Bibel 2000 (B2000)
6
Kör

61Vart har din vän gått,

du skönaste bland kvinnor,

vart har din vän tagit vägen?

Låt oss hjälpa dig att söka!

Hon

2Min vän har gått ner till sin trädgård,

till kryddsängarna.

Där vallar han sin hjord

och plockar liljor.

3Jag är min väns och han är min,

han som vallar sin hjord bland liljor.

Han

4Du är skön som Tirsa, min älskade,

ljuvlig som Jerusalem,

skrämmande som stjärnornas här.

5Vänd bort din blick,

den gör mig förvirrad.

Ditt hår är som en flock getter

som strömmar utför Gilead.

6Dina tänder är som en flock tackor

som stiger ur badet,

alla har tvillingar,

ingen är utan lamm.

7Som ett kluvet granatäpple

skimrar din tinning bakom slöjan.

8Sextio är drottningarna,

åttio är bihustrurna

och oräkneliga de unga kvinnorna.

9Men hon är en enda,

min duva, min fulländade,

den enda för sin mor,

fullkomlig för den som fött henne.

Flickorna ser henne och prisar henne lycklig,

hon hyllas av drottningar och bihustrur:

10»Vem är hon som strålar som morgonrodnaden,

skön som den vita månen,

fullkomlig som den heta solen,

skrämmande som stjärnornas här?«

11Jag gick ner till valnötslunden

för att se det knoppas i dalen,

för att se om vinstocken skjutit skott,

om granatträden gått i blom.

12[---]

Kör

13Vänd dig, vänd dig, flicka från Shulem,

vänd dig, vänd dig, så att vi ser dig!

Hon

Varför vill ni se på flickan från Shulem,

där hon dansar mellan leden?

7
Han

71Dina sandalklädda fötter

är så vackra, du furstedotter!

Dina höfters rundning är som ett smycke,

smitt av konstnärshänder.

2Ditt sköte är en kupad skål

— må vinet aldrig saknas!

Din mage är en hög av vete,

omgärdad av liljor.

3Dina bröst är som två hjortkalvar,

som gasellens tvillingkid.

4Din hals är ett elfenbenstorn,

dina ögon som Heshbons dammar

vid porten mot Bat-Rabbim.

Din näsa är som Libanontornet,

som vetter mot Damaskus.

5Ditt huvud höjer sig som Karmel,

hårsvallet skimrar som purpur,

en kung är fångad i lockarna.

6Vad du är skön och ljuvlig,

min älskade, min vällust.

7Din växt liknar palmens,

dina bröst är som klasar.

8Jag tänker: Jag vill upp i den palmen,

gripa tag i dess krona.

Dina bröst skall vara som druvklasar,

din andedräkt som doften av äpplen,

9din mun som det finaste vin,

som flödar över i min

och fuktar läppar och tänder.

Hon

10Jag är min väns,

till mig står hans lust.

11Kom, min vän,

låt oss gå ut på fälten

och övernatta bland hennabuskarna.

12Låt oss tidigt gå ut i vingårdarna

och se om vinstocken skjutit skott,

om knopparna har öppnat sig,

om granatträden gått i blom.

Där skall jag ge dig min kärlek.

13Kärleksäpplena doftar,

vid vår dörr finns härliga frukter,

nya och gamla.

Dem har jag sparat åt dig, min vän.

8

81Om du ändå var min bror,

som ammats vid min mors bröst!

Då kysste jag dig om vi möttes på gatan,

och ingen skulle ta illa upp.

2Då förde jag dig till min mors hus,

hem till henne som fostrat mig.

Jag skulle ge dig kryddat vin

och saft från mina granatäpplen.

3Mitt huvud vilar på hans vänstra arm,

hans högra omfamnar mig.

4Jag besvär er, Jerusalems döttrar:

stör inte kärleken, väck den inte,

förrän den själv vill.

Kör

5Vem är hon som kommer ur öknen,

lutad mot sin vän?

Hon

Under äppelträdet väckte jag dig,

där din mor blev havande med dig,

där hon som födde dig blev havande.

6Bär mig som ett sigill vid ditt hjärta,

som ett sigill vid din arm.

Stark som döden är kärleken,

lidelsen obeveklig som graven.

Dess pilar är flammande eld,

en ljungande låga.

7Mäktiga vatten kan inte släcka kärleken,

floder kan inte svepa bort den.

Om en man gav allt han ägde för kärleken,

vem skulle ringakta honom?

Kör

8Vi har en liten syster

som ännu inte har fått bröst.

Vad skall vi göra med vår syster

den dag då friare kommer?

9Är hon en mur

bygger vi ett silverkrön på den,

men är hon en dörr

bommar vi för den med en cederplanka.

Hon

10Jag är en mur,

och mina bröst är som torn.

Men inför honom

måste jag ge mig.

Han

11Salomo hade en vingård

i Baal Hamon.

Han lämnade vingården åt väktare.

Tusen siklar silver

skulle frukten inbringa.

12Men min vingård har jag här.

Behåll dina tusen, Salomo,

och ge tvåhundra åt väktarna!

13Du som är i trädgården,

vännerna lyssnar efter din röst,

låt mig höra dig säga:

14»Skynda, min vän,

som en gasell eller en ung hjort

till de doftande bergen.«