Psalm 120

120¹En vallfartssång.

Till Herren ropade jag i min nöd,

och han svarade mig.

²Rädda mig, Herre, från lögnarna,

från deras svekfulla tungor.

³Må Herren straffa dig,

nu och framgent,

du svekfulla tunga,

⁴med krigarens vässade pilar

och med glödande ginstkol.

⁵Ve mig, som måste bo i Meshek

och leva bland Kedars tält.

⁶Alltför länge har jag bott

bland dem som hatar freden.

⁷Så snart jag talar om fred

är de redo till krig.

Psalm 121

121¹En vallfartssång.

Jag ser upp emot bergen:

varifrån skall jag få hjälp?

²Hjälpen kommer från Herren,

som har gjort himmel och jord.

³Han låter inte din fot slinta,

han vakar ständigt över dina steg.

⁴Han sover aldrig, han vakar ständigt,

han som beskyddar Israel.

⁵Herren bevarar dig,

i hans skugga får du vandra,

han går vid din sida.

⁶Solen skall inte skada dig om dagen,

inte månen om natten.

⁷Herren bevarar dig från allt ont,

från allt som hotar ditt liv.

⁸Herren skall bevara dig

i livets alla skiften,

nu och för evigt.

Psalm 122

122¹En vallfartssång av David.

Jag blev glad när man sade till mig:

Kom, vi skall gå till Herrens tempel.

²Nu står vi i dina portar, Jerusalem.

³Jerusalem, du välbyggda stad,

där husen står tätt tillsammans!

⁴Dit går stammarna upp,

Herrens stammar.

Det är en plikt för Israel

att prisa Herrens namn.

⁵Där finns domarsäten,

troner för Davids ätt.

⁶Be om välgång för Jerusalem!

Må de som älskar dig leva i trygghet.

⁷Må välgång råda inom dina murar,

trygghet i dina palats.

⁸För mina bröders och vänners skull

vill jag önska dig välgång.

⁹För templets skull, Herrens, vår Guds, tempel,

vill jag söka ditt bästa.