Bibel 2000 (B2000)
26

261Lycklig den som har en god hustru,

hans livstid blir dubbelt så lång.

2En duglig hustru ger sin man glädje,

och han njuter frid i alla sina dagar.

3En god hustru är en dyrbar gåva;

den gåvan ges åt den gudfruktige.

4Rik som fattig blir glad till sinnes

och har alltid en ljus uppsyn.

5Tre ting fyller mig med fruktan,

och ett fjärde målar skräck i mitt ansikte:

skvaller i staden, en folkhop som samlas

och en falsk anklagelse — allt detta är värre än döden.

6Men en svartsjuk kvinna betyder pina och elände

och sårande ord som alla drabbas av.

7En elak hustru är som ett vrenskande oxspann,

att ha en sådan är som att hålla i en skorpion.

8En kvinna som dricker vållar stor förargelse,

hon visar öppet sin skamlöshet.

9En kvinnas lösaktighet visar sig

i utmanande blickar och ögonkast.

10Vaka strängt över en självsvåldig dotter,

annars utnyttjar hon din släpphänthet.

11Ser du fräcka blickar, så var på din vakt,

och bli inte förvånad om hon trotsar dig.

12Som en törstig vandrare dricker med vidöppen mun

av det vatten han först får tag på,

så sätter hon sig på första bästa stake

och öppnar sitt koger för pilen.

13En älsklig hustru är sin mans glädje,

hon förstår att hålla honom frisk och stark.

14En tystlåten kvinna är en gåva från Herren,

ingenting är värdefullare än ett tuktat sinne.

15Ljuvligheters ljuvlighet är en sedesam kvinna,

ingenting kan väga upp ett kyskt sinne.

16Som den uppgående solen på Herrens höga himmel

är en god kvinnas skönhet i ett välordnat hem.

17Som den lysande lampan på helgedomens lampställ

är ett skönt ansikte på en kraftig gestalt.

18Som pelare av guld på fundament av silver

är vackra ben på välformade fötter.

Hur rättfärdigheten prövas

28Två ting gör mig bedrövad,

och ett tredje väcker min vrede:

att en soldat lever i armod och nöd,

att kloka män behandlas som avskräde

och att någon överger rättfärdighet för synd —

för honom håller Herren svärdet berett.

29En köpman lär knappast undgå att fela,

en affärsman kan inte hålla sig ren från synd.

27

271För pengars skull har många syndat,

den som strävar efter rikedom blundar ofta.

2Liksom spiken drivs in i fogen mellan stenarna

tränger synden sig in mellan försäljning och köp.

3Den som inte håller fast vid gudsfruktan

kommer plötsligt att se sitt hus lagt i ruiner.

4När man skakar sållet blir skräpet kvar,

och människans uselhet märks när hon diskuterar.

5Krukmakarens kärl prövas i ugnen,

och en människa sätts på prov genom diskussion.

6Frukten vittnar om hur trädet blivit skött;

så visar talet hur människan tänker.

7Beröm inte en man innan du hört honom diskutera,

ty det är så en människa sätts på prov.

8Strävar du efter rättfärdigheten kommer du att nå den

och får iklä dig den som en lysande skrud.

9Fåglar av samma slag bygger bo tillsammans,

och sanningen kommer till den som är sannfärdig.

10Lejonet lurar på sitt byte,

likaså synden på den som är orättfärdig.

11Vad den fromme säger är oföränderligt vist,

men den oförnuftige skiftar som månen.

12Slösa inte bort tiden hos oförståndigt folk,

men stanna länge hos dem som är kloka.

13Dårarnas tal väcker anstöt,

och de skrattar i sin syndiga vällevnad.

14Den som svär ymnigt får håret att resa sig,

när sådana grälar håller man för öronen.

15De övermodigas gräl slutar i blodsutgjutelse,

deras ständiga smädelser är vidriga att höra.

Svek och falskhet

16Den som avslöjar hemligheter förlorar allt förtroende,

han får aldrig en nära vän.

17Håll av din vän och var trofast mot honom,

men om du har avslöjat hans hemligheter,

så försök inte nå honom igen.

