1¹Sångernas sång, av Salomo.

Hon

²Kyssar vill jag dricka ur hans mun!

— Din kärlek är ljuvare än vin.

³Ljuvligt doftar din balsam,

som Turak-balsam är ditt namn,

och kvinnorna älskar dig.

⁴Ta mig med, låt oss skynda,

för mig, konung, till ditt rum.

Vi skall jubla och glädjas över dig

och prisa din kärlek högre än vin.

Med rätta älskar de dig.

⁵Jag är svart och skön,

ni Jerusalems döttrar,

svart som Kedars tält,

som Shalmas hyddor.

⁶Bry er inte om att jag är svart,

att solen har bränt mig.

Min mors söner grälade på mig,

de satte mig att vakta vingårdarna.

Min egen vingård vaktade jag inte.

⁷Säg mig, min käraste,

var du vallar din hjord

och var du rastar vid middagstid,

så att jag inte förirrar mig

till dina vänners hjordar.

Han

⁸Vet du inte det,

du skönaste bland kvinnor,

så följ bara fårens spår

och låt dina killingar beta

vid herdarnas läger.

⁹Vid ett sto i faraos spann

vill jag likna dig, min älskade.

¹⁰Dina vackra kinder smyckas av hängen,

din hals av pärlor.

¹¹Hängen av guld skall vi göra åt dig

med kulor av silver.

Hon

¹²När kungen ligger på sin bädd

sprider min nardus sin doft.

¹³Min vän är som knytet med myrra,

som vilar mellan mina bröst.

¹⁴Min vän är en klase hennablom

i En-Gedis vingårdar.

Han

¹⁵Vad du är skön, min älskade,

vad du är skön!

Dina ögon är duvor.

Hon

¹⁶Vad du är skön, min vän,

ja, du är ljuvlig!

Grönskande är vårt läger,

¹⁷cedrarna är bjälkar i vårt hus,

cypresserna vårt tak.

2¹Jag är en vildros på Sharons slätt,

en lilja i dalen.

Han

²Som en lilja bland tistlar

är min älskade bland flickor.

Hon

³Som ett äppelträd i skogen

är min vän bland de unga männen.

Jag njuter av att sitta i dess skugga,

dess frukt är söt för min gom.

⁴Han för mig till vinhuset

under sin kärleks fana.

⁵Styrk mig med druvkakor,

vederkvick mig med äpplen,

jag är sjuk av kärlek.

⁶Mitt huvud vilar på hans vänstra arm,

hans högra omfamnar mig.

⁷Jag besvär er, Jerusalems döttrar,

vid fältens gaseller och hindar:

stör inte kärleken, väck den inte,

förrän den själv vill.

⁸Hör, min vän kommer!

Där är han,

han springer över bergen,

dansar fram över höjderna.

⁹Min vän är lik en gasell,

lik en ung hjort.

Där står han vid vår gavel,

spanar genom fönstret,

tittar in genom gallret.

¹⁰Min vän säger till mig:

Han

Kom, min älskade,

min vackra flicka, kom ut!

¹¹Vintern är över,

regntiden är förbi.

¹²Marken täcks av blommor,

sångens tid är inne,

turturduvan hörs i vårt land.

¹³Fikonträdet får kart,

vinstocken går i doftande blom.

Kom, min älskade,

min vackra flicka, kom ut!

¹⁴Min duva bland bergets klyftor,

i klipphyllans gömsle,

låt mig se dig,

låt mig höra din röst!

Din röst är ljuv,

din gestalt så skön.

Kör

¹⁵Fånga rävarna åt oss,

de små rävarna,

som härjar i vingårdarna,

våra vingårdar som går i blom.

Hon

¹⁶Min vän är min och jag är hans,

han som vallar sin hjord bland liljor.

¹⁷Tills vinden vaknar

och skuggorna flyr,

ströva omkring, min vän,

som en gasell, som en ung hjort

på de kryddoftande bergen.

3¹På min bädd om natten

söker jag den jag har kär.

Jag söker men finner honom inte.

²Jag vill stiga upp och gå runt i staden,

på gatorna och över torgen,

och söka den jag har kär.

Jag söker men finner honom inte.

³Väktarna finner mig,

de som går runt i staden.

»Har ni sett den jag har kär?«

⁴Knappt har jag lämnat dem

förrän jag finner den jag har kär.

Jag tar fatt honom och släpper honom inte

förrän jag fört honom till min mors hus,

till kammaren hos henne som fött mig.

⁵Jag besvär er, Jerusalems döttrar,

vid fältens gaseller och hindar:

stör inte kärleken, väck den inte,

förrän den själv vill.

Kör

⁶Vem är hon som kommer ur öknen

i en pelare av rök,

omvärvd av myrra och rökelse

och kryddhandlarens alla dofter?

⁷Se, där är Salomos bärstol!

Sextio kämpar omger den,

sextio av Israels kämpar,

⁸alla beväpnade med svärd

och övade i strid,

var och en med sitt svärd vid höften

mot nattens fasor.

⁹Sin bärstol lät kung Salomo bygga

av trä från Libanon,

¹⁰med stolpar av silver,

ryggstöd av guld,

säte av purpurtyg

och insidan klädd med ebenholts.

Jerusalems döttrar, ¹¹kom ut,

Sions döttrar, skåda kung Salomo

och kronan hans mor har krönt honom med

på hans bröllopsdag,

på hans glädjedag.