Bibel 2000 (B2000)
17

Människans skapelse och förbundet med Israel

171Herren skapade människan av jord

och lät henne återvända till jorden.

2Han utmätte hennes dagar och levnadsår

och gav henne makt över alla varelser på jorden.

3Han rustade människorna med en kraft lik hans egen;

till sin avbild skapade han dem.

4Han ingöt fruktan för dem i allt som lever,

han lät dem härska över djur och fåglar.

6Förstånd gav han dem: tunga och ögon och öron,

och ett hjärta, så att de kunde tänka.

7Han fyllde dem med kunskap och klokhet

och lät dem se vad som är gott och ont.

8Han skänkte deras hjärtan sitt eget öga

för att kunna visa dem storheten i sina verk.

9-10Och de skall prisa det heliga namnet,

så att storheten i hans verk blir känd.

11Han gav dem kunskap att bruka

och skänkte dem lagen som ger liv.

12Ett evigt förbund slöt han med dem,

och han lärde dem sina bud.

13De fick se hans storhet och härlighet,

de fick höra hans majestätiska röst.

14Han befallde dem att fly all orättfärdighet

och föreskrev hur man skall leva med sin nästa.

15Han ser alltid deras vägar,

de kan aldrig döljas för hans blick.

17Varje folk har han lagt under en härskare,

men Israel är Herrens egendom.

19Allt vad de gör syns tydligt som solen för honom,

och hans blick följer ständigt deras vägar.

20Deras ogärningar undgår honom inte,

Herren ser alla deras synder.

22Som en signetring bevarar han en människas barmhärtighet,

som sin ögonsten räknar han det goda hon gjort.

23Till sist skall han resa sig för att vedergälla dem,

han skall låta vedergällningen komma över deras huvuden.

24Men dem som gör bot låter han komma tillbaka,

och han uppmuntrar dem som är nära att förtvivla.

Maning till omvändelse

25Vänd om till Herren och lämna dina synder,

be till honom och fela inte så ofta.

26Kom tillbaka till den Högste, vänd om från det orätta,

hata och avsky all vidrighet.

27Vem prisar den Högste i dödsriket,

vem bär fram lovsång i de levandes ställe?

28Den som dör finns inte mer, och hans lovsång tystnar;

den som har liv och hälsa kan prisa Herren.

29Hur stor är inte Herrens barmhärtighet

och hans mildhet mot dem som vänder om till honom.

30Ty allt står inte i människans makt;

en mänsklig varelse är inte odödlig.

31Inget lyser klarare än solen, men även den förmörkas,

och alla som är av kött och blod hyser onda tankar.

32Den höga himlens här har Herren uppsikt över,

men alla människor är stoft och aska.

18

Guds storhet och barmhärtighet

181Han som lever i evighet har skapat allt i världen.

2Herren ensam har rätten på sin sida.

4Det tillkommer ingen att skildra hans verk —

vem kan utforska hans väldiga gärningar?

5Vem kan mäta hans väldiga kraft

och därtill beskriva hur han förbarmar sig?

6Inget kan dras ifrån, inget kan läggas till,

ingen kan utforska Herrens underbara gärningar.

7När människan når målet står hon vid början,

när hon är färdig börjar hennes svårigheter.

8Vad är en människa, vad duger hon till?

Vad betyder det goda och onda hon gör?

9En människa blir hundra år om hon lever länge.

10Som en droppe i havet, som ett sandkorn

är dessa fattiga år mot evighetens dag.

11Därför har Herren tålamod med människorna

och låter sin barmhärtighet flöda över dem.

12Han ser och vet att deras slut är svårt.

Därför visar han stor mildhet.

13En människas barmhärtighet når hennes nästa,

men Herrens barmhärtighet når allt som lever.

Han tillrättavisar, han fostrar, han undervisar,

och som en herde för han hem sin hjord.

14Han är barmhärtig mot dem som låter sig fostras,

mot dem som ivrigt följer hans bud.

Omtänksamhet och förutseende

15Mitt barn, låt inte en välgärning följas av ovett

och inte en gåva av sårande ord.

16Ger inte daggen lindring i sommarhettan?

Så lindrar dina ord mer än dina gåvor.

