23¹Sitter du till bords med en härskare,

tänk på vem du har framför dig,

²och sätt kniven mot din strupe

om du är alltför hungrig.

³Var inte lysten på hans läckerheter,

den maten är förrädisk.

⁴Ansträng dig inte för att bli rik,

var förståndig nog att avstå.

⁵Knappt har du skymtat rikedomen

förrän den är försvunnen,

den har fått vingar

och flyger mot himlen som örnen.

⁶Ät inte den ogines mat,

var inte lysten på hans läckerheter.

⁷Det är som att få ett hårstrå i halsen:

»Ät och drick«, säger han till dig,

men han menar det inte.

⁸Det lilla du ätit får du spy upp,

och dina vänliga ord är förspillda.

⁹Tala inte till en dåre,

han föraktar dina kloka ord.

¹⁰Flytta inte en uråldrig gränssten,

gör inte intrång på de faderlösas mark,

¹¹ty de har en mäktig försvarare,

han skall föra deras talan mot dig.

¹²Öppna ditt hjärta för fostran

och dina öron för kunskapens ord.

¹³Undanhåll inte pojken fostran,

agar du honom slipper han dö.

¹⁴Det är du som skall ge honom aga

och rädda honom från dödsriket.

¹⁵Min son, om ditt hjärta fylls av vishet

skall mitt hjärta fyllas av glädje.

¹⁶Jag jublar i mitt innersta

när jag hör dig säga det rätta.

¹⁷Låt inte syndare väcka din avund,

sträva alltid efter gudsfruktan.

¹⁸Då finns en framtid för dig,

ditt hopp skall inte stäckas.

¹⁹Lyssna, min son, och bli vis,

låt dina tankar gå rätta vägar.

²⁰Bli inte en sådan som dricker vin

och som frossar på kött,

²¹ty drinkare och frossare blir utblottade,

dåsandet klär dem i trasor.

²²Lyssna till din far, som gett dig livet,

se inte ner på din gamla mor.

²³Förvärva sanning, sälj den inte,

förvärva vishet, fostran och insikt.

²⁴Högt jublar den rättfärdiges far,

att ha en vis son är en glädje.

²⁵Låt din far och mor få glädjas,

låt henne som fött dig få jubla.

²⁶Min son, ha tillit till mig,

se hur jag lever och följ mig.

²⁷En hora är en djup grop,

den främmande kvinnan en trång brunn.

²⁸Hon ligger på lur som efter rov,

lockar fler och fler till otrohet.

²⁹Vem jämrar och stönar?

Vem grälar och bråkar?

Vem skaffar sig onödiga sår

och får simmiga ögon?

³⁰Den som blir sittande vid glaset,

den som kommer för att smaka det kryddade vinet.

³¹Se inte på vinet som skimrar rött,

som glittrar i bägaren

och rinner ner så lätt.

³²Till slut biter det som en orm,

hugger som en giftorm.

³³Då ser du underliga syner

och får befängda idéer:

³⁴än ligger du mitt ute i havet,

än högt uppe i mastkorgen.

³⁵»De slog mig men det gjorde inte ont,

jag fick stryk men märkte det inte.

När skall jag vakna?

Jag vill ha mer!«