Bibel 2000 (B2000)
28

281Den onde flyr fast ingen jagar honom,

den rättfärdige är orädd som ett lejon.

2Ett land i uppror får många härskare,

den kloke och erfarne skapar varaktig ordning.

3En storman som förtrycker de svaga

är ett slagregn som fördärvar grödan.

4De som överger lagen prisar syndaren,

de som håller fast vid lagen bekämpar honom.

5Gudlösa människor inser inte vad det rätta är,

men de som söker Herren har insikt i allt.

6Bättre fattig och oförvitlig

än rik på orätt väg.

7En förståndig son håller fast vid lagen,

den som sitter bland rumlare skämmer ut sin far.

8Den som ökar sin rikedom genom ocker och räntor

samlar åt den som hjälper de fattiga.

9När en man vägrar lyssna till lagen

blir även hans bön något avskyvärt.

10Den som lurar de redliga vilse,

han faller i sin egen grop;

det goda tillfaller den oförvitlige.

11Den rike tycker att han är klok,

en fattig med insikt genomskådar honom.

12De rättfärdigas triumf firas med prakt och glans,

när de onda tar makten håller folk sig undan.

13Att dölja sina brott ger ingen framgång,

den som bekänner och ångrar sig blir benådad.

14Lycklig den som alltid fruktar,

den som förhärdar sig störtar i olycka.

15Som ett rytande lejon, en slående björn

är en ond härskare över ett svagt folk.

16En oförståndig furste ökar förtrycket,

den som skyr rofferi får leva länge.

17Den som tyngs av blodskuld

skall vara på flykt intill döden:

ingen får hjälpa honom.

18Den oförvitlige kan vandra trygg,

den som tar orätta vägar faller i gropen.

19Den som odlar sin jord får äta sig mätt,

den som jagar efter tomhet mättas med fattigdom.

20En pålitlig man blir rikt välsignad,

den som snabbt vill bli rik får sitt straff.

21Att vara partisk är aldrig rätt,

men somliga gör orätt för en brödbit.

22Den girige ränner efter rikedom,

han vet inte att nöden hinner upp honom.

23Den som tillrättavisar uppskattas mer

än den som bara kommer med smicker.

24Den som plundrar sin far och mor

och säger: »Det är inget brott!«

han är en dråpares like.

25Snikenhet skapar tvist,

att lita på Herren ger rik lön.

26En dåre är den som litar på eget förnuft,

den som följer visheten går säker.

27Den som ger åt de fattiga skall ingenting sakna,

den som vänder bort blicken förbannas av många.

28När de onda tar makten gömmer sig folk,

när de faller blir de rättfärdiga många.

29

291Den som tuktas ofta och ändå är stursk

skall krossas plötsligt och ohjälpligt.

2När de rättfärdiga är många gläder sig folket,

när de onda härskar suckar folket.

3Den som älskar vishet ger sin far glädje,

den som går till horor gör av med förmögenheten.

4Med rättvisa bygger kungen upp landet,

den som ökar pålagorna ödelägger det.

5Den som smickrar sin nästa

lägger ut ett nät för hans fötter.

6Den gudlöse snärjs i sin synd,

men den rättfärdige kan glädjas och jubla.

7Den rättfärdige sörjer för de svagas rätt,

den onde saknar all insikt.

8Hädare hetsar upp hela staden,

de visa får vreden att lägga sig.

9När den vise drar dåren inför rätta

blir det skrik och skratt och ingen ordning.

10De blodtörstiga hatar den oskyldige,

men de rättrådiga skyddar hans liv.

11Dåren ger luft åt sin vrede,

den vise behärskar sig.

12En härskare som lyssnar på lögner

får idel skurkar i sin tjänst.

13Fattig och förtryckare lever sida vid sida,

åt båda ger Herren ögonens ljus.

14När kungen dömer de svaga rättvist

skall hans tron bestå för alltid.

15Tuktan med käppen ger vishet,

men en ouppfostrad pojke är en skam för sin mor.

16När de onda frodas, frodas synden,

men de rättfärdiga skall se deras fall.

17Tukta din son, så gör han dig nöjd

och fyller dig med välbehag.

18Utan profeter förvildas folket,

lycklig den som håller lagen.

19Ord fostrar ingen slav,

han förstår men lyder inte.

20Ser du en som pratar i tid och otid —

det är mera hopp om en dåre.

21Om en slav skäms bort från ungdomen

blir han uppstudsig med tiden.

22En argsint man vållar gräl,

den hetlevrade förbryter sig ofta.

23Högmod leder till förödmjukelse,

men den ödmjuke vinner ära.

24Hälaren är sin egen fiende,

han hör förbannelsen men tiger.

25Fruktan för människor blir en snara,

men den som litar på Herren får skydd.

26Många söker företräde hos härskaren,

men av Herren får var man sin rätt.

27Missdådaren är vidrig för de rättfärdiga,

den redbare är vidrig för de onda.

30

FEMTE SAMLINGEN (kap. 30)

301Ord av Agur, Jakes son, från Massa.

Så talar den man som inte Gud är med:

Jag är trött och uppgiven, Gud.

2Jag är som ett oskäligt djur,

mänskligt förstånd fattas mig.

3Jag har inte förvärvat vishet,

kunskap om den Helige saknar jag.

4Vem har stigit upp till himlen och kommit ner igen?

Vem har fångat vinden i sina kupade händer?

Vem har knutit in vattnet i sin mantel?

Vem har märkt ut jordens gränser?

Vad heter han, vad heter hans son —

vet du det?

5Alla Guds ord är utan slagg,

han är en sköld för dem som flyr till honom.

6Lägg ingenting till hans ord,

så att han inte kan anklaga dig för lögn.

7Två saker ber jag dig om,

neka mig dem aldrig till min död:

8håll falskhet och lögn ifrån mig,

och gör mig varken fattig eller rik.

Ge mig bara mitt beskärda bröd,

9gör mig varken så mätt att jag förnekar dig

och säger: »Vem är Herren?«

eller så utblottad att jag stjäl

och kränker min Guds namn.

10Förtala inte slaven hos hans herre,

då förbannar han dig och du får ditt straff.

11Det finns de som förbannar sin far

och inte välsignar sin mor.

12Det finns de som tror sig vara rena

men inte har tvättat av sig sin smuts.

13Det finns de som har stolta ögon

och kastar högmodiga blickar.

14Det finns de som har svärd till tänder

och knivar till käftar,

de vill äta de svaga ur landet,

de fattiga från deras jord.

15Blodigeln har två döttrar: Mer! och Mer!

Tre ting är omättliga,

fyra säger aldrig: Nog!

16Dödsriket, det ofruktsamma skötet,

jorden som aldrig blir mätt på vatten

och elden som aldrig säger: Nog!

17Den som ser hånfullt på sin far

och vägrar att lyda sin mor,

hans ögon skall ravinens korpar hacka ut

och örnens ungar äta upp.

18Tre ting övergår mitt förstånd,

fyra kan jag inte fatta:

19örnens väg över himlen,

ormens väg över klippan,

skeppets väg över havet

och mannens väg i kvinnan.

20Så gör äktenskapsbryterskan:

äter, torkar sig om munnen

och säger: Jag har inget ont gjort.

21Tre är det som får jorden att bäva,

fyra kan den inte uthärda:

22en slav som blir kung,

en odåga som lever gott,

23en förskjuten kvinna som blir gift

och en piga som tar sin matmors plats.

24Fyra är det som är små på jorden

och ändå visast bland de visa:

25myran är utan styrka

men samlar sin föda om sommaren,

26klippgrävlingen är utan kraft

men bygger sitt bo i klyftorna,

27gräshoppan har ingen kung

men rycker fram i slutna led,

28ödlan kan fångas med händerna,

ändå finns den i kungens palats.

29Tre är det som rör sig ståtligt,

fyra som har ståtlig gång:

30lejonet, starkast bland djuren,

som inte viker för någon,

31den kråmande tuppen och bocken

och kungen i spetsen för sin här.

32Har du förhävt dig, tanklöst

eller med avsikt — sätt handen för munnen!

33Ty som ost pressas fram ur mjölk

och blod pressas fram ur näsan,

så pressas fejd ur vrede.