Bibel 2000 (B2000)
15

151Mjukt svar stillar vrede,

hårda ord väcker harm.

2Den vises tal flödar av kunskap,

ur dårens mun strömmar enfald.

3Herrens blick når överallt,

den följer onda och goda.

4Läkande ord är ett livets träd

men svekfulla knäcker lusten att leva.

5Dåren förkastar sin fars fostran,

klok den som låter sig tuktas.

6I den rättfärdiges hus samlas rika skatter,

vad den onde tjänar förfars.

7Den vises ord sprider kunskap,

dårens tankar går vilse.

8Den ondes offer väcker Herrens avsky,

den rättrådiges bön behagar honom.

9Herren avskyr syndigt leverne,

strävan efter rättfärdighet älskar han.

10För den avfällige är fostran ett ont,

men den som skyr tuktan måste dö.

11Dödsriket och avgrunden ligger öppna för Herren,

hur mycket mer då människors hjärtan!

12Hädaren ogillar klander,

han söker sig ej till de visa.

13Glatt hjärta ger ljus uppsyn,

sorg skapar modlöshet.

14En klok man söker kunskap,

dåren ägnar sig åt dumt prat.

15Den fattige har det alltid svårt,

men gott lynne ger ständig fest.

16Bättre knapphet och gudsfruktan

än överflöd och oro.

17Bättre en tallrik kål med kärlek

än en mör oxstek med hat.

18En hetlevrad man vållar gräl,

den tålmodige stillar trätan.

19Den lates väg är spärrad av törne,

den redbare färdas på banad väg.

20En klok son är sin fars glädje,

men dåren föraktar sin mor.

21Den vettlöse har sin glädje i dårskap,

den insiktsfulle håller rak kurs.

22Utan överläggning går en plan om intet,

med många rådgivare lyckas den.

23Glad blir den som kan ge svar —

vad är bättre än ett ord i rättan tid!

24Den kloke vandrar uppåt på livets väg

för att undvika dödsrikets djup.

25Den högmodiges hus river Herren ner,

men änkans gränssten låter han ingen rubba.

26För Herren är de gudlösas planer vidriga,

men vänliga ord är rena.

27Den som roffar åt sig drar olycka över sitt hus,

den som skyr mutor får långt liv.

28Den rättfärdige tänker innan han svarar,

men ur syndarens mun strömmar ondska.

29Herren är fjärran från de onda,

men han hör den rättfärdiges bön.

30Vänliga blickar gör hjärtat glatt,

god nyhet ger kroppen styrka.

31Den som tar emot hälsosam tuktan

får tillträde till de visas krets.

32Den som försmår fostran förkastar sig själv,

att ta emot tuktan ger insikt.

33Gudsfruktan fostrar till vishet,

ödmjukhet är vägen till ära.

16

161Tankar tar form hos människan,

men Herren lägger ord på hennes tunga.

2Människan tycker sig vara felfri,

men sinnelaget prövas av Herren.

3Lägg allt du gör i Herrens hand,

så kommer dina planer att lyckas.

4Allt som Herren skapat har ett syfte,

den onde är till för olyckans dag.

5Herren avskyr alla högmodiga,

aldrig undgår de sitt straff.

6Trofast kärlek sonar skuld,

genom gudsfruktan undviks det onda.

7Den som lever till Herrens behag

får fred också med sin ovän.

8Bättre äga litet med rättfärdighet

än tjäna mycket med orätt.

9Människan tänker ut sin väg,

men stegen styrs av Herren.

10Kungens ord är gudsord,

han felar inte då han dömer.

11Riktig våg är Herrens sak,

alla vikter är hans verk.

12Kungar avskyr onda gärningar,

ty rättfärdighet befäster tronen.

13Rättfärdigt tal behagar kungen,

den sannfärdige älskar han.

14Kungens vrede bådar död,

men en klok man kan stilla den.

15Ljus uppsyn hos kungen betyder liv,

hans gunst är som ett vårregn.

16Att vinna vishet är bättre än guld,

vinna insikt mer värt än silver.

17De redligas väg leder bort från det onda,

den som ger akt på sina steg räddar livet.

18Övermod följs av nederlag,

högmod går före fall.

19Bättre vara ödmjuk bland de ringa

än dela byte med de högmodiga.

20Den som villigt lär har framgång,

lycklig den som förtröstar på Herren.

21En insiktsfull man kallas vis,

och vältalighet övertygar.

22Den som äger insikt har en källa till liv,

men dårens straff är hans dårskap.

23Den vises tankar gör hans tal klokt

och hans ord övertygande.

24Vänliga ord är som honung —

smakar sött och gör kroppen frisk.

25En väg som tycks vara den rätta

kan ändå föra till döden.

26Arbetarens hunger får honom att arbeta,

magen låter honom aldrig vila.

27En ondsint man ställer till skada,

hans ord är förtärande eld.

28En falsk man vållar strid,

baktalaren skiljer vänner åt.

29En ogärningsman lockar andra med sig

och leder dem på orätta vägar.

30Kisande ögon vittnar om lömska planer,

hopknipna läppar om utfört dåd.

31Vitt hår är en ärekrans,

man vinner den med rättfärdigt liv.

32Bättre en tålmodig man än en hjälte,

bättre behärska sig själv än inta en stad.

33Lotten kastas i knät,

men hur den faller bestämmer Herren.

17

171Bättre en torr brödkant i lugn och ro

än huset fullt med kalasmat och bråk.

2Duglig slav blir herre över oduglig son

och får dela arvet med hans bröder.

3Silver prövas i degeln och guld i ugnen,

men hjärtat prövas av Herren.

4Uslingen lyssnar på onda tungor,

lögnaren är idel öra för elakt prat.

5Att håna en fattig är att smäda hans skapare,

den skadeglade undgår inte straff.

6Barnbarn är de gamlas krona,

sönernas stolthet är deras fäder.

7Stora ord anstår inte odågan,

än mindre lögner en ädel man.

8Den som ger mutor tror sig ha ett trollspö,

vart han kommer har han framgång.

9Den som söker vänskap överser med ett fel,

den som ältar det driver bort sin vän.

10Klander biter bättre på den kloke

än hundra piskrapp på dåren.

11Den gudlöse vill bara göra uppror,

men en grym budbärare sänds mot honom.

12Hellre möta en björn som mist sina ungar

än en dåre i hans vanvett.

13Den som lönar gott med ont

blir själv aldrig kvitt det onda.

14Börja gräl är som att öppna dammluckor;

sluta innan striden bryter lös!

15Att fria en skyldig, att fälla en oskyldig —

bådadera väcker Herrens avsky.

16Vad gagnar pengar i dårens hand,

kan han köpa vishet, han som saknar vett?

17En vän visar alltid kärlek,

en broder är till för att hjälpa i nöden.

18Utan vett är den som ger sitt handslag

och går i borgen för sin nästa.

19Den som älskar gräl älskar synd,

den som gör porten hög inbjuder olyckan.

20Fördärvat sinne finner ingen lycka,

lögnaktig tunga bringar på fall.

21Att ha en dåre till son är en sorg,

ingen glädje får odågans far.

22Glatt hjärta ger god hälsa,

modlöshet suger märgen ur benen.

23Den onde tar mutor ur mantelvecket

för att hindra rättvisans gång.

24Den kloke har visheten för ögonen,

dåren spanar mot världens ände.

25En dåraktig son får sin far att grämas

och bedrövar henne som fött honom.

26Bötfälