Bibel 2000 (B2000)
30

Barnuppfostran

301Den som älskar sin son agar honom ofta,

då kommer han till slut att få glädje av honom.

2Den som fostrar sin son får nytta av honom

och kan vara stolt över honom inför sina bekanta.

3Den som undervisar sin son väcker fiendens avund

och får glädjas över honom inför vännerna.

4När fadern har dött är det som om han inte var död,

ty han lämnar kvar en som är hans avbild.

5Medan han lever gläds han åt anblicken,

och när han dör känner han ingen grämelse.

6Åt sina fiender efterlämnar han en hämnare

och åt sina vänner en som återgäldar deras godhet.

7Han tar vård om sin son och förbinder hans sår

och känner oro var gång han skriker.

8En häst som inte rids in blir självsvåldig,

och en son som inte tuktas blir en vildhjärna.

9Kela med ditt barn, och han blir en skräck för dig;

lek med honom, och han blir din sorg.

10Skratta inte med honom, ty då får du lida med honom,

och till slut sitter du där och gnisslar tänder.

11Lämna honom ingen frihet när han är ung.

12Ge honom stryk medan han är barn,

så att han inte blir självsvåldig och visar dig olydnad.

13Fostra din son och sätt honom i arbete,

så att inte hans tygellösa liv blir ditt fall.

Hälsa och glädje

14Bättre fattig men frisk och stark

än rik och plågad av sjukdom.

15Hälsa och välbefinnande är mer värt än all världens guld

och en sund själ förmer än omätlig rikedom.

16Ingen förmögenhet är mer värd än kroppens hälsa,

och ingen lycka överträffar hjärtats glädje.

17Döden är bättre än ett liv i plågor;

hellre evig vila än lång sjukdom.

18Läckerheter som slösas på den som inte kan äta

är som matgåvor som sätts fram vid en grav.

19Vad har en avgud för nytta av offer?

Den kan ju inte äta eller ens känna lukt.

På samma sätt med den som ansätts av Herren:

20han ser på det som bjuds och suckar

som snöpingen suckar när han omfamnar en flicka.

21Ge dig inte hän åt sorgsna tankar,

och plåga dig inte med dina bekymmer.

22Fröjd i hjärtat håller människan vid liv,

den som lever glad får leva länge.

23Njut av livet, var lätt till sinnes

och håll sorgen på avstånd.

Att gå och sörja har blivit mångas fördärv,

och det gör ingen som helst nytta.

24Avund och vrede förkortar livet,

och bekymmer gör att man åldras i förtid.

25Den som har ett ljust sinne och är glad i mat

förmår uppskatta det han får att äta.

31

Rikedomens faror och frestelser

311Oro för rikedom tär på hälsan,

sådana bekymmer håller sömnen borta.

2Men vid oro och bekymmer behöver man sova;

svår sjukdom kan botas av sömn.

3Den rike sliter för att samla pengar,

men när han vilar kan han njuta av sin lyx.

4Den fattige sliter för ett knappt uppehälle,

och när han vilar kommer nöden.

5Den som älskar guld kan inte bli rättfärdig,

den som jagar pengar förs på villovägar.

6För guldets skull har många hamnat i olycka

och gått sin undergång till mötes.

7En fälla är guldet för dem det har förhäxat,

och alla som saknar förstånd blir fångade i den.

8Lycklig den rike som visat sig fläckfri

och inte gjort guldet till sin gud.

9Säg vem det är, så skall vi prisa honom,

ty han har utfört storverk bland sitt folk.

10Vem är den fullkomlige som bestått detta prov?

Må han bära huvudet högt.

Vem har avstått från synd när han kunde synda,

från att göra ont när han kunde göra det?

11Den mannens lycka blir bestående,

och folkförsamlingen skall prisa hans frikostighet.

Regler vid festligt umgänge

12Har du slagit dig ner vid ett rikt bord

skall du inte prata högt om det;

säg inte: »Här var det minsann välförsett!«

13Kom ihåg att onda ögon vållar olycka.

Har någon värre ondska blivit skapad?

Så är det också alltid ögat som gråter.

14Grip inte efter det en annan kastat blicken på,

trängs inte med honom vid skålen.

15Ge akt på dig själv för att förstå din nästa,

och tänk dig för, vad saken än gäller.

16Ät som en människa av det som dukats fram,

och glufsa inte i dig, så att du väcker motvilja.

17Var den förste som slutar, så visar du dig väluppfostrad,

och var inte omättlig, så att du väcker anstöt.

18Och om du sitter i ett sällskap,

så ta inte för dig före de andra.

19Hur nöjd är inte den väluppfostrade med litet!

Han slipper också andnöd när han har gått till sängs.

20Sund sömn får den som ätit måttligt;

han stiger tidigt upp med tankarna samlade.

Men en omåttlig människa plågas

av sömnlöshet, illamående och kolik.

21Om maten bekommer dig illa,

så gå ut och kasta upp, då får du lindring.

22Hör på mig, mitt barn, och ringakta mig inte;

en gång får du se att mina ord är sanna.

Sköt allt du gör med skicklighet,

så kommer du aldrig att drabbas av sjukdom.

23En belevad gäst prisas högt av alla

och får ett grundmurat rykte för sina fina manér.

24En ohyfsad gäst klandras av hela staden,

och ryktet talar bitande om hans dåliga manér.

25Försök inte spela karl vid bägaren,

ty vinet har fört många i fördärvet.

26Ugnen prövar ståleggens skärpa

liksom vinet hjärtat vid de övermodigas gräl.

27Vin är som livet självt för människan

om det dricks i måttliga mängder.

Vad har man för liv om vinet fattas?

Det blev ju skapat till människans glädje.

28Fröjd i hjärtat och glädje i sinnet

ger vin i rätt tid och i lagom mängd.

29Bitterhet i sinnet ger vin som dricks i övermått

medan man hetsar och utmanar varandra.

30Ruset stegrar dårens vrede tills han förgår sig,

det minskar hans styrka och vållar sår.

31Klandra inte din kamrat när ni dricker tillsammans,

och förakta honom inte när han är upprymd.

Säg inget kränkande till honom,

och besvära honom inte med penningkrav.

32

321Har man valt dig till värd, så bli inte högfärdig,

utan var bland de andra som en av dem.

Sörj först för dem och inta sedan din plats.

2Lägg dig inte till bords förrän du gjort vad du skall,

så kan du sedan glädja dig åt deras glädje

och motta ärekransen för ditt goda värdskap.

3Tala, du som är gammal, ty det tillkommer dig,

tala klokt och förståndigt, men stör inte musiken.

4Prata inte medan man lyssnar till annat,

och lägg inte fram din visdom i otid.

5En sigillsten av rubin i en ring av guld —

så är orkesterns spel vid festen.

6En sigillsten av smaragd i en infattning av guld —

så är sång och spel till ett gott vin.

7Tala, du som är ung, om det är nödvändigt,

och en andra gång bara om du blir tillfrågad.

8Fatta dig kort, säg mycket med få ord,

lik en kunnig man som också vet att tiga.

9Ta dig inte ton bland stormän,

och var inte för pratsam i gamla mäns närvaro.

10Före åskmullret ljungar blixten,

och framför den försynte går välviljan.

11Bryt upp i tid och stanna inte kvar till sist,

gör inget lättsinnigt utan skynda dig hem.

12Där kan du roa dig och följa dina infall;

men synda inte med övermodiga ord.

13Därefter skall du prisa honom som skapat dig

och mättar dig med sina goda gåvor.

Gudsfruktan, försiktighet och allvar

14Den gudfruktige låter sig undervisas,

och de som börjar dagen med bön får Herrens välbehag.

15Den som fördjupar sig i lagen skall mättas av den,

men för hycklaren blir den en fälla.

16De gudfruktiga ser vad som är rätt,

och deras lagtolkningar lyser som ljuset.

17Syndaren skyr tillrättavisning

och tolkar lagen efter sina syften.

18En klok man tänker sig alltid för,

men en övermodig främling drar sig inte för något,

och efteråt förblir han lika tanklös.

19Gör ingenting utan eftertanke,

så slipper du ångra det du gör.

20Gå inte på en oländig väg,

så slipper du snava på stenarna.

21Känn dig inte heller säker på en jämn väg,

22utan ta dig i akt till och med för dina barn.

23Lita på dig själv i allt vad du gör,

ty också detta är att hålla buden.

24Den som litar på lagen följer buden,

och den som förtröstar på Herren lider aldrig skada.