Bibel 2000 (B2000)
17

Människans skapelse och förbundet med Israel

171Herren skapade människan av jord

och lät henne återvända till jorden.

2Han utmätte hennes dagar och levnadsår

och gav henne makt över alla varelser på jorden.

3Han rustade människorna med en kraft lik hans egen;

till sin avbild skapade han dem.

4Han ingöt fruktan för dem i allt som lever,

han lät dem härska över djur och fåglar.

6Förstånd gav han dem: tunga och ögon och öron,

och ett hjärta, så att de kunde tänka.

7Han fyllde dem med kunskap och klokhet

och lät dem se vad som är gott och ont.

8Han skänkte deras hjärtan sitt eget öga

för att kunna visa dem storheten i sina verk.

9-10Och de skall prisa det heliga namnet,

så att storheten i hans verk blir känd.

11Han gav dem kunskap att bruka

och skänkte dem lagen som ger liv.

12Ett evigt förbund slöt han med dem,

och han lärde dem sina bud.

13De fick se hans storhet och härlighet,

de fick höra hans majestätiska röst.

14Han befallde dem att fly all orättfärdighet

och föreskrev hur man skall leva med sin nästa.

15Han ser alltid deras vägar,

de kan aldrig döljas för hans blick.

17Varje folk har han lagt under en härskare,

men Israel är Herrens egendom.

19Allt vad de gör syns tydligt som solen för honom,

och hans blick följer ständigt deras vägar.

20Deras ogärningar undgår honom inte,

Herren ser alla deras synder.

22Som en signetring bevarar han en människas barmhärtighet,

som sin ögonsten räknar han det goda hon gjort.

23Till sist skall han resa sig för att vedergälla dem,

han skall låta vedergällningen komma över deras huvuden.

24Men dem som gör bot låter han komma tillbaka,

och han uppmuntrar dem som är nära att förtvivla.

Maning till omvändelse

25Vänd om till Herren och lämna dina synder,

be till honom och fela inte så ofta.

26Kom tillbaka till den Högste, vänd om från det orätta,

hata och avsky all vidrighet.

27Vem prisar den Högste i dödsriket,

vem bär fram lovsång i de levandes ställe?

28Den som dör finns inte mer, och hans lovsång tystnar;

den som har liv och hälsa kan prisa Herren.

29Hur stor är inte Herrens barmhärtighet

och hans mildhet mot dem som vänder om till honom.

30Ty allt står inte i människans makt;

en mänsklig varelse är inte odödlig.

31Inget lyser klarare än solen, men även den förmörkas,

och alla som är av kött och blod hyser onda tankar.

32Den höga himlens här har Herren uppsikt över,

men alla människor är stoft och aska.