Bibel 2000 (B2000)
1

11Sångernas sång, av Salomo.

Hon

2Kyssar vill jag dricka ur hans mun!

— Din kärlek är ljuvare än vin.

3Ljuvligt doftar din balsam,

som Turak-balsam är ditt namn,

och kvinnorna älskar dig.

4Ta mig med, låt oss skynda,

för mig, konung, till ditt rum.

Vi skall jubla och glädjas över dig

och prisa din kärlek högre än vin.

Med rätta älskar de dig.

5Jag är svart och skön,

ni Jerusalems döttrar,

svart som Kedars tält,

som Shalmas hyddor.

6Bry er inte om att jag är svart,

att solen har bränt mig.

Min mors söner grälade på mig,

de satte mig att vakta vingårdarna.

Min egen vingård vaktade jag inte.

7Säg mig, min käraste,

var du vallar din hjord

och var du rastar vid middagstid,

så att jag inte förirrar mig

till dina vänners hjordar.

Han

8Vet du inte det,

du skönaste bland kvinnor,

så följ bara fårens spår

och låt dina killingar beta

vid herdarnas läger.

9Vid ett sto i faraos spann

vill jag likna dig, min älskade.

10Dina vackra kinder smyckas av hängen,

din hals av pärlor.

11Hängen av guld skall vi göra åt dig

med kulor av silver.

Hon

12När kungen ligger på sin bädd

sprider min nardus sin doft.

13Min vän är som knytet med myrra,

som vilar mellan mina bröst.

14Min vän är en klase hennablom

i En-Gedis vingårdar.

Han

15Vad du är skön, min älskade,

vad du är skön!

Dina ögon är duvor.

Hon

16Vad du är skön, min vän,

ja, du är ljuvlig!

Grönskande är vårt läger,

17cedrarna är bjälkar i vårt hus,

cypresserna vårt tak.

2

21Jag är en vildros på Sharons slätt,

en lilja i dalen.

Han

2Som en lilja bland tistlar

är min älskade bland flickor.

Hon

3Som ett äppelträd i skogen

är min vän bland de unga männen.

Jag njuter av att sitta i dess skugga,

dess frukt är söt för min gom.

4Han för mig till vinhuset

under sin kärleks fana.

5Styrk mig med druvkakor,

vederkvick mig med äpplen,

jag är sjuk av kärlek.

6Mitt huvud vilar på hans vänstra arm,

hans högra omfamnar mig.

7Jag besvär er, Jerusalems döttrar,

vid fältens gaseller och hindar:

stör inte kärleken, väck den inte,

förrän den själv vill.

8Hör, min vän kommer!

Där är han,

han springer över bergen,

dansar fram över höjderna.

9Min vän är lik en gasell,

lik en ung hjort.

Där står han vid vår gavel,

spanar genom fönstret,

tittar in genom gallret.

10Min vän säger till mig:

Han

Kom, min älskade,

min vackra flicka, kom ut!

11Vintern är över,

regntiden är förbi.

12Marken täcks av blommor,

sångens tid är inne,

turturduvan hörs i vårt land.

13Fikonträdet får kart,

vinstocken går i doftande blom.

Kom, min älskade,

min vackra flicka, kom ut!

14Min duva bland bergets klyftor,

i klipphyllans gömsle,

låt mig se dig,

låt mig höra din röst!

Din röst är ljuv,

din gestalt så skön.

Kör

15Fånga rävarna åt oss,

de små rävarna,

som härjar i vingårdarna,

våra vingårdar som går i blom.

Hon

16Min vän är min och jag är hans,

han som vallar sin hjord bland liljor.

17Tills vinden vaknar

och skuggorna flyr,

ströva omkring, min vän,

som en gasell, som en ung hjort

på de kryddoftande bergen.