17Ja, ett ord är förmer än en dyrbar gåva;

men den som själv begåvats rikt ger bådadera.

18Den dåraktiges kritik väcker anstöt,

och den snåles gåva är pinsam att se.

19Skaffa dig kunskap innan du talar,

och tänk på din hälsa innan du blir sjuk.

20Pröva dig själv innan domen faller,

så får du förlåtelse i räkenskapens stund.

21Ödmjuka dig innan sjukdomen kommer,

visa ånger i samma stund som du syndar.

22Låt dig inte hindras från att infria ett löfte i tid,

uppskjut inte till dödsdagen att göra rätt för dig.

23Gör dig redo innan du avlägger löftet —

likna inte en människa som utmanar Herren.

24Tänk på vreden som kommer när tiden är ute,

på vedergällningens stund, då han vänder sig från dig.

25Tänk på hungerns tid när du har överflöd,

på fattigdom och brist när du är rik.

26Mellan morgon och kväll kan tiden skifta,

allt sker snabbt inför Herren.

27En vis människa tar sig alltid i akt,

i en syndig tid undviker hon att fela.

28Alla som är kloka lär känna visheten,

och de som finner den får lovsångens gåva.

29Den lärdomen gjort klok lär också andra vishet:

från honom strömmar träffande ordspråk.

Behärskning av begäret

30Följ inte dina begär,

ge inte efter för dina lustar.

31Om du låter din själ få smak för begäret

gör den dig till åtlöje bland dina fiender.

32Ha inte din glädje i lyx och överflöd —

genom sådana vanor kan du bli tiggare.

33Gör dig inte utfattig genom att festa för lånade pengar

när du inte har något i din egen börs.

19

191En arbetare som dricker blir inte rik,

och den som inte är nöjd med det lilla går det utför med.

2Vin och kvinnor får kloka män på avvägar,

och den som går till horor blir allt mer förhärdad.

3Förruttnelse och maskar tar hand om honom:

den förhärdade skall gå under.

Onda rykten

4Att genast tro vad man hör är tanklöst,

och synden drabbar den felande själv.

5Den som gläds åt det onda skall få sin dom,

6men den som avskyr skvaller undgår ett ont.

7För aldrig ett rykte vidare;

det förlorar du ingenting på.

8Säg ingenting, det må gälla vän eller fiende,

håll saken hemlig, om detta inte är en synd.

9Ty den som hör dig blir på sin vakt,

och i sinom tid börjar han hata dig.

10Har du hört ett rykte, så göm det till din död.

Var lugn, det spränger dig inte.

11Dåren får värkar av ryktet

liksom den födande kvinnan av barnet.

12Som en pil som har fastnat i låret

är ryktet som dåren bär på.

13Kräv besked av din vän —

han har kanske ingenting gjort,

och har han gjort något,

så låt honom inte göra om det.

14Kräv besked av din nästa —

han har kanske ingenting sagt,

och har han sagt något,

så låt honom inte upprepa det.

15Kräv besked av din vän —

det uppstår ofta förtal,

och du skall inte tro allt du hör.

16Ett ord kan halka ur munnen utan avsikt.

Vem har inte felat med sin tunga?

17Kräv besked av din nästa innan du hotar honom —

låt den Högstes lag gälla.

Ytligt skarpsinne och sann vishet

20All vishet innebär att frukta Herren,

och till all vishet hör att lyda lagen.

22Kunnighet i ondska är inte vishet,

och syndares rådslag är inte klokhet.

23Det finns skarpsinnighet som förtjänar avsky,

och det finns tanklösa människor med föga vishet.

24Den som har klent förstånd men fruktar Herren

är bättre än en lagbrytare med överlägsen begåvning.

25Det finns skarp intelligens som är orättfärdig,

och det finns de som förställer sig när ett domslut förestår.

26En ondskefull man kan gå nerböjd i botdräkt

medan hans inre är fullt av svek.

27Han slår ner blicken och låtsas vara döv,

och där han inte blir genomskådad överlistar han dig.

28Om bristande krafter hindrar honom att synda

skadar han dig ändå så snart han får tillfälle.

29Mannen känns igen på sitt yttre

och den vise på sitt uppträdande.

30Mannens klädsel, hans skratt och hans gång

låter dig veta hurdan han är.