Bibel 2000 (B2000)
141

Psalm 141

1411En psalm av David.

Herre, jag ropar till dig, skynda till min hjälp,

lyssna på mig när jag ropar.

2Låt min bön vara rökelse för dig,

mina lyfta händer ett kvällsoffer.

3Herre, sätt en vakt för min mun,

en dörrvakt för mina läppar.

4Låt mig inte få lust till onda ord

och utföra gudlösa handlingar

tillsammans med ogärningsmän.

Deras läckerheter vill jag inte smaka.

5De rättfärdiga kan slå mig,

i kärlek kan de tukta mig,

men de gudlösa får inte gjuta olja på mitt huvud.

[---]

6[---]

7[---]

8Herre, min härskare, mot dig vänder jag blicken,

hos dig söker jag min tillflykt.

Låt inte mitt liv gå till spillo!

9Bevara mig för fällorna de lägger ut,

för ogärningsmännens snaror.

10Låt de gudlösa snärjas i sina egna nät

medan jag går oskadd förbi.

142

Psalm 142

1421En dikt av David när han var i grottan. En bön.

2Med hög röst ropar jag till Herren,

med hög röst bönfaller jag Herren.

3Jag utgjuter mina bekymmer för honom,

till honom bär jag fram min nöd.

4När modet sviker mig

vet du hur jag har det ställt.

På den väg jag vandrar

gillrar de fällor för mig.

5Jag ser mig omkring,

men ingen bryr sig om mig.

Ingenstans kan jag fly,

ingen vill veta av mig.

6Jag ropar till dig, Herre,

jag säger: Du är min tillflykt,

min lott i de levandes land.

7Lyssna till min klagan,

ty jag står utan hjälp.

Rädda mig från förföljarna,

ty de är starkare än jag.

8För mig ut ur mitt fängelse,

så att jag kan prisa ditt namn.

De rättfärdiga samlas kring mig,

ty du är god mot mig.

143

Psalm 143

1431En psalm av David.

Herre, hör min bön,

lyssna till mitt rop, du som håller ord,

svara mig, du som är rättfärdig.

2Ställ inte din tjänare inför din domstol,

ingen människa kan få rätt mot dig.

3Fienden förföljer mig,

han har krossat mig

och låter mig bo i mörker

som de sedan länge döda.

4Modet sviker mig,

hjärtat förlamas i bröstet.

5Jag minns förgångna tider

och tänker på allt du har gjort,

jag begrundar vad din hand förmått.

6Jag sträcker mina händer mot dig,

öppnar mig som törstig jord.

7Herre, skynda att svara mig,

jag orkar inte mer.

Dölj inte ditt ansikte för mig,

då blir jag lik dem som lagts i graven.

8Låt mig var morgon möta din trofasthet,

ty jag förtröstar på dig.

Visa mig den väg jag skall gå,

jag sätter mitt hopp till dig.

9Herre, rädda mig från mina fiender,

jag flyr till dig.

10Lär mig att göra din vilja,

ty du är min Gud.

Må din goda ande leda mig

på jämn mark.

11Herre, bevara mitt liv, ditt namn till ära,

tag mig ur nöden, du som är rättfärdig.

12Förinta mina fiender, du som är trofast,

förgör dem som står efter mitt liv,

ty jag är din tjänare.