Bibel 2000 (B2000)
23

231Sitter du till bords med en härskare,

tänk på vem du har framför dig,

2och sätt kniven mot din strupe

om du är alltför hungrig.

3Var inte lysten på hans läckerheter,

den maten är förrädisk.

4Ansträng dig inte för att bli rik,

var förståndig nog att avstå.

5Knappt har du skymtat rikedomen

förrän den är försvunnen,

den har fått vingar

och flyger mot himlen som örnen.

6Ät inte den ogines mat,

var inte lysten på hans läckerheter.

7Det är som att få ett hårstrå i halsen:

»Ät och drick«, säger han till dig,

men han menar det inte.

8Det lilla du ätit får du spy upp,

och dina vänliga ord är förspillda.

9Tala inte till en dåre,

han föraktar dina kloka ord.

10Flytta inte en uråldrig gränssten,

gör inte intrång på de faderlösas mark,

11ty de har en mäktig försvarare,

han skall föra deras talan mot dig.

12Öppna ditt hjärta för fostran

och dina öron för kunskapens ord.

13Undanhåll inte pojken fostran,

agar du honom slipper han dö.

14Det är du som skall ge honom aga

och rädda honom från dödsriket.

15Min son, om ditt hjärta fylls av vishet

skall mitt hjärta fyllas av glädje.

16Jag jublar i mitt innersta

när jag hör dig säga det rätta.

17Låt inte syndare väcka din avund,

sträva alltid efter gudsfruktan.

18Då finns en framtid för dig,

ditt hopp skall inte stäckas.

19Lyssna, min son, och bli vis,

låt dina tankar gå rätta vägar.

20Bli inte en sådan som dricker vin

och som frossar på kött,

21ty drinkare och frossare blir utblottade,

dåsandet klär dem i trasor.

22Lyssna till din far, som gett dig livet,

se inte ner på din gamla mor.

23Förvärva sanning, sälj den inte,

förvärva vishet, fostran och insikt.

24Högt jublar den rättfärdiges far,

att ha en vis son är en glädje.

25Låt din far och mor få glädjas,

låt henne som fött dig få jubla.

26Min son, ha tillit till mig,

se hur jag lever och följ mig.

27En hora är en djup grop,

den främmande kvinnan en trång brunn.

28Hon ligger på lur som efter rov,

lockar fler och fler till otrohet.

29Vem jämrar och stönar?

Vem grälar och bråkar?

Vem skaffar sig onödiga sår

och får simmiga ögon?

30Den som blir sittande vid glaset,

den som kommer för att smaka det kryddade vinet.

31Se inte på vinet som skimrar rött,

som glittrar i bägaren

och rinner ner så lätt.

32Till slut biter det som en orm,

hugger som en giftorm.

33Då ser du underliga syner

och får befängda idéer:

34än ligger du mitt ute i havet,

än högt uppe i mastkorgen.

35»De slog mig men det gjorde inte ont,

jag fick stryk men märkte det inte.

När skall jag vakna?

Jag vill ha mer!«

24

241Avundas inte gudlösa människor,

sök inte deras sällskap.

2De tänker bara på våld,

allt de säger vållar olycka.

3Med vishet byggs huset,

insikt ger det stadga,

4genom kunskap fylls rummen

med vackra och dyrbara ting.

5Den som är vis har styrka,

en man med kunskap är full av kraft.

6Utan överläggning kan du inte föra krig,

med många rådgivare vinner du seger.

7Visheten är för hög för dåren,

i rådslag kan han inte öppna munnen.

8Den som gör upp onda planer

kallar man ränksmidare.

9Dårens ränker är synd,

smädaren avskys av alla.

10Förlorar du modet i nödens stund

har du också förlorat din kraft.

11Rädda dem som släpas i väg för att dö,

undsätt dem som förs bort för att mördas.

12»Vi visste ingenting«, säger du,

men han som prövar hjärtan ser,

han som vakar över ditt liv vet,

och han ger alla deras gärningars lön.

13Ät honung, min son, det är gott,

jungfruhonung är söt för tungan.

14Så är insikt och vishet för din själ,

finner du dem finns en framtid för dig

och ditt hopp skall inte stäckas.

15Lura inte ondsint vid den rättfärdiges hem,

ödelägg inte hans boning.

16Sju gånger kan den rättfärdige falla och resa sig igen,

men de onda stupar för olyckan.

17Gläd dig inte åt din fiendes fall,

jubla inte när han störtar omkull.

18Det kan väcka Herrens misshag

så att han vänder sin vrede från honom.

19Förarga dig inte på uslingar,

avundas inte de onda.

20För den gudlöse finns ingen framtid,

den ondes lampa slocknar.

21Frukta Herren, min son, och frukta kungen,

men ha inget med uppsatta män att göra.

22De kan överraskas av olyckan

och när som helst mista sin ställning.

TILLÄGG TILL TREDJE SAMLINGEN (24:23–34)

23Detta är också de visas ord:

Att vara partisk när man dömer är illa.

24Den som förklarar den skyldige skuldfri

förbannas och fördöms av alla,

25men den som dömer rätt går det väl

och han blir rikt välsignad.

26Som en kyss på munnen

är ett ärligt svar.

27Uträtta arbetet på åkern,

sköt dina sysslor där ute.

Sedan kan du bygga ditt hus.

28Vittna inte mot din broder utan fog.

Inte skall du låta dina ord bedra?

29Säg inte: »Jag skall göra mot honom

som han har gjort mot mig,

jag ger honom vad han förtjänar.«

30Jag kom förbi en lat mans mark,

en oförnuftigs vingård.

31Där växte tistlar överallt,

marken var täckt av nässlor,

stenmuren hade rasat.

32Jag tog intryck av denna syn

och drog lärdom av vad jag såg.

33Sov lite till, slumra lite till,

vila lite till med armarna i kors —

34och fattigdomen är över dig som en rånare,

armodet som en beväpnad man.

25

FJÄRDE SAMLINGEN (kap. 25–29)

251Också detta är ordspråk av Salomo, samlade av Hiskias, Juda kungs, män.

2Guds ära ligger i att dölja,

kungens i att utforska.

3Himlens höjd och jordens djup

och kungens tankar — ingen kan utforska dem.

4Bort med slaggen ur silvret,

så lyckas silversmeden med sitt kärl.

5Bort med de onda från kungens närhet,

så befäster rättfärdighet hans tron.

6Förhäv dig inte inför kungen,

ställ dig inte på de mäktigas plats.

7Det är bättre att han säger: »Stig hit fram!«

än att du får träda tillbaka för en storman.

Vad du sett med dina ögon

8skall du inte genast sprida ut,

ty vad skall du sedan göra,

om din broder visar att du tog fel?

9Gör upp med din broder,

men röj inte en annans hemlighet,

10ty den som hör det kommer att klandra dig,

och ditt skvaller kan inte kallas åter.

11Som guldäpplen i silverinfattning

är ord som yttras i rättan tid.

12Som en ring av guld, som ett gyllene smycke

är den vises förmaning i ett uppmärksamt öra.

13Som svalkande snö en dag i skörden

är ett pålitligt bud för den som skickar honom.

Han ger sin herre friska krafter.

14Moln och vind men inget regn,

så är skryt om gåvor man aldrig ger.

15Tålamod beveker härskare,

mild tunga bräcker ben.

16Hittar du honung, så ät inte mer än lagom,

får du för mycket kräks du.

17Besök inte din vän för ofta,

får han för mycket av dig tål han dig inte.

18En klubba, ett svärd, en vass pil

är den som vittnar falskt mot sin vän.

19En ruttnande tand, en snubblande fot

är förtröstan på en svekfull i nödens stund.

20Som att hälla syra i sår

är det att sjunga för ett sorgset hjärta.

21Är din fiende hungrig, ge honom bröd,

är han törstig, ge honom vatten.

22Då samlar du glödande kol på hans huvud

och Herren skall ge dig din lön.

23Nordanvind för med sig regn

och vredgad uppsyn förstuckna ord.

24Bättre bo i en vrå på taket

än dela hus med en grälsjuk hustru.

25Som friskt vatten för en torr strupe

är goda nyheter från fjärran land.

26En källa som grumlas, en brunn som förorenas

är en rättfärdig som ger vika för en syndare.

27För mycket honung är inte nyttigt;

var sparsam med berömmande ord.

28Som en stad med nedrivna murar

är en man utan självbehärskning.