Psalm 55

55¹För körledaren, till stränginstrument. En dikt av David.

²Gud, lyssna till min bön,

dölj dig inte när jag ber,

³hör mig och ge mig svar.

Jag våndas i min oro,

jag får ingen ro ⁴för fiendens rop,

för de ondas skrän.

De öser sin ondska över mig,

de ansätter mig i sin vrede.

⁵Mitt hjärta grips av ångest,

dödsskräck faller över mig.

⁶Jag darrar av fruktan,

jag överväldigas av fasa.

⁷Om jag ändå hade duvans vingar!

Då flög jag bort för att finna ett bo.

⁸55:8 Efter denna vers liksom efter v. 20 står ordet séla, vars betydelse är okänd.Långt bort skulle jag fly

och slå mig ner i ödemarken.

⁹Snabbt skulle jag söka ett skydd

mot vinande vind och storm.

¹⁰

Våld och split ser jag i staden.

¹¹Dag och natt vandrar de runt den

uppe på murarna.

Därinne bor ondska och elände.

¹²Fördärv råder i staden,

våld och svek lämnar aldrig dess torg.

¹³

då kunde jag bära det,

om jag förnedrades av en ovän,

då kunde jag dra mig undan,

¹⁴men du är ju min like,

min vän och min förtrogne –

¹⁵vi gladdes åt att gå sida vid sida

i skaran i Guds hus.

¹⁶Må de överrumplas av döden,

levande fara ner i dödsriket,

ty ondskan bor mitt ibland dem!

¹⁷Men jag ropar till Gud,

och Herren skall rädda mig.

¹⁸Morgon och kväll och mitt på dagen

suckar jag och klagar,

och han skall höra mig.

¹⁹Han gör mig fri och trygg

när fienderna rycker an

och söker strid med mig.

²⁰Gud skall höra mig och förödmjuka dem,

han som sedan urtiden sitter på tronen.

Ty de ändrar sig aldrig

och fruktar inte Gud.

²¹55:21 Han kränkte Vilken person som avses är oklart, möjligen den svekfulle vän som omnämns i v. 14 f.Han kränkte freden

och svek givna löften.

²²

men hans hjärta vill strid.

Hans tal är lenare än olja

och ändå ett blottat svärd.

²³

han skall sörja för dig.

Aldrig låter han den rättfärdige svikta.

²⁴

i avgrundens djup.

Mördare och bedragare

når inte ens livets mitt.

Men jag förtröstar på dig.