Bibel 2000 (B2000)
6

61Då slutade hon gråta.

Den stora fisken

2Tobias gav sig i väg med ängeln i sällskap, och hunden sprang efter honom och följde dem en bit på vägen. Så färdades de båda tillsammans. När mörkret föll den första kvällen slog de läger vid floden Tigris. 3Ynglingen gick ner för att tvätta fötterna i floden. Då stack en stor fisk upp ur vattnet och skulle sluka hans fot. Han skrek till, 4men ängeln sade: »Fånga fisken och håll fast den.« Ynglingen fångade fisken och drog upp den på land. 5»Skär upp fisken«, sade ängeln, »och ta ut gallan, hjärtat och levern. Kasta bort de andra inälvorna, men spara gallan, hjärtat och levern, ty de kan användas som läkemedel.« 6Ynglingen skar upp fisken och tog vara på gallan, hjärtat och levern. Sedan stekte de en del av fisken och tog med sig på vägen; resten saltade de och lämnade kvar.

De färdades vidare tillsammans och närmade sig Medien. 7Då frågade Tobias ängeln: »Asarja, min broder, vad är det för läkemedel som finns i fiskens hjärta och lever och i gallan?« 8Han svarade: »Fiskens hjärta och lever kan du bränna när en man eller kvinna hemsöks av en demon eller en ond ande; då försvinner alla hemsökelser från den människan, så att hon för all framtid är fri från dem. 9Gallan kan du smörja i ögonen på en människa som har fått vita hinnor; blås sedan på dem, så blir ögonen friska.«

Rafael berättar om Sara

10När han hade kommit in i Medien och redan närmade sig Ekbatana 11sade Rafael: »Tobias, min broder.« — »Ja«, svarade han, och ängeln fortsatte: »I natt skall vi bo hos Raguel. Han är din släkting, och han har en dotter som heter Sara. 12Utom henne har han varken son eller dotter, och du är den som står närmast till av alla att äkta henne, liksom du har rätt att ärva hennes fars egendom. Flickan är förståndig och duktig och mycket vacker. Fadern är djupt fäst vid henne och ger henne allt han har. 13Det är din rättighet att ärva hennes far, och det tillkommer dig att få henne till hustru. Hör på mig, broder: jag skall tala om flickan med hennes far nu i kväll och be att vi får henne till brud åt dig. Då kan vi fira bröllopsfesten när vi kommer tillbaka från Rages. Jag är säker på att Raguel inte kan vägra dig henne eller lova bort henne åt någon annan, ty då skulle han förtjäna dödsstraff enligt bestämmelsen i Moses bok, och han vet att det tillkommer dig före alla andra män att äkta hans dotter. Hör på mig, broder, vi skall tala om flickan nu i kväll och be om hennes hand, och när vi kommer tillbaka från Rages skall vi hämta henne och ta henne med oss hem till dig.«

14Tobias svarade Rafael: »Asarja, min broder, jag har hört att hon redan har blivit bortgift sju gånger, men alla männen dog på bröllopsnatten, så snart de gick in i hennes rum. Jag har hört sägas att det är en demon som dödar dem, 15och nu är jag rädd — demonen älskar henne och gör inte henne något ont, men han dödar alla som vill komma henne nära, och jag är min fars ende son: jag är rädd för att dö så att jag blir orsak till att min far och mor går i graven av sorg. De har ingen annan son som skulle kunna begrava dem.« 16Ängeln svarade: »Kommer du inte ihåg de förmaningar din far gav dig: att du skulle ta en hustru från din fars familj. Hör nu på mig, broder, oroa dig inte för den där demonen, utan gift dig med henne. Jag vet att hon skall bli din hustru redan i natt. 17Och när du kommer in i brudkammaren skall du ta fiskens hjärta och en bit av levern och lägga på den glödande rökelsen, så att lukten sprider sig. 18När demonen känner den kommer han att fly och aldrig någonsin mer visa sig i hennes närhet. Och när du skall vara tillsammans med henne skall ni båda först stiga upp och anropa himlens herre och be honom om barmhärtighet och beskydd. Var inte rädd, det är åt dig hon har blivit bestämd före tidens början, och det är du som skall rädda henne. Hon kommer att följa med dig, och jag tror att hon kommer att ge dig barn som skall bli som bröder för dig. Var inte orolig.« När Tobias hörde vad Rafael sade och förstod att hon var hans syster, en som tillhörde hans fars släkt och familj, fick han henne mycket kär och blev innerligt fäst vid henne.