Bibel 2000 (B2000)
75

Psalm 75

751För körledaren. En psalm av Asaf, en sång.

2Vi tackar dig, Gud,

vi tackar dig och åkallar ditt namn,

vi berättar om dina under.

3»Jag väljer min tid,

jag fäller en rättvis dom.

4Om jorden bävar med alla som bor där,

är det jag som ger dess pelare stadga.«

5Jag säger till de övermodiga: Hejda ert övermod!

och till de gudlösa: Lyft inte hornen!

6Lyft inte era horn så högt,

tala inte styvnackat och fräckt.

7Ty inte från öster och inte från väster

och inte från öknen kommer upphöjelsen.

8Nej, Gud är den som dömer,

han förnedrar den ene, upphöjer den andre.

9Herren har i sin hand en bägare

med jäsande kryddat vin.

Han räcker den åt var och en —

alla gudlösa i landet måste dricka,

också dräggen måste de svälja.

10Detta skall jag ständigt förkunna,

jag vill lovsjunga Jakobs Gud.

11Alla gudlösas horn skall huggas av,

den rättfärdiges horn skall höjas.

76

Psalm 76

761För körledaren, till stränginstrument. En psalm av Asaf, en sång.

2Gud är känd i Juda,

hans namn är stort i Israel.

3I Salem står hans hydda,

på Sion hans boning.

4Där bröt han sönder de blixtrande pilarna,

sköldar och svärd, alla krigets redskap.

5Fruktansvärd är du,

väldigare än de uråldriga bergen.

6Modiga män blev plundrade,

de hade fallit i sömn,

ingen krigare kunde lyfta sin hand.

7Vid ditt rytande, Jakobs Gud,

föll häst och ryttare i dvala.

8Fruktansvärd är du,

vem kan hålla stånd mot din vrede?

9Ditt domslut förkunnar du från himlen,

jorden förfäras och tystnar,

10när Gud reser sig till dom

för att rädda alla betryckta på jorden.

11Du stävjar människors vrede,

kuvar den vrede som återstår.

12Ge löften åt Herren, er Gud, och infria dem,

må alla grannfolk ge gåvor i fruktan.

13Han slår ner furstarnas mod,

fruktansvärd är han för jordens kungar.

77

Psalm 77

771För körledaren. Av Asaf, en psalm.

2Jag ropar till Gud med hög röst,

jag ropar till Gud, må han höra mig.

3I nödens stund söker jag Herren,

hela natten sträcker jag ut mina händer

utan att tröttna.

Ingenting ger mig tröst.

4Jag tänker på Gud och suckar.

Jag grubblar och krafterna sviker.

5Du låter mig inte sluta ögonen,

jag är utan ro, finner inga ord.

6Jag tänker på forna dagar,

minns längesedan gångna år.

7Tankarna mal om natten,

jag grubblar och söker förstå.

8Förkastar Herren för alltid,

skall han aldrig mer visa nåd?

9Är hans trofasthet slut för all framtid,

är hans löfte upphävt för evigt?

10Är Gud inte längre god mot oss,

står vreden i vägen för hans barmhärtighet?

11Jag tänker: Det är detta som plågar mig,

att den Högste inte handlar som förr.

12Men jag minns Herrens gärningar,

jag minns dina forna under.

13Jag tänker på allt vad du gjort

och begrundar dina stora verk.

14I helighet, Gud, går du fram.

Vilken gud är så stor som du, o Gud?

15Du är den Gud som gör under,

du visade folken din kraft.

16Med stark arm befriade du ditt folk,

Jakobs och Josefs ättlingar.

17Vattnen såg dig, o Gud,

vattnen såg dig och skälvde,

djupen bävade.

18Från skyarna strömmade vatten,

åskmolnen mullrade

och dina pilar flög.

19Din åskas vagnshjul dånade,

blixtarna lyste upp världen,

jorden darrade och skälvde.

20Genom havet gick din väg,

din stig gick genom stora vatten —

du lämnade inga spår.

21Du ledde ditt folk som en hjord,

dess herdar var Mose och Aron.