Bibel 2000 (B2000)
1

Hälsning

11Från Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att föra Guds utvalda till tro och till kunskap om vår religions sanning, 2med dess hopp om evigt liv som Gud, som aldrig ljuger, har utlovat för oändligt länge sedan — 3när tiden var inne gjorde han sitt ord känt för alla genom den förkunnelse som har anförtrotts mig enligt Guds, vår frälsares, befallning — 4från Paulus till Titus, hans äkta barn i den gemensamma tron. Nåd och frid från Gud fadern och Kristus Jesus, vår frälsare.

Församlingarna på Kreta

5När jag lämnade dig kvar på Kreta var det för att du skulle ordna det som återstod att göra och tillsätta äldste i varje stad efter mina anvisningar: 6oförvitliga män, som inte har gift sig mer än en gång och vilkas barn är troende och inte kan beskyllas för ett vilt och självsvåldigt liv. 7Församlingsledaren måste ju vara oförvitlig, eftersom han är Guds förvaltare. Han får inte vara självgod, inte häftig, inte missbruka vin, inte vara hårdhänt, inte sniken, 8utan skall vara gästfri, godhjärtad, behärskad, rättrådig, from och sträng mot sig själv. 9Han skall hålla sig till lärans pålitliga ord, så att han kan styrka andra med en sund undervisning och vederlägga motståndarna. 10Det finns, särskilt bland de omskurna, många som inte vet sin plats, pratmakare som förvrider huvudet på andra. 11Dem måste man tysta munnen på, för de vänder upp och ner på hela familjer genom att för snöd vinnings skull sprida otillåtna läror. 12En landsman till dem, en av deras egna profeter, har sagt: »Kreterna ljuger i ett och är odjur, glupska och lata.« 13Det vittnesbördet är sant. Vederlägg dem därför med kraft, så att de blir sunda i tron 14och inte ägnar sig åt judiska legender och åt påbud från människor som vänder sig bort från sanningen. 15För de rena är allting rent, men för dem som lever i orenhet och otro är ingenting rent, de är orena både i sinne och samvete. 16De försäkrar att de känner Gud, men i sina handlingar förnekar de honom. Avskyvärda är de, oförbätterliga och odugliga till varje god gärning.

2

Regler för församlingslivet

21Men du skall tala om för dem vad den sunda läran kräver. 2Äldre män skall uppträda nyktert, värdigt och behärskat, sunda i tron, kärleken och uthålligheten. 3På samma sätt skall äldre kvinnor uppträda så som ett heligt liv kräver, inte förtala någon och inte missbruka vin. De skall vara lärare i goda seder 4och fostra de unga kvinnorna till att älska man och barn, 5att vara anständiga, rena, husliga, goda och att underordna sig sina män, så att inte Guds ord blir smädat.

6Förmana på samma sätt de yngre männen att alltid leva anständigt, 7och var själv ett föredöme i goda gärningar. Din undervisning skall vara ofördärvad, värdig, 8sund och oantastlig, så att dina motståndare måste skämmas eftersom de inte hittar något ont att säga om oss.

9Slavar skall underordna sig sina herrar i allt och göra dem till viljes, inte säga emot 10och inte stoppa något i egen ficka. De skall alltid visa sig goda och trogna, så att de på alla sätt är en prydnad för Guds, vår frälsares, lära.

11Ty Guds nåd har blivit synlig som en räddning för alla människor. 12Den lär oss att säga nej till ett gudlöst liv och denna världens begär och att leva anständigt, rättrådigt och fromt i den tid som nu är, 13medan vi väntar på att vårt saliga hopp skall infrias och vår store gud och frälsare Kristus Jesus träda fram i sin härlighet. 14Han har offrat sig själv för oss, för att friköpa oss från alla synder och göra oss rena, så att vi blir hans eget folk, uppfyllt av iver att göra vad som är gott.

15Så skall du tala, uppmuntra och tillrättavisa, med allt eftertryck. Låt ingen se ner på dig.

3

De kristnas tro i världen

31Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda makthavare och myndigheter och alltid vara beredda att göra det som är gott. 2De får inte förolämpa någon utan skall vara fridsamma och försynta och visa ödmjukhet mot alla människor.

3Vi var ju också själva en gång dåraktiga, olydiga och vilsegångna, slavar under alla möjliga impulser och lustar. Vi levde i ondska och avund, vi var avskyvärda och vi avskydde varandra.

4Men när Guds, vår frälsares, godhet och kärlek till människorna blev uppenbara 5räddade han oss — inte därför att vi gjort några rättfärdiga gärningar utan därför att han är barmhärtig — och han gjorde det med det bad som återföder och förnyar genom den heliga anden. 6Genom Jesus Kristus, vår frälsare, har han låtit Anden strömma över oss, 7för att vi genom Guds nåd skall bli rättfärdiga och, så som det är vårt hopp, vinna evigt liv. 8Det är ett ord att lita på.

Jag vill att du skall inskärpa detta, så att de som tror på Gud vinnlägger sig om att utföra goda gärningar. Dessa föreskrifter är bra och nyttiga för alla människor. 9Men dumma dispyter om förfäderna och strider och tvister om lagen skall du hålla dig ifrån; de är onyttiga och leder ingenstans. 10Den som vållar splittring skall du vägra att befatta dig med, efter en första och en andra tillrättavisning. 11Du kan vara säker på att han har gått vilse och är en syndare som har dömt sig själv.

Personliga anvisningar

12När jag har skickat Artemas eller Tychikos till dig, så försök komma till mig i Nikopolis. Där har jag tänkt stanna över vintern. 13Se till att Zenas, juristen, och Apollos verkligen får allt de behöver när de reser. 14Även de våra måste lära sig att utföra goda gärningar när något behöver göras, annars blir deras liv fruktlöst.

15Jag har hälsningar till dig från alla här hos mig. Hälsa alla våra vänner i tron. Nåd åt er alla.