18Ty så som en människa dödar sin fiende,

så har du dödat din nästas vänskap,

19och liksom du släpper en fågel ur handen,

så har du förlorat din vän och kan inte fånga honom.

20Följ inte efter honom; han är redan långt borta,

han har flytt som en gasell ur snaran.

21Ty ett sår kan förbindas, en skymf kan förlåtas,

men för den som röjt hemligheter finns inget hopp.

22En man som blinkar med ögonen har ont i sinnet,

och den som känner honom håller sig undan.

23När du är med är han len i mun

och visar beundran för allt du säger,

men efteråt anslår han en annan ton

och får dina ord att låta anstötliga.

24Mycket avskyr jag, men ingenting så som honom,

och Herren skall också visa sin avsky.

25Den som kastar en sten rakt upp får den i huvudet,

och ett försåtligt hugg sårar angriparen.

26Den som gräver en grop faller själv däri,

och den som gillrar en fälla blir fångad.

27Den som gör något ont får det själv över sig

utan att förstå varifrån det kommer.

28Hån och ovett drabbar den övermodige,

och straffet lurar på honom som ett lejon.

29Snaran skall fånga dem som gläds åt de frommas fall,

och innan de dör skall de förtäras av vånda.

Var försonlig och fridsam

30Vrede och hätskhet är också avskyvärda,

men syndaren håller fast vid dem.

28

281Den som hämnas drabbas av Herrens hämnd,

men han framhärdar i sin syndfullhet.

2Förlåt din nästa den orätt han har gjort,

så utplånas dina egna synder när du ber.

3Om en människa bär på agg mot en annan,

hur kan hon då kräva läkedom av Herren?

4Hon visar ingen nåd mot sin medmänniska,

men när hon själv har syndat tar hon till böner!

5Hon bär på agg, hon som själv är dödlig —

vem skall då ge försoning för hennes synder?

6Tänk på livets slut och hata inte mer;

minns döden och förgängelsen, håll fast vid buden.

7Tänk på buden och vredgas inte på din nästa;

minns förbundet med den Högste och glöm andras fel.

8Undvik strid, så syndar du mindre,

ty en hetlevrad människa får striden att flamma upp.

9En syndare vållar splittring bland vänner

och sår ut förtal bland dem som lever i fred.

10Ju mer bränsle, dess högre flammor,

ju styvare sinnen, dess hetare strid.

Ju starkare man, dess häftigare raseri,

ju större rikedom, dess våldsammare vrede.

11Ett hetsigt gräl vållar eld,

och en hetsig strid slutar i blod.

12Blåser du på glöden flammar den upp,

och spottar du på den slocknar den;

båda delarna är ett verk av din mun.

Förtalets faror

13Förbannelse över lögnaren och baktalaren —

han vållar många fredliga människors undergång.

14Den skvallrande tungan har störtat många i olycka

och drivit dem på flykt från land till land.

Den har förstört befästa städer

och lagt stormäns hus i ruiner.

15Den skvallrande tungan har kört dugliga hustrur på porten

och berövat dem frukten av deras arbete.

16Lyssnar man till den får man ingen frid

och kan aldrig leva i ro.

17Piskans slag ger blodiga märken,

men tungans slag knäcker ben.

18Många är de som fallit offer för svärdet,

men inte så många som tungans offer.

19Lycklig den som funnit skydd mot förtalet,

som inte utsatts för dess raseri,

inte behövt släpa på dess ok

och aldrig fjättrats av dess bojor.

20Ty dess ok är av järn

och dess bojor av koppar.

21Ond är den död det vållar,

och dödsriket självt ger en bättre lott.

22Förtalet skall aldrig få makt med de fromma,

de skall inte bli brända av dess flammor.

23Dess offer blir de som överger Herren,

kring dem skall det brinna och aldrig slockna.

Det skall släppas loss mot dem som ett lejon,

som en leopard skall det slita dem i stycken.

24-25Du inhägnar ju din egendom med törnhäckar —

se också till att sätta lås för din mun.

Du knyter ihop om ditt silver och guld —

gör dig också en våg för att väga dina ord.

26Akta dig så att förtalet inte får dig på fall

mitt för ögonen på din lurande fiende.