Bibel 2000 (B2000)
11

111Vishet ger den ringe en aktad ställning

och skaffar honom en plats bland stormän.

2Prisa inte en man för hans skönhet,

och avsky ingen för hans utseendes skull.

3Bland vingade varelser tillhör biet de minsta,

men vad det ger är det bästa av allt sött.

4Stoltsera inte med dina kläder,

och förhäv dig inte när du blir hedrad,

ty Herren kan göra märkliga ting,

och vad han gör är fördolt för människorna.

5Många tyranner har fått stiga ner i stoftet,

medan kronan sattes på den siste man väntat sig.

6Många härskare har råkat i djupaste vanära,

och lysande män har hamnat i främlingars våld.

Verklig och skenbar framgång

7Klandra inte innan du har prövat —

tänk först och döm sedan.

8Svara inte förrän du har lyssnat —

avbryt inte när någon talar.

9Tvista inte om en sak som inte angår dig,

och befatta dig inte med syndares processer.

10Mitt barn, ge dig inte in på för många företag,

med vidlyftiga affärer undgår du inte felsteg.

Hur mycket du än jagar når du aldrig målet,

och du kommer inte undan när du måste fly.

11Den ene arbetar, sliter och jäktar

men får det bara sämre.

12Den andre är trög och måste be om hjälp,

han är fattig på kraft och rik på armod.

Men Herren ser honom och ställer allt till rätta:

han upprättar honom ur hans förnedring

13och ger honom en aktad ställning,

och han vinner mångas beundran.

14Lycka och olycka, liv och död,

fattigdom och rikedom kommer från Herren.

17Det Herren ger får de fromma behålla,

hans beslut kan aldrig upphävas.

18En man kan bli rik genom att spara och gnida,

men vad är det för lön han får?

19När han säger: »Jag kan slå mig till ro,

nu skall jag njuta av min rikedom« —

då vet han inte hur lång tid som är kvar

innan han måste lämna allt åt andra och dö.

20Håll fast vid den uppgift du fått,

gå upp i den och åldras i din gärning.

21Beundra inte vad syndaren gör,

utan lita på Herren och håll ut i ditt arbete.

Ty för Herren är det en lätt sak

att plötsligt låta den fattige bli rik.

22Genom Herrens välsignelse får den fromme sin lön,

och hans framgång slår med ens ut i blom.

23Säg inte: »Vad är det för mening med mitt liv —

vad kan det finnas för lycka i framtiden?«

24Säg inte: »Jag har allt —

vilken olycka kan drabba mig i framtiden?«

25I lyckans stund glöms olyckan bort,

och i olyckans stund minns man inte lyckan.

26För Herren är det lätt att på livets sista dag

ge människan hennes gärningars lön.

27En timmes plågor, och ett liv i lyx är glömt.

Människans slut avslöjar hur hon levat.

28Kalla ingen lycklig innan han är död;

först på barnen ser du hur en människa varit.

Regler för gästfrihet och välgörenhet

29Bjud inte in vem som helst i ditt hus;

den baksluges knep är många.

30Som fällans lockfågel är den fräcke,

liksom spionen är han ute efter ditt fall.

31Det goda vänder han försåtligt till ont,

allt utsökt fläckar han ner.

32En gnista tänder en stor kolbrasa,

och en syndig människa lurar på rov.

33Akta dig för den ondskefulle, han har inget gott i sinnet.

Låt honom inte sätta en outplånlig fläck på dig.

34Ger du en främling husrum ställer han till oreda för dig

och gör dig främmande för dina egna.

12

121Hjälper du någon, se då till vem det är;

då får du tack för din välgärning.

2Hjälp den fromme, och du blir belönad,

om inte av honom så av den Högste.

3Den får inget gott som framhärdar i ondska

och aldrig själv ger en gåva.

4Ge åt den fromme och ta dig inte an syndaren.

5Hjälp den ödmjuke och ge ingenting åt den gudlöse.

Behåll bröden och ge honom ingenting,

så att han inte får övertag över dig.

Ty för allt gott som du gör mot honom

får du dubbelt så mycket ont i gengäld.

6Också den Högste hatar ju syndare,

och han ger de gudlösa deras rättmätiga straff.

7Ge åt den som är god och ta dig inte an syndaren.

Vänner och fiender

8I medgången prövas inte vännen,

i nöden förblir inte ovännen dold.

9När en man har medgång har hans fiender sorg,

råkar han i nöd drar sig också vännen undan.

10Lita aldrig någonsin på din ovän,

ty hans ondska är lik brons som ärgar.

11Även om han spelar ödmjuk och kröker rygg,

så var på din vakt och se upp med honom.

Då blir det med honom som när du putsat en bronsspegel:

du märker att den inte var genomärgad.

12Låt honom inte stå vid din sida,

då kan han stöta omkull dig och ta din plats.

Låt honom inte sitta till höger om dig,

då vill han ha din egen stol.

Till sist inser du vad jag menade

och minns med ett sting i hjärtat vad jag sagt.

13Vem ömmar för en ormtjusare som blir biten

eller för den som kommer vilda djur för nära?

14Så går det om du närmar dig en syndare

och låter dig dras in i hans synder.

15Han stannar hos dig en kort stund,

men om du vacklar överger han dig.

16Från fiendens läppar strömmar lena ord,

men i sitt hjärta vill han få dig i fångstgropen.

Ur fiendens ögon strömmar tårar,

men får han tillfälle är hans blodtörst omättlig.

17Drabbas du av en olycka är han på platsen före dig;

han låtsas hjälpa men lägger krokben för dig.

18Han ruskar på huvudet och klappar hånfullt i händerna,

han sprider rykten överallt och ser försmädlig ut.

13

Varning för rika och mäktiga

131Den som rör vid tjära fläckar ner sig,

och den som umgås med en högmodig blir som han.

2Lyft inte en börda som är för tung för dig

och umgås inte med en rikare och mäktigare.

Vad har lerkrukan med kitteln att göra?

Stöter de ihop går krukan i bitar.

3Den rike gör orätt och är dessutom oförskämd,

den fattige lider orätt och får dessutom be om ursäkt.

4Om du är användbar för den rike, så utnyttjar han dig,

men är du i nöd bryr han sig inte om dig.

5Om du äger något söker han ditt sällskap

och gör utan skrupler slut på vad du har.

6När han behöver din hjälp för han dig bakom ljuset

genom att le och väcka förhoppningar hos dig.

Han är len i mun och säger:

»Vad kan jag hjälpa dig med?«

7Med sina levnadsvanor får han dig att skämmas

och gör slut på dina pengar två och tre gånger om,

och till sist gör han narr av dig.

När han sedan ser dig bryr han sig inte om dig

utan skakar föraktfullt på huvudet åt dig.

8Akta dig så att du inte blir förd bakom ljuset

och förödmjukas genom ditt oförstånd.

9Blir du bjuden till en mäktig man, så var nödbedd;

desto ivrigare blir hans inbjudan.

10Träng dig inte på, då kan du bli bortstött.

Håll dig inte undan, då kan du bli bortglömd.

11Försök inte tala som en jämlike med honom

och lita inte på hans många ord,

ty medan han pratar sätter han dig på prov,

och medan han ler studerar han dig.

12Obarmhärtig är han —

han tiger inte med det han fått höra

och skonar dig inte från misshandel och bojor.

13Ta dig i akt och se dig noga för,

ty vid varje steg riskerar du att falla.

Rika och fattiga

15Alla djur älskar sina likar

och alla människor sina bröder.

16Alla varelser håller sig till sin art,

och en man söker sig till sin like.

17Inte samsas vargen med lammet

och inte syndaren med den gudfruktige.

18Inte kan hund och hyena hålla fred,

och aldrig blir det fred mellan fattig och rik.

19Vildåsnorna i öknen blir lejonens byte;

så blir de fattiga foder för de rika.

20Ringhet är avskyvärd för den högmodige;

så blir den fattige avskydd av den rike.

21Snavar den rike får han stöd av sina vänner.

Faller den ringe stöter hans vänner bort honom.

22När den rike tar miste får han många försvarare;

är hans ord oförsvarliga ger man honom ändå rätt.

Om den ringe tar miste får han ovett dessutom,

och när han talar förnuftigt vill ingen lyssna.

23När den rike talar är alla tysta,

och man höjer hans ord till skyarna.

När den fattige talar säger man: »Vad är det för en?«

Och om han snubblar knuffar man omkull honom.

Njut av livet

24Rikedom är något gott om den inte fläckats av synd,

men ett ont är den fattigdom som följer av övermod.

25En människas hjärta får hennes ansikte att skifta

och gör det sorgset eller glatt.

26En ljus uppsyn vittnar om ett glatt hjärta.

Att komma på visdomsord kräver mödosam eftertanke.