Bibel 2000 (B2000)
2

Guds dom över judar och greker

21Därför finns det inget försvar för dig som dömer, vem du än är. Ty med din dom över andra dömer du dig själv, eftersom du handlar likadant som den du dömer. 2Vi vet att Guds dom över dem som lever så är väl grundad. 3Men du som dömer dem som lever så och ändå själv gör samma sak, inbillar du dig att just du skall undgå Guds dom? 4Bryr du dig inte om Guds oändliga godhet, fördragsamhet och tålamod? Förstår du inte att hans godhet vill föra dig till omvändelse? 5Med ditt hårda och obotfärdiga hjärta hopar du vrede över dig till vredens dag, då det blir uppenbart att Gud dömer rättvist. 6Han skall löna var och en efter hans gärningar: 7evigt liv åt dem som uthålligt gör det goda och söker härlighet, ära och oförgänglighet, 8men vrede och straff över dem som i självhävdelse vänder ryggen åt sanningen och följer orätten. 9Nöd och ångest över varje människa som gör det onda, juden främst men också greken. 10Härlighet, ära och frid åt var och en som gör det goda, juden främst men också greken. 11Gud gör inte skillnad på människor.

Lagen inget skydd mot domen

12Alla som har syndat utan lag skall också gå under utan lag. Och alla som har syndat under lagen skall dömas genom lagen. 13Det är inte lagens hörare som blir rättfärdiga inför Gud, utan lagens görare. 14Hedningarna har inte lagen, men om de av naturen fullgör lagens krav, då är de sin egen lag fast de saknar lagen. 15Därmed visar de att det som lagen kräver är skrivet i deras hjärtan; om det vittnar också deras samvete och deras tankar när tankarna anklagar varandra och försvarar sig. 16Det skall framgå den dag då Gud, enligt det evangelium jag har fått från Jesus Kristus, dömer vad som är fördolt hos människan.

17Du kallar dig jude och förlitar dig på lagen, du är stolt över din Gud, 18känner hans vilja och kan avgöra vad som är väsentligt — du har ju vägledning i lagen. 19Du tror dig om att vara en ledare för blinda, ett ljus för människor i mörker, 20en fostrare för oförståndiga, en lärare för omogna — du äger ju kunskapen och sanningen i lagens gestalt. 21Du undervisar alltså andra men inte dig själv. Du förbjuder stöld men är själv en tjuv. 22Du fördömer äktenskapsbrott men begår det själv. Du avskyr de hedniska gudarna men drar dig inte för att plundra dem. 23Du är stolt över lagen men vanärar Gud genom att överträda den, 24ty som det står skrivet: För er skull smädas Guds namn bland hedningarna. 25Omskärelse är till nytta om du lever efter lagen. Men överträder du lagen är du trots omskärelsen på nytt en oomskuren. 26Om nu en oomskuren följer lagens bud, skall inte han få räknas som omskuren? 27Då kommer han som till kroppen är oomskuren men fullgör lagen att döma dig som överträder lagen fast du har skriftens bokstav och omskärelsen. 28Ty jude är man inte till det yttre, och omskärelsen är inte det som syns utanpå kroppen. 29Jude är man i sitt inre, och omskuren är den som är det i sitt hjärta, i ande och inte efter bokstaven. Han får sitt beröm av Gud, inte av människor.