Bibel 2000 (B2000)
16

Hur Gud vedergäller

161Många barn är inget att stå efter om de blir odugliga,

gudlösa söner är inget att glädjas åt.

2Gläd dig inte över att de är många,

om ingen gudsfruktan finns hos dem.

3Lita inte på att de får leva,

och förtrösta inte på deras antal.

Ty en enda kan vara bättre än tusen,

bättre dö barnlös än ha gudlösa barn.

4En enda vis man kan bli upphov till en hel stad,

medan en släkt som bryter mot lagen blir utrotad.

5Mycket sådant har jag sett,

och än märkligare ting har jag hört:

6över syndarnas skara kommer flammande eld,

mot ett olydigt folk tänds Herrens vrede.

7Han visade ingen nåd mot urtidens jättar,

som av sin styrka förleddes till avfall.

8Han skonade inte Lots grannar,

som med sitt övermod väckte hans avsky.

9Han förlät inte det folk som vigts åt förintelse;

det blev utrotat till följd av sin synd.

10Samma öde fick de sexhundra tusen i öknen,

som gaddat sig samman i förhärdelse.

11Även om bara en enda förhärdar sig

är det ett under om han slipper sitt straff.

Ty hos Herren finns barmhärtighet men också vrede.

Han är en förlåtande härskare

men kan ge vreden fritt lopp.

12Hans straff är lika väldigt som hans barmhärtighet;

han dömer varje människa efter hennes gärningar.

13Syndaren slipper inte undan med sitt rov,

aldrig blir den fromme sviken i sin tåliga väntan.

14Gud gynnar alla som gör gott.

Envar får lön efter sina gärningar.

17Säg inte: »Jag är dold för Herren,

vem ägnar mig en tanke där uppe i höjden?

Bland så många människor märks inte jag,

vad är väl jag i den omätliga skapelsen?«

18Se, himlen, himlarnas himmel, darrar,

havsdjupet och jorden skälver när han kommer.

19Bergen och jordens grundvalar

grips av bävan när han ser på dem.

20Men ingen lägger detta på hjärtat.

Vem tänker på hans vägar?

21»En stormby, den kan ingen se!

Det mesta han gör sker i det fördolda.

22När får vi höra om rättvisans verk?

Vem kan vänta på det? Hans beslut dröjer så länge.«

23Så tänker den som har klent förstånd,

så dumt tänker den enfaldige och förvirrade.

Hur Gud ordnat skapelsen

24Lyssna, mitt barn, och lär dig.

Hör uppmärksamt på vad jag säger.

25Den lära jag förkunnar är vägd på våg,

och noga genomtänkt är den kunskap jag ger.

26Herren skapade sina verk i begynnelsen

och gav dem deras sysslor så snart de kom till.

27Han bestämde för evigt deras uppgifter

och deras maktområden för all framtid.

De känner varken hunger eller trötthet,

och de överger aldrig sina uppgifter.

28Ingen av dem går i vägen för sin granne,

och aldrig i evighet skall de trotsa hans bud.

29Sedan vände Herren sin blick mot jorden

och fyllde den med sina goda ting.

30Med alla slags levande varelser täckte han den.

Och till jorden skall de återvända.