras
när jag går fram bland er,
säger Herren.
18Ve er som längtar efter Herrens dag!
Vad får ni för glädje av Herrens dag?
Den är mörker, inte ljus –
19som när någon flyr för ett lejon
och möter en björn,
kommer hem, tar stöd mot väggen
och blir biten av en orm.
20Ja, Herrens dag är mörker, inte ljus,
töcken utan en strimma sol.
21Jag avskyr era fester, jag hatar dem,
jag står inte ut med era högtider.
22När ni offrar till mig och kommer med era gåvor
vill jag inte veta av dem,
jag vill inte se åt era offer av gödboskap.
23Låt mig slippa dina psalmer,
jag vill inte höra ditt strängaspel!
24Men låt rätten välla fram som vatten
och rättfärdigheten som en outsinlig ström!
25Frambar ni slaktoffer och gåvor åt mig
de fyrtio åren i öknen, Israels folk?
26Bar ni då omkring era gudabilder,
Sackut, er konung, och Kevan, er gudastjärna,
som ni gjort åt er?
27Jag skall föra er bort i fångenskap
bortom Damaskus, säger Herren,
vars namn är härskarornas Gud.