Bibel 2000 (B2000)
13

Överheten i Guds tjänst

131Varje människa skall underordna sig all den överhet hon har över sig. Ty det finns ingen överhet som inte är av Gud, och den som finns är förordnad av honom. 2De som motsätter sig överheten gör därför motstånd mot Guds ordning, och de som gör motstånd drar straff över sig själva. 3De styrande är inget hot mot goda gärningar, men mot onda. Vill du slippa känna fruktan för överheten, gör då det goda, och den skall berömma dig; 4den står ju i Guds tjänst för att du skall kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär sitt svärd; den står ju i Guds tjänst som hämnare, för att vreden skall drabba den som gör det onda.

5Därför är det nödvändigt att underordna sig, inte bara för vredens skull utan också i insikt om vad som är riktigt. 6Det är ju därför ni betalar skatt, ty de styrande är Guds tjänare när de vakar över allt sådant. 7Ge alla vad ni är skyldiga dem, åt var och en det han skall ha: skatt, tullar, respekt, vördnad. 8Stå inte i skuld till någon, utom i er kärlek till varandra. Ty den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen. 9Buden Du skall inte begå äktenskapsbrott, Du skall inte dräpa, Du skall inte stjäla, Du skall inte ha begär och alla andra bud sammanfattas ju i ordet: Du skall älska din nästa som dig själv. 10Kärleken vållar inte din nästa något ont. Kärleken är alltså lagen i dess fullhet.

Tiden lider

11Ni vet ju ändå vad tiden lider: det är dags för er att vakna. Ty nu är vår räddning närmare än när vi kom till tro. 12Natten går mot sitt slut och dagen är nära. Låt oss då lägga av oss mörkrets gärningar och ta på oss ljusets rustning. 13Låt oss leva värdigt, som det hör dagen till, inte med festande och drickande, inte med otukt och orgier, inte med strider och avund. 14Nej, ikläd er herren Jesus Kristus, och ha inte så mycket omsorg om det jordiska att begären väcks.

14

Döm inte din broder

141Den som är svag i tron skall ni godta utan att sätta er till doms över olika uppfattningar. 2Den enes tro tillåter honom att äta vad som helst, medan den som är svag i tron bara äter grönsaker. 3Den som vågar äta skall inte förakta den som inte gör det; den som inte vågar äta skall inte döma den som vågar, Gud har ju godtagit honom. 4Vad har du för rätt att döma den som är i en annans tjänst? Om han står eller faller angår bara hans egen herre. Men han faller inte, ty Herren är stark nog att hålla honom upprätt. 5Den ene gör skillnad på dagar; för den andre är de alla likvärdiga. Var och en skall vara fast i sin övertygelse. 6Den som alltid tänker på vad det är för dag gör det för Herren. Och den som äter gör det för Herren; han tackar ju Gud. Den som inte äter avstår med tanke på Herren, och han tackar också Gud. 7Ty ingen av oss lever för sin egen skull, och ingen dör för sin egen skull. 8Om vi lever, lever vi för Herren, och om vi dör, dör vi för Herren. Vare sig vi lever eller dör tillhör vi alltså Herren. 9Ty Kristus dog och fick liv igen för att härska över både döda och levande. 10Hur kan du då döma din broder? Eller hur kan du förakta din broder? Alla skall vi en gång stå inför Guds domstol. 11Ty det är skrivet: Så sant jag lever, säger Herren, för mig skall alla knän böjas, och alla tungor skall prisa Gud.

12Alltså skall var och en av oss avlägga räkenskap inför Gud.

Hänsyn till de svaga

13Låt oss därför inte längre döma varandra. I stället skall ni se till att ni inte kommer någon broder att snava eller falla. 14I min tro på herren Jesus vet jag fullt och fast att ingenting är orent i sig självt, men den som betraktar det som orent, för honom är det orent. 15Om du sårar din broder med vad du äter, då lever du inte längre efter kärlekens bud. Låt inte din mat bringa den i fördärvet som Kristus dog för. 16Se till att man inte talar illa om det goda som är ert. 17Ty Guds rike är inte mat och dryck utan rättfärdighet och frid och glädje i den heliga anden. 18Den som tjänar Kristus på det sättet behagar Gud och blir uppskattad av människor. 19Låt oss därför sträva efter det som gagnar friden och bygger upp gemenskapen. 20Riv inte ner Guds verk för matens skull. Allt är rent men är inte bra för den som äter och kommer på fall. 21Det är bra att avstå från kött och vin och annat som blir en stötesten för din broder. 22Låt din egen tro vara en sak mellan dig och Gud. Salig den som inte behöver döma sig själv för det val han träffar. 23Men den som äter fast han hyser betänkligheter är dömd därför att han inte handlar i tro. Allt som inte sker i tro är synd.

15

151Vi som är starka är skyldiga att hjälpa de svaga med deras bördor och får inte tänka på oss själva. 2Vi skall var och en tänka på vår nästa, på vad som är gott och bygger upp. 3Kristus tänkte inte på sig själv, nej, det står skrivet: Dina smädares smädelser föll över mig. 4Alla profetior i skriften står där för att undervisa oss, så att vi genom vår uthållighet och den tröst skriften ger oss kan bevara vårt hopp. 5Måtte uthållighetens och tröstens Gud göra er eniga efter Kristi Jesu vilja, 6så att ni alla med en mun prisar vår herre Jesu Kristi Gud och fader.

7Godta därför varandra, så som Kristus har godtagit er till Guds ära. 8Jag menar: Kristus blev de omskurnas tjänare för att visa att Gud är sannfärdig och bekräfta de löften som getts åt fäderna, 9och hedningarna har fått prisa Gud för hans barmhärtighet. Det står ju skrivet: Därför skall jag prisa dig bland hedningarna, och ditt namn skall jag lovsjunga. 10Vidare heter det: Gläd er, ni hedningar, tillsammans med hans folk. 11Och en annan gång: Lova Herren, alla hedningar, lovsjung honom, alla folk. 12Och Jesaja säger: Han som är av Jishajs rot skall komma, han som reser sig för att härska över hedningarna; på honom skall hedningarna hoppas.

13Må hoppets Gud fylla er tro med all glädje och frid och ge er ett allt rikare hopp genom den heliga andens kraft.

Hedningarnas apostel

14Mina bröder, för min del har jag blivit övertygad om att ni själva är så fyllda av godhet och har så mycket av den fulla kunskapen att ni kan vägleda varandra. 15Ändå har jag skrivit till er, ibland lite väl uppriktigt, och påmint er om en del saker. Jag har gjort det därför att Gud i sin nåd 16gett mig uppdraget att gå ut till hedningarna som Kristi Jesu tempelpräst och i helig tjänst förvalta Guds evangelium. Så skall hedningarna bli ett offer som är helgat genom den heliga anden och som Gud därför tar emot.

17Det är alltså tack vare Kristus Jesus som jag kan berömma mig av vad jag gör inför Gud. 18Jag vågar inte tala om annat än det som Kristus har gjort genom mig för att hedningarna skall föras till lydnad, i ord och gärning, 19genom kraften i tecken och under, genom Andens kraft. Så har jag överallt spritt evangeliet om Kristus, från Jerusalem åt alla håll, ända till Illyrien. 20Jag har alltid satt en ära i att inte förkunna evangeliet där Kristus redan är känd; jag vill inte bygga på en grund som någon annan har lagt. 21Det står ju skrivet: De som inte har fått budskapet om honom skall se, och de som ingenting har hört skall förstå.

Paulus planerade besök

22Det är därför som jag gång på gång har blivit förhindrad att komma till er. 23Men nu har jag inte längre några uppgifter i den här delen av världen, och jag har i åratal längtat efter att få besöka er 24när jag far till Spanien. Jag hoppas att jag träffar er under den resan och att ni hjälper mig vidare på min väg, sedan jag väl, en alltför kort tid, har fått vara tillsammans med er. 25Men först far jag till Jerusalem med hjälpen till de heliga. 26Makedonien och Achaia har nämligen beslutat att göra en insamling för de fattiga bland de heliga i Jerusalem. 27Så beslöt de; de står ju också i skuld till dem. Ty eftersom hedningarna har fått del av deras andliga goda är de i sin tur skyldiga att bistå dem med det materiella. 28Sedan jag har fullgjort detta uppdrag och överlämnat resultatet till dem tänker jag fara till Spanien och besöka er på vägen. 29Och jag vet att när jag kommer till er för jag med mig välsignelse från Kristus i fullt mått.

30För vår herre Jesu Kristi skull och för den kärleks skull som Anden ger uppmanar jag er, bröder, att bistå mig i min kamp genom att be till Gud för mig, 31så att han räddar mig från dem i Judeen som vägrar att tro och så att den hjälp jag har med mig till Jerusalem blir väl mottagen av de heliga. 32Då kan jag komma till er med glädje och vila ut tillsammans med er, om Gud så vill. 33Fridens Gud är med er alla, amen.