971Herren är konung! Må jorden jubla,
de fjärran kusterna glädja sig.
2Moln och töcken omger honom,
på rätt och rättfärdighet vilar hans tron.
3Eld går framför honom
och förbränner alla hans fiender.
4Hans blixtar lyser upp hela världen,
jorden ser dem och skälver.
5Bergen smälter som vax inför Herren,
inför hela jordens härskare.
6Himlen förkunnar hans rättfärdighet,
hans härlighet skådas av alla folk.
7Avgudadyrkarna står med skam,
de som skryter med sina maktlösa gudar.
Alla gudar faller ner inför honom.
8Sion hör och gläder sig,
Juda städer jublar
över dina domslut, Herre.
9Ty du, Herre, är den Högste,
upphöjd över jorden,
högt över alla gudar.
10Herren älskar dem som hatar det onda,
han bevarar sina trognas liv
och räddar dem ur de gudlösas våld.
11Ljus bryter fram för de rättfärdiga
och glädje för de redbara.
12Ni rättfärdiga, gläd er över Herren
och prisa hans heliga namn.
981En psalm.
Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång,
ty han har gjort underbara ting.
Han vann seger med sin starka hand,
med sin heliga arm.
2Herren har visat att han räddar,
folken fick skåda hans seger.
3Med godhet och trofasthet
har han tänkt på Israels folk.
Hela jorden har sett att vår Gud räddar.
4Hylla Herren, hela världen,
brist ut i jubel och sång!
5Sjung till lyra för Herren,
låt lyrans strängar klinga!
6Blås i trumpeter och horn,
hylla konungen, Herren!
7Havet skall brusa och allt det rymmer,
världen och alla som bor i den.
8Floderna skall klappa händer,
bergen skall jubla tillsammans
9inför Herren: se, han kommer
för att råda över jorden,
råda rättvist över världen,
råda med oväld över folken.
991Herren är konung! Folken bävar,
han tronar på keruberna, jorden skälver.
2Herren är stor i Sion
och upphöjd över alla folk.
3De prisar ditt namn,
det stora och fruktade.
Helig är han.
4Mäktig är konungen som älskar det rätta:
du håller rättvisan vid makt,
du fäller rättfärdiga domar i Jakob.
5Ära Herren, vår Gud,
fall ner inför hans fotapall.
Helig är han.
6Mose och Aron var bland hans präster,
Samuel bland dem som åkallade honom.
De ropade till Herren, och han svarade.
7Ur molnpelaren talade han till dem,
och de höll hans bud,
den lag som han gav dem.
8Herre, vår Gud, du svarade dem,
du var en Gud som förlät dem
men också hämnades deras gärningar.
9Ära Herren, vår Gud,
fall ner inför hans heliga berg.
Helig är Herren, vår Gud.