Barnuppfostran
301
23:13Syr 22:6
42:5
30:1 Se not till 18:30.Den som älskar sin son agar honom ofta,
då kommer han till slut att få glädje av honom.
2Den som fostrar sin son får nytta av honom
och kan vara stolt över honom inför sina bekanta.
3Den som undervisar sin son väcker fiendens avund
och får glädjas över honom inför vännerna.
4När fadern har dött är det som om han inte var död,
ty han lämnar kvar en som är hans avbild.
5Medan han lever gläds han åt anblicken,
och när han dör känner han ingen grämelse.
6Åt sina fiender efterlämnar han en hämnare
och åt sina vänner en som återgäldar deras godhet.
730:7 Han tar vård om sin son Versen fullföljer tankegången om sonens värde för den stolte fadern. Annan tolkning »Den som skämmer bort sin son«. Versen blir då en inledning till det följande avsnittet om vikten av tuktan och aga (v. 8–13).Han tar vård om sin son och förbinder hans sår
och känner oro var gång han skriker.
8
En häst som inte rids in blir självsvåldig,
och en son som inte tuktas blir en vildhjärna.
9Kela med ditt barn, och han blir en skräck för dig;
lek med honom, och han blir din sorg.
10Skratta inte med honom, ty då får du lida med honom,
och till slut sitter du där och gnisslar tänder.
11Lämna honom ingen frihet när han är ung.
12
Ge honom stryk medan han är barn,
så att han inte blir självsvåldig och visar dig olydnad.
13Fostra din son och sätt honom i arbete,
så att inte hans tygellösa liv blir ditt fall.
Hälsa och glädje
14Bättre fattig men frisk och stark
än rik och plågad av sjukdom.
15Hälsa och välbefinnande är mer värt än all världens guld
och en sund själ förmer än omätlig rikedom.
16Ingen förmögenhet är mer värd än kroppens hälsa,
och ingen lycka överträffar hjärtats glädje.
17Döden är bättre än ett liv i plågor;
hellre evig vila än lång sjukdom.
18
30:18 matgåvor … vid en grav Sorg.Läckerheter som slösas på den som inte kan äta
är som matgåvor som sätts fram vid en grav.
19
30:19 den som ansätts av Herren Dvs. den sjuke som inte kan äta (v. 18). Sjukdom betraktades som ett straff för synder.Vad har en avgud för nytta av offer?
Den kan ju inte äta eller ens känna lukt.
På samma sätt med den som ansätts av Herren:
20han ser på det som bjuds och suckar
som snöpingen suckar när han omfamnar en flicka.
21Ge dig inte hän åt sorgsna tankar,
och plåga dig inte med dina bekymmer.
22
Pred 8:15
Fröjd i hjärtat håller människan vid liv,
den som lever glad får leva länge.
23
2~Kor 7:10
Njut av livet, var lätt till sinnes
och håll sorgen på avstånd.
Att gå och sörja har blivit mångas fördärv,
och det gör ingen som helst nytta.
2430:24 åldras i förtid Efter dessa ord följer i alla grekiska handskrifter avsnittet 33:16–36:13a, vilket måste bero på ett gammalt missöde. Till följd av det varierar kapitel- och versindelningen kraftigt mellan olika utgåvor. Här följs det ursprungliga sammanhanget, som är bevarat i den hebreiska texten.Avund och vrede förkortar livet,
och bekymmer gör att man åldras i förtid.
25Den som har ett ljust sinne och är glad i mat
förmår uppskatta det han får att äta.