Bibel 2000 (B2000)
10

101

10:1
Ords 20:8
28:2
Vish 6:24
En vis härskare fostrar sitt folk,

ordning råder där en klok man styr.

2

10:2
Ords 29:12
Som folkets härskare är, så blir också hans tjänare,

och som stadens styresman är, så blir alla dess invånare.

3

10:3
Ords 28:3
29:4
Pred 4:13
En kung utan fostran är folkets fördärv,

men under kloka regenter blomstrar staden.

4

10:4
Ords 8:15Jer 27:5
Vish 6:1–3
I Herrens hand ligger makten över jorden,

och i rätt tid sänder han den härskare som behövs.

5I Herrens hand ligger människans framgång,

och han sprider sin glans över de styrande.

Den övermodiges ondska och straff

6

10:6
3~Mos 19:17Syr 27:30–28:7
Matt 5:22,38
Förargas aldrig på din nästa för en oförrätt,

och gör inte någonting i vredesmod.

7Övermod är avskyvärt för både Gud och människor,

att kränka andras rätt är brott mot bådas lag.

8Rättskränkningar, våld och vinstbegär

gör att makten övergår från folk till folk.

9

10:9
1~Mos 18:27
Syr 17:32
10:9 börjar ju kroppens upplösning Den grekiska texten är meningslös («kastade jag hans inälvor«); översättningen bygger på en rekonstruerad text.Vad har stoft och aska att yvas över?

Redan i livet börjar ju kroppens upplösning.

10

10:10
Syr 38:22
Långvarig sjukdom gäckar läkaren.

I dag kung, i morgon död.

11Och när människan dör blir detta hennes lott:

maskar och krälande kryp.

12

10:12
5~Mos 8:14
Övermodet börjar när en människa avfaller från Herren

och hennes hjärta vänder sig bort från hennes skapare.

13

10:13
Ords 16:18
Ty övermodet börjar med synd,

och från den som framhärdar väller vidrighet.

Därför sänder Herren märkliga straff

och förintar de övermodiga i grund.

14

10:14
1~Sam 2:8
Syr 11:5
Luk 1:52
Herren störtar härskares troner över ända

och sätter ringa män i deras ställe.

15

10:15
Ps 44:3
Herren rycker upp folkslag med rötterna

och planterar ödmjuka män i deras ställe.

16Herren skövlar deras länder

och ödelägger dem ända till jordens grundvalar.

17

10:17
5~Mos 9:14
Han utplånar dem ur mänskligheten, utrotar dem

och låter minnet av dem försvinna från jorden.

18Inte är övermodet skapat för människorna

eller raseriet för dem som föds av kvinnor.

Sann och falsk ära

19Vem förtjänar ära? – Människosläktet.

Vem förtjänar ära? – Den som fruktar Herren.

Vem förtjänar vanära? – Människosläktet.

Vem förtjänar vanära? – Den som bryter mot buden.

20I en skara av bröder äras den främste,

men Herren ärar den som fruktar honom.

22

10:22
Jer 9:23Syr 9:16
Den rike och ansedde liksom den fattige –

i gudsfruktan har de sin stolthet.

23

10:23
Ps 15:4
Jak 2:5
Det är orätt att förakta en fattig som är klok

och otillbörligt att prisa en syndare.

24

10:24
Jer 9:23Syr 25:101~Kor 1:26–31
Jak 1:9
Stormannen, domaren och härskaren prisas,

men ingen av dem är förmer än den gudfruktige.

25

10:25
Ords 17:2
En vis slav får fria män till tjänare,

och en förståndig man klagar inte över det.

26Försök inte verka vis när du skall sköta ditt arbete,

och spela inte förnäm när du är i svårigheter.

27

10:27
Ords 12:9
Bättre den som arbetar och får överflöd på allt

än den som går och skryter men saknar mat.

28Mitt barn, var ödmjuk, men ha respekt för dig själv

och ge dig den aktning du förtjänar.

29Den som gör sig själv orätt, av vem får han rätt?

Vem respekterar den som föraktar sig själv?

30Den fattige blir ärad för sin klokhet

och den rike för sin rikedom.

31Äras man redan som fattig, hur mycket mera då som rik;

föraktas man som rik, hur mycket mera som fattig!