Bibel 2000 (B2000)
140

Psalm 140

1401För körledaren. En psalm av David.

2Rädda mig, Herre, från onda människor,

skydda mig mot våldsmän,

3de som har ont i sinnet

och alltid vållar strid.

4De gör sin tunga vass som ormens,

de har etter på sina läppar.

5Bevara mig, Herre, för de gudlösa,

skydda mig mot våldsmän

som försöker få mig att falla.

6De högmodiga gillrar fällor för mig,

de illvilliga lägger ut sina nät,

längs vägen sätter de snaror för mig.

7Jag säger till Herren: Du är min Gud,

hör, Herre, när jag bönfaller dig.

8Herre, min härskare, min starke hjälpare,

du skyddar mitt huvud på stridens dag.

9Uppfyll inte de gudlösas önskningar,

Herre, låt inte deras planer lyckas.

10Låt inte dem som omringar mig triumfera,

låt deras hotfulla tal drabba dem själva.

11Låt glödande kol regna över dem,

låt dem falla i gropar de inte kan ta sig ur.

12Den som sprider förtal får inte leva i landet,

våldsmännen skall jagas av olyckor, slag på slag.

13Jag vet att Herren tar sig an de hjälplösas sak

och skaffar de fattiga rätt.

14De rättfärdiga skall tacka dig,

de redbara bo i din närhet.

141

Psalm 141

1411En psalm av David.

Herre, jag ropar till dig, skynda till min hjälp,

lyssna på mig när jag ropar.

2Låt min bön vara rökelse för dig,

mina lyfta händer ett kvällsoffer.

3Herre, sätt en vakt för min mun,

en dörrvakt för mina läppar.

4Låt mig inte få lust till onda ord

och utföra gudlösa handlingar

tillsammans med ogärningsmän.

Deras läckerheter vill jag inte smaka.

5De rättfärdiga kan slå mig,

i kärlek kan de tukta mig,

men de gudlösa får inte gjuta olja på mitt huvud.

[---]

6[---]

7[---]

8Herre, min härskare, mot dig vänder jag blicken,

hos dig söker jag min tillflykt.

Låt inte mitt liv gå till spillo!

9Bevara mig för fällorna de lägger ut,

för ogärningsmännens snaror.

10Låt de gudlösa snärjas i sina egna nät

medan jag går oskadd förbi.

142

Psalm 142

1421En dikt av David när han var i grottan. En bön.

2Med hög röst ropar jag till Herren,

med hög röst bönfaller jag Herren.

3Jag utgjuter mina bekymmer för honom,

till honom bär jag fram min nöd.

4När modet sviker mig

vet du hur jag har det ställt.

På den väg jag vandrar

gillrar de fällor för mig.

5Jag ser mig omkring,

men ingen bryr sig om mig.

Ingenstans kan jag fly,

ingen vill veta av mig.

6Jag ropar till dig, Herre,

jag säger: Du är min tillflykt,

min lott i de levandes land.

7Lyssna till min klagan,

ty jag står utan hjälp.

Rädda mig från förföljarna,

ty de är starkare än jag.

8För mig ut ur mitt fängelse,

så att jag kan prisa ditt namn.

De rättfärdiga samlas kring mig,

ty du är god mot mig.