Bibel 2000 (B2000)
11

De två vittnena

111Och en måttstock som var som en stav gavs åt mig med orden: »Gå och mät Guds tempel och altaret och räkna dem som tillber där. 2Men templets yttre gård skall du lämna därhän och inte mäta, ty den har getts åt hedningarna, och den heliga staden skall trampas av dem i fyrtiotvå månader. 3Och jag skall låta mina två vittnen profetera under tolvhundrasextio dagar, klädda i säckväv.« 4Vittnena är de två olivträden och de två lampställen som står framför jordens herre. 5Om någon vill skada dem kommer det eld ur deras mun och förtär deras fiender. Var och en som vill skada dem måste bli dödad på det sättet. 6De har makt att stänga himlen så att inget regn faller under den tid då de profeterar, och de har makt att förvandla allt vatten till blod och att slå jorden med alla slags plågor så ofta de vill.

7Och när de har fullbordat sitt vittnesbörd skall odjuret som stiger upp ur avgrunden börja krig mot dem och besegra dem och döda dem. 8Deras lik skall ligga på gatan i den stora stad som på andligt språk kallas Sodom och Egypten och där deras herre också blev korsfäst. 9Människor från alla länder och stammar och språk och folk kommer och ser på deras lik i tre och en halv dag och låter dem inte läggas i någon grav. 10Och jordens invånare gläder sig över deras öde och jublar och skickar gåvor till varandra, eftersom dessa båda profeter hade varit en plåga för jordens invånare. 11Och efter de tre och en halv dagarna kom livsande från Gud in i dem, och de ställde sig upp, och stor skräck föll över alla som såg dem. 12Och de hörde en stark röst från himlen som sade till dem: »Kom hit upp.« Och de steg upp till himlen i ett moln, och deras fiender såg dem. 13I samma stund blev det en väldig jordbävning, och en tiondel av staden störtade samman, sju tusen människor dödades av jordbävningen, och de andra slogs av skräck och gav himlens Gud sin hyllning. 14Det andra veropet är över. Se, det tredje kommer strax.

Den sjunde ängeln blåser i sin basun

15Den sjunde ängeln blåste i sin basun. Då hördes starka röster i himlen som sade: »Herraväldet över världen tillhör nu vår Herre och hans smorde, och han skall vara konung i evigheters evighet.« 16Och de tjugofyra äldste, som satt på sina troner inför Gud, föll ner på sina ansikten och tillbad Gud 17och sade: »Vi tackar dig, Herre Gud, allhärskare, du som är och som var, för att du har tagit makten, din stora makt, och blivit konung. 18Folken vredgades, men din vrede har kommit och stunden då de döda skall dömas och då du skall löna dina tjänare profeterna och de heliga och dem som fruktar ditt namn, höga och låga, och förgöra dem som förgör jorden.«

19Och Guds tempel i himlen öppnades, och förbundsarken blev synlig i hans tempel, och det kom blixtar och dån och åska och jordbävning och väldiga hagel.