Bibel 2000 (B2000)
9

Om kvinnor

91Var inte svartsjuk på kvinnan som delar din bädd,

lär henne inte sådant som skadar dig själv.

2Hänge dig inte så åt en kvinna

att hon tar makten över dig.

3Besök inte en lösaktig kvinna,

du kan fastna i hennes snaror.

4Umgås inte med en harpspelerska,

du kan fångas av hennes konster.

5Titta inte för länge på en ung flicka,

hon kan kosta dig dryga böter.

6Hänge dig inte åt gatflickor,

då mister du snart allt du äger.

7Gå inte och spana på stadens gator,

driv inte omkring i folktomma kvarter.

8Vänd bort blicken från en välskapt kvinna,

se inte närgånget på en annans vackra hustru.

Av kvinnlig skönhet har många förförts,

den kommer lidelsen att flamma upp som eld.

9Var aldrig tillsammans med en gift kvinna

och drick inte vin i sällskap med en sådan,

ty du kan komma att dras till henne

och möta en våldsam död.

Val av vänner

10Överge inte en gammal vän,

en ny är inte detsamma.

En ny vän är som nytt vin:

först när det mognat dricker du det med välbehag.

11Avundas inte en syndare hans framgång —

du vet inte vilket slut han får.

12Gläd dig inte då det går de gudlösa väl —

minns att straffet når dem före döden.

13Håll dig på avstånd från den som har makt att döda,

då slipper du frukta för ditt liv.

Och närmar du dig honom, så gör inga misstag,

ty då tar han livet av dig.

Du skall veta att du trampar bland fällor

och att du rör dig på stadsmurens krön.

14Lär känna dina medmänniskor så noga du kan,

och rådgör sedan med dem som är visa.

15Med kloka män skall du föra dina samtal,

och allt vad du säger skall röra den Högstes lag.

16Ha rättfärdiga män som gäster vid ditt bord,

och låt gudsfruktan vara din stolthet.

Den vise härskaren

17Konstnärens händer gör verket värt att prisas;

folkets styresman röjer sin vishet i ord.

18Den grälsjuke är en skräck för sin stad,

den som inte styr sin tunga gör sig avskydd.

10

101En vis härskare fostrar sitt folk,

ordning råder där en klok man styr.

2Som folkets härskare är, så blir också hans tjänare,

och som stadens styresman är, så blir alla dess invånare.

3En kung utan fostran är folkets fördärv,

men under kloka regenter blomstrar staden.

4I Herrens hand ligger makten över jorden,

och i rätt tid sänder han den härskare som behövs.

5I Herrens hand ligger människans framgång,

och han sprider sin glans över de styrande.

Den övermodiges ondska och straff

6Förargas aldrig på din nästa för en oförrätt,

och gör inte någonting i vredesmod.

7Övermod är avskyvärt för både Gud och människor,

att kränka andras rätt är brott mot bådas lag.

8Rättskränkningar, våld och vinstbegär

gör att makten övergår från folk till folk.

9Vad har stoft och aska att yvas över?

Redan i livet börjar ju kroppens upplösning.

10Långvarig sjukdom gäckar läkaren.

I dag kung, i morgon död.

11Och när människan dör blir detta hennes lott:

maskar och krälande kryp.

12Övermodet börjar när en människa avfaller från Herren

och hennes hjärta vänder sig bort från hennes skapare.

13Ty övermodet börjar med synd,

och från den som framhärdar väller vidrighet.

Därför sänder Herren märkliga straff

och förintar de övermodiga i grund.

14Herren störtar härskares troner över ända

och sätter ringa män i deras ställe.

15Herren rycker upp folkslag med rötterna

och planterar ödmjuka män i deras ställe.

16Herren skövlar deras länder

och ödelägger dem ända till jordens grundvalar.

17Han utplånar dem ur mänskligheten, utrotar dem

och låter minnet av dem försvinna från jorden.

18Inte är övermodet skapat för människorna

eller raseriet för dem som föds av kvinnor.

Sann och falsk ära

19Vem förtjänar ära? — Människosläktet.

Vem förtjänar ära? — Den som fruktar Herren.

Vem förtjänar vanära? — Människosläktet.

Vem förtjänar vanära? — Den som bryter mot buden.

20I en skara av bröder äras den främste,

men Herren ärar den som fruktar honom.

22Den rike och ansedde liksom den fattige —

i gudsfruktan har de sin stolthet.

23Det är orätt att förakta en fattig som är klok

och otillbörligt att prisa en syndare.

24Stormannen, domaren och härskaren prisas,

men ingen av dem är förmer än den gudfruktige.

25En vis slav får fria män till tjänare,

och en förståndig man klagar inte över det.

26Försök inte verka vis när du skall sköta ditt arbete,

och spela inte förnäm när du är i svårigheter.

27Bättre den som arbetar och får överflöd på allt

än den som går och skryter men saknar mat.

28Mitt barn, var ödmjuk, men ha respekt för dig själv

och ge dig den aktning du förtjänar.

29Den som gör sig själv orätt, av vem får han rätt?

Vem respekterar den som föraktar sig själv?

30Den fattige blir ärad för sin klokhet

och den rike för sin rikedom.

31Äras man redan som fattig, hur mycket mera då som rik;

föraktas man som rik, hur mycket mera som fattig!

11

111Vishet ger den ringe en aktad ställning

och skaffar honom en plats bland stormän.

2Prisa inte en man för hans skönhet,

och avsky ingen för hans utseendes skull.

3Bland vingade varelser tillhör biet de minsta,

men vad det ger är det bästa av allt sött.

4Stoltsera inte med dina kläder,

och förhäv dig inte när du blir hedrad,

ty Herren kan göra märkliga ting,

och vad han gör är fördolt för människorna.

5Många tyranner har fått stiga ner i stoftet,

medan kronan sattes på den siste man väntat sig.

6Många härskare har råkat i djupaste vanära,

och lysande män har hamnat i främlingars våld.

Verklig och skenbar framgång

7Klandra inte innan du har prövat —

tänk först och döm sedan.

8Svara inte förrän du har lyssnat —

avbryt inte när någon talar.

9Tvista inte om en sak som inte angår dig,

och befatta dig inte med syndares processer.

10Mitt barn, ge dig inte in på för många företag,

med vidlyftiga affärer undgår du inte felsteg.

Hur mycket du än jagar når du aldrig målet,

och du kommer inte undan när du måste fly.

11Den ene arbetar, sliter och jäktar

men får det bara sämre.

12Den andre är trög och måste be om hjälp,

han är fattig på kraft och rik på armod.

Men Herren ser honom och ställer allt till rätta:

han upprättar honom ur hans förnedring

13och ger honom en aktad ställning,

och han vinner mångas beundran.

14Lycka och olycka, liv och död,

fattigdom och rikedom kommer från Herren.

17Det Herren ger får de fromma behålla,

hans beslut kan aldrig upphävas.

18En man kan bli rik genom att spara och gnida,

men vad är det för lön han får?

19När han säger: »Jag kan slå mig till ro,

nu skall jag njuta av min rikedom« —

då vet han inte hur lång tid som är kvar

innan han måste lämna allt åt andra och dö.

20Håll fast vid den uppgift du fått,

gå upp i den och åldras i din gärning.

21Beundra inte vad syndaren gör,

utan lita på Herren och håll ut i ditt arbete.

Ty för Herren är det en lätt sak

att plötsligt låta den fattige bli rik.

22Genom Herrens välsignelse får den fromme sin lön,

och hans framgång slår med ens ut i blom.

23Säg inte: »Vad är det för mening med mitt liv —

vad kan det finnas för lycka i framtiden?«

24Säg inte: »Jag har allt —

vilken olycka kan drabba mig i framtiden?«

25I lyckans stund glöms olyckan bort,

och i olyckans stund minns man inte lyckan.

26För Herren är det lätt att på livets sista dag

ge människan hennes gärningars lön.

27En timmes plågor, och ett liv i lyx är glömt.

Människans slut avslöjar hur hon levat.

28Kalla ingen lycklig innan han är död;

först på barnen ser du hur en människa varit.

Regler för gästfrihet och välgörenhet

29Bjud inte in vem som helst i ditt hus;

den baksluges knep är många.

30Som fällans lockfågel är den fräcke,

liksom spionen är han ute efter ditt fall.

31Det goda vänder han försåtligt till ont,

allt utsökt fläckar han ner.

32En gnista tänder en stor kolbrasa,

och en syndig människa lurar på rov.

33Akta dig för den ondskefulle, han har inget gott i sinnet.

Låt honom inte sätta en outplånlig fläck på dig.

34Ger du en främling husrum ställer han till oreda för dig

och gör dig främmande för dina egna.