Bibel 2000 (B2000)
12

Kvinnan och draken

121Och ett stort tecken syntes på himlen, en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud. 2Hon är havande, och hon ropar i barnsnöd och födslovånda.

3Och ett annat tecken syntes på himlen, och se, en stor eldröd drake, med sju huvuden och tio horn och med sju kronor på sina huvuden. 4Hans stjärt svepte med sig en tredjedel av stjärnorna på himlen och slungade dem ner på jorden. Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, för att sluka hennes barn när hon födde det. 5Och hon födde sitt barn, en son som skall valla alla folk med en stav av järn. Hennes barn rycktes upp till Gud och hans tron, 6och kvinnan flydde ut i öknen, där Gud har berett henne en tillflykt, så att hon skall bli livnärd i tolvhundrasextio dagar.

7Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, 8men han övermannades och det fanns inte mer någon plats för dem i himlen. 9Och han, den stora draken, ormen från urtiden, han som kallas Djävul och Satan, han som förför hela världen, han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom. 10Och jag hörde en stark röst i himlen säga: »Nu finns frälsningen och kraften och riket hos vår Gud och makten hos hans smorde. Ty våra bröders anklagare har störtats ner, han som anklagade dem inför vår Gud både dag och natt. 11De har besegrat honom genom Lammets blod och genom sitt vittnesbörds ord. De älskade inte sitt liv mer än att de kunde gå i döden. 12Jubla därför, ni himlar och ni som bor i dem. Men ve över jorden och havet: djävulen har stigit ner till er, och hans raseri är stort, ty han vet att hans tid är kort.«

13Och när draken såg att han hade störtats ner på jorden började han förfölja kvinnan som hade fött sin son. 14Och den stora örnens båda vingar gavs åt kvinnan så att hon kunde flyga ut i öknen, till den plats där hon blir livnärd en tid och två tider och en halv tid, långt borta från ormen. 15Och ormen sprutade vatten ur sin mun efter kvinnan som en flod, för att strömmen skulle föra bort henne. 16Men jorden hjälpte kvinnan, och den öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutade ur sin mun. 17Och draken rasade mot kvinnan och gick bort för att strida mot hennes andra barn, mot dem som håller Guds bud och har Jesu vittnesbörd. 18Och han ställde sig på havsstranden.

13

De två odjuren

131Och jag såg ett odjur stiga upp ur havet. Det hade tio horn och sju huvuden och på sina horn tio kronor och på sina huvuden hädiska namn. 2Odjuret jag såg liknade en leopard, och dess fötter var som en björns och dess gap som gapet på ett lejon. Och draken gav det sin kraft och sin tron och stor makt. 3Ett av dess huvuden såg ut att ha fått ett dödligt hugg, men det dödliga såret hade läkts. Hela jorden greps av beundran för odjuret och följde det, 4och man tillbad draken för att han hade gett odjuret makten, och man tillbad odjuret och sade: »Vem är som odjuret? Vem kan strida mot det?«

5Och det fick en mun som skröt och hädade, och det fick makt att hålla på i fyrtiotvå månader. 6Och det öppnade sin mun för att häda Gud, häda hans namn och hans tält, alla som bor i himlen. 7Det fick rätt att strida mot de heliga och besegra dem, och det fick makt över alla stammar och länder och språk och folk. 8Och alla jordens invånare skall tillbe honom, var och en som inte från världens skapelse har sitt namn skrivet i livets bok hos Lammet som blev slaktat.

9Du som har öron, hör detta. 10Den som skall i fångenskap, han går i fångenskap, och den som skall dö för svärdet, han blir dödad med svärd. Här behövs de heligas uthållighet och tro.

11Och jag såg ett annat odjur stiga upp ur jorden, och det hade två horn som liknade ett lamms och det talade som en drake. 12Det utövar det första odjurets hela makt i dess åsyn. Det får jorden och dess invånare att tillbe det första odjuret, vars dödliga sår hade läkts. 13Och det gör stora tecken, det låter till och med eld falla från himlen ner på jorden i människornas åsyn. 14Och det förför jordens invånare med de tecken som det fått rätt att göra i odjurets åsyn. Det säger till jordens invånare att göra en bild åt odjuret som har fått svärdshugget men kommit till liv igen. 15Och det fick rätt att ge livsande åt odjurets bild, så att bilden också kan tala och se till att alla som inte tillber odjurets bild blir dödade. 16Och det ser till att alla, höga och låga, rika och fattiga, fria och slavar, får ett märke på högra handen eller på pannan 17och att ingen kan köpa eller sälja utan att ha märket, odjurets namn eller talet för namnet. 18Här behövs vishet. Den som har förstånd skall tolka odjurets tal, ty det är en människas tal, och talet är 666.

14

Den nya sången på berget Sion

141Och jag såg, och se: Lammet stod på berget Sion och tillsammans med Lammet etthundrafyrtiofyra tusen som hade hans namn och hans faders namn skrivet på pannan. 2Och jag hörde en röst från himlen som rösten av stora vatten och rösten av stark åska, och rösten jag hörde var som när harpspelare spelar på sina harpor. 3De sjöng en ny sång inför tronen och inför de fyra varelserna och de äldste. Och ingen kunde lära sig den sången utom de etthundrafyrtiofyra tusen, de som är friköpta från jorden. 4Det är de som inte har befläckat sig med kvinnor, de är rena som jungfrur. Det är de som följer Lammet vart det än går. De är friköpta från människorna som en första skörd åt Gud och Lammet. 5I deras mun har det aldrig funnits någon lögn, de är fläckfria.

Tre änglar på himlen varslar om domen

6Och jag såg en annan ängel flyga över himlens mitt. Han hade ett evigt evangelium att förkunna för jordens invånare, för alla länder och stammar och språk och folk, 7och han sade med hög röst: »Frukta Gud och ge honom er hyllning, ty stunden för hans dom är inne. Tillbe honom som har skapat himlen och jorden och havet och vattenkällorna.«

8Och efter följde ännu en ängel, en andra, som sade: »Störtat, störtat är det stora Babylon, för vars otukts skull alla folk har fått dricka vredens vin.«

9Och efter dem följde en tredje ängel som sade med hög röst: »Den som tillber odjuret och dess bild och tar emot dess märke på sin panna eller sin hand, 10han skall få dricka Guds vredes vin, som hällts upp oblandat i Guds vredes bägare, och han skall pinas med eld och svavel inför de heliga änglarna och inför Lammet. 11Och röken från deras pina stiger i evigheters evighet, och de får ingen lättnad vare sig dag eller natt, dessa som tillber odjuret och dess bild, var och en som tar emot märket med dess namn. 12Här behövs uthållighet hos de heliga, hos dem som bevarar Guds bud och tron på Jesus.«

13Och jag hörde en röst från himlen som sade: »Skriv: saliga de döda som härefter dör i Herren. Ja, säger Anden, de skall få vila efter sina mödor, ty deras gärningar följer med dem.«

Skördetiden på jorden

14Och jag såg, och se: ett vitt moln, och på molnet satt en som var lik en människoson och hade en krans av guld på huvudet och i handen en vass skära. 15Och en annan ängel kom ut från templet och ropade med hög röst till honom som satt på molnet: »Ta din skära och skörda, ty skördetiden är inne; jordens gröda är mogen.« 16Och han som satt på molnet sänkte sin skära ner över jorden, och jorden skördades.

17Och en annan ängel kom ut från templet i himlen, också han med en vass skära. 18Och en annan ängel kom ut från altaret, en som hade makt över elden. Och han ropade med hög röst till honom som hade den vassa skäran: »Ta din vassa skära och skörda klasarna på jordens vinstock; dess druvor är mogna.« 19Och ängeln sänkte sin skära ner över jorden och skördade druvorna på jordens vinstock och kastade dem i Guds vredes stora vinpress. 20Och vinpressen trampades utanför staden, och blod kom från pressen och sextonhundra stadier därifrån stod det upp till betslet på hästarna.