221Gott rykte är mer värt än stor rikedom,
aktning bättre än silver och guld.
2Fattig och rik lever sida vid sida,
Herren har skapat dem båda.
3Den kloke ser faran och tar skydd,
den oerfarne trampar på och får sitt straff.
4Lönen för ödmjukhet och gudsfruktan
är rikedom, ära och liv.
5Törnen och fällor finns på den falskes väg,
den som är rädd om livet aktar sig för dem.
6Led den unge in på den väg han bör gå,
så följer han den även som gammal.
7Den rike är den fattiges herre,
den som lånar blir långivarens slav.
8Den som sår orätt skördar ofärd,
och käppen gör slut på hans övermod.
9Den godhjärtade blir välsignad,
ty han delar sitt bröd med den fattige.
10Kör ut bråkmakaren, så tar grälet slut
och bråk och skällsord upphör.
11Älskad blir den som har rena tankar,
den som talar väl får kungen till vän.
12Herrens blick vakar över kunskapen,
bedragarens ord gör han om intet.
13Den late säger: Det är ett lejon på gatan,
jag blir dödad om jag går ut.
14Den främmande kvinnans mun är en djup grop,
den Herren vredgas på faller däri.
15Dårskapen sitter djupt hos pojken,
men det fostrande riset driver ut den.
16Att utsuga den fattige kan ge vinst,
att ge åt den rike vållar bara förlust.
17De visas ord.
Lyssna noga och hör mina ord,
ta emot min kunskap.
18Ljuvt är att bära dem inom sig
och ständigt ha dem alla på läpparna.
19För att du skall förtrösta på Herren
undervisar jag dig om hans väg.
20Jag har skrivit trettio regler,
insiktsfulla råd till dig,
21för att lära dig sanningens ord,
så att du kan ge besked åt dem som sänt dig.
22Plundra inte den fattige i hans fattigdom,
krossa inte den hjälplöse i domstolen,
23ty Herren tar sig an hans sak
och berövar rövarna livet.
24Ge dig inte i lag med en hetlevrad man,
med den argsinte skall du inte umgås,
25ty du kan ta efter hans sätt
och gillra en fälla för dig själv.
26Var inte en sådan som ger handslag
och går i borgen för lån;
27om du inte har så att du kan betala
tar de ju sängen du ligger på.
28Flytta inte en uråldrig gränssten
som dina förfäder rest.
29Ser du en som är skicklig i sitt arbete —
kungar skall han tjäna,
inte vanligt folk.
231Sitter du till bords med en härskare,
tänk på vem du har framför dig,
2och sätt kniven mot din strupe
om du är alltför hungrig.
3Var inte lysten på hans läckerheter,
den maten är förrädisk.
4Ansträng dig inte för att bli rik,
var förståndig nog att avstå.
5Knappt har du skymtat rikedomen
förrän den är försvunnen,
den har fått vingar
och flyger mot himlen som örnen.
6Ät inte den ogines mat,
var inte lysten på hans läckerheter.
7Det är som att få ett hårstrå i halsen:
»Ät och drick«, säger han till dig,
men han menar det inte.
8Det lilla du ätit får du spy upp,
och dina vänliga ord är förspillda.
9Tala inte till en dåre,
han föraktar dina kloka ord.
10Flytta inte en uråldrig gränssten,
gör inte intrång på de faderlösas mark,
11ty de har en mäktig försvarare,
han skall föra deras talan mot dig.
12Öppna ditt hjärta för fostran
och dina öron för kunskapens ord.
13Undanhåll inte pojken fostran,
agar du honom slipper han dö.
14Det är du som skall ge honom aga
och rädda honom från dödsriket.
15Min son, om ditt hjärta fylls av vishet
skall mitt hjärta fyllas av glädje.
16Jag jublar i mitt innersta
när jag hör dig säga det rätta.
17Låt inte syndare väcka din avund,
sträva alltid efter gudsfruktan.
18Då finns en framtid för dig,
ditt hopp skall inte stäckas.
19Lyssna, min son, och bli vis,
låt dina tankar gå rätta vägar.
20Bli inte en sådan som dricker vin
och som frossar på kött,
21ty drinkare och frossare blir utblottade,
dåsandet klär dem i trasor.
22Lyssna till din far, som gett dig livet,
se inte ner på din gamla mor.
23Förvärva sanning, sälj den inte,
förvärva vishet, fostran och insikt.
24Högt jublar den rättfärdiges far,
att ha en vis son är en glädje.
25Låt din far och mor få glädjas,
låt henne som fött dig få jubla.
26Min son, ha tillit till mig,
se hur jag lever och följ mig.
27En hora är en djup grop,
den främmande kvinnan en trång brunn.
28Hon ligger på lur som efter rov,
lockar fler och fler till otrohet.
29Vem jämrar och stönar?
Vem grälar och bråkar?
Vem skaffar sig onödiga sår
och får simmiga ögon?
30Den som blir sittande vid glaset,
den som kommer för att smaka det kryddade vinet.
31Se inte på vinet som skimrar rött,
som glittrar i bägaren
och rinner ner så lätt.
32Till slut biter det som en orm,
hugger som en giftorm.
33Då ser du underliga syner
och får befängda idéer:
34än ligger du mitt ute i havet,
än högt uppe i mastkorgen.
35»De slog mig men det gjorde inte ont,
jag fick stryk men märkte det inte.
När skall jag vakna?
Jag vill ha mer!«
241Avundas inte gudlösa människor,
sök inte deras sällskap.
2De tänker bara på våld,
allt de säger vållar olycka.
3Med vishet byggs huset,
insikt ger det stadga,
4genom kunskap fylls rummen
med vackra och dyrbara ting.
5Den som är vis har styrka,
en man med kunskap är full av kraft.
6Utan överläggning kan du inte föra krig,
med många rådgivare vinner du seger.
7Visheten är för hög för dåren,
i rådslag kan han inte öppna munnen.
8Den som gör upp onda planer
kallar man ränksmidare.
9Dårens ränker är synd,
smädaren avskys av alla.
10Förlorar du modet i nödens stund
har du också förlorat din kraft.
11Rädda dem som släpas i väg för att dö,
undsätt dem som förs bort för att mördas.
12»Vi visste ingenting«, säger du,
men han som prövar hjärtan ser,
han som vakar över ditt liv vet,
och han ger alla deras gärningars lön.
13Ät honung, min son, det är gott,
jungfruhonung är söt för tungan.
14Så är insikt och vishet för din själ,
finner du dem finns en framtid för dig
och ditt hopp skall inte stäckas.
15Lura inte ondsint vid den rättfärdiges hem,
ödelägg inte hans boning.
16Sju gånger kan den rättfärdige falla och resa sig igen,
men de onda stupar för olyckan.
17Gläd dig inte åt din fiendes fall,
jubla inte när han störtar omkull.
18Det kan väcka Herrens misshag
så att han vänder sin vrede från honom.
19Förarga dig inte på uslingar,
avundas inte de onda.
20För den gudlöse finns ingen framtid,
den ondes lampa slocknar.
21Frukta Herren, min son, och frukta kungen,
men ha inget med uppsatta män att göra.
22De kan överraskas av olyckan
och när som helst mista sin ställning.
23Detta är också de visas ord:
Att vara partisk när man dömer är illa.
24Den som förklarar den skyldige skuldfri
förbannas och fördöms av alla,
25men den som dömer rätt går det väl
och han blir rikt välsignad.
26Som en kyss på munnen
är ett ärligt svar.
27Uträtta arbetet på åkern,
sköt dina sysslor där ute.
Sedan kan du bygga ditt hus.
28Vittna inte mot din broder utan fog.
Inte skall du låta dina ord bedra?
29Säg inte: »Jag skall göra mot honom
som han har gjort mot mig,
jag ger honom vad han förtjänar.«
30Jag kom förbi en lat mans mark,
en oförnuftigs vingård.
31Där växte tistlar överallt,
marken var täckt av nässlor,
stenmuren hade rasat.
32Jag tog intryck av denna syn
och drog lärdom av vad jag såg.
33Sov lite till, slumra lite till,
vila lite till med armarna i kors —
34och fattigdomen är över dig som en rånare,
armodet som en beväpnad man.