Domen över Babylon
171
Upp 19:2
17:1 den stora skökan Dvs. Rom; se not till 14:8.17:1 stora vatten Bilden, som utläggs i v. 15, anknyter till orden om Babylon i Jer 51:13. »Öknen« i v. 3 kan anspela på en likartad profettext (Jes 21:1). Öknar ansågs också vara tillhåll för onda makter; jfr not till Mark 1:13.Och en av de sju änglarna som hade de sju skålarna kom och talade till mig och sade: »Kom, jag skall visa dig domen över den stora skökan som bor vid stora vatten. 2
Henne har kungarna på jorden horat med, och jordens invånare har berusat sig med hennes otukts vin.« 3
17:3 ett scharlakansrött odjur Bilden av Rom som kvinna kombineras med den förut använda odjursbilden (13:1). Scharlakansrött står för lyx och lysande prakt; jfr 18:12. Purpurfärgen (v. 4) kan också anspela på kejsarens dräkt.Och han förde mig i anden ut i öknen. Och jag såg en kvinna sitta på ett scharlakansrött odjur, som var fullt med hädiska namn och hade sju huvuden och tio horn. 4
Upp 18:16
Och kvinnan var klädd i purpur och scharlakansrött och lyste av guld och ädelstenar och pärlor. I handen hade hon en guldbägare, som var full av skändligheter och smutsen från hennes otukt. 517:5 en hemlighet Namnet har en hemlig betydelse (Rom); jfr också not till 2 Thess 2:7.Och på hennes panna var ett namn skrivet, en hemlighet: det stora Babylon, moder till alla skökor och skändligheter på jorden. 6
Hes 28:19
Upp 18:24
17:6 Vittna.Och jag såg att kvinnan var berusad av blodet från de heliga och blodet från Jesu vittnen. Och jag såg på henne med stor förundran.
7
Dan 7
Upp 11:7
Och ängeln sade till mig: »Vad undrar du över? Jag skall tala om för dig hemligheten med kvinnan och med odjuret som bär henne och som har de sju huvudena och de tio hornen. 8
17:8 det var men är inte mer, det skall stiga upp V. 11 visar att odjuret här likställs med en bestämd kejsare, troligen Domitianus betraktad som Nero i ny gestalt; se not till 13:3. Samtidigt anspelas på Gud, »som är och som var och som kommer« (1:4). Ondskan har funnits och återvänder men har i motsats till Gud ingen självständig existens: den »är inte«.Odjuret som du såg, det var men är inte mer, det skall stiga upp ur avgrunden och gå mot sin undergång. Och de invånare på jorden som inte från världens skapelse har sina namn skrivna i livets bok, de skall undra när de ser odjuret som var och inte är men skall komma. 917:9 sju berg Orden syftar säkerligen på staden Roms sju kullar.17:9 sju kungar Sannolikt åsyftas romerska kejsare; hur de räknas är mer ovisst. Om Augustus är den förste och det oroliga s.k. trekejsaråret 68/69 förbigås blir Nero den femte och Vespasianus (69–79 e.Kr.) den sjätte, under vars regering orden skulle ha uttalats («en finns nu«). Titus korta regering (79–81 e.Kr.) låg då i framtiden, liksom Domitianus. Om Upp skrevs på den sistnämndes tid (jfr not till 13:3), har en historisk återblick utformats som förutsägelse, såvida inte äldre traditioner arbetats in i texten. Apokalyptik.Här behövs både förstånd och vishet. De sju huvudena är sju berg som kvinnan sitter på, och de är också sju kungar. 10Fem har fallit, en finns nu, och en har inte kommit än, och när han kommer skall han stanna bara en kort tid. 11Och odjuret som var och inte mer är, han är den åttonde och ändå en av de sju, och han går mot sin undergång. 1217:12 de tio hornen … tio kungar Symboliken är hämtad från Dan 7:7; se not där. Här blir meningen att furstar i den romerska världens utkanter en tid skall underordna sig Rom (v. 13) men sedan göra uppror (v. 16). Jfr not till 9:14.Och de tio hornen som du såg är tio kungar som ännu inte har fått sina riken men får kungamakt för en timme tillsammans med odjuret. 13De har en och samma avsikt och lämnar sin kraft och makt åt odjuret. 14
Upp 1:5+
De skall strida mot Lammet, och Lammet med sina kallade och utvalda och trogna skall besegra dem, eftersom det är herrarnas herre och konungarnas konung.«
15
Och han sade till mig: »Vattnen som du såg, där skökan bor, de är länder och människomassor och folk och språk. 16Och de tio hornen som du såg och odjuret, de skall hata skökan och göra henne utblottad och naken, de skall äta hennes kött och bränna upp henne i eld. 17Ty Gud har ingett dem viljan att utföra hans avsikt och att med en och samma avsikt ge sitt rike åt odjuret, tills Guds ord är förverkligade. 18Och kvinnan som du såg är den stora staden, den som har kungavälde över kungarna på jorden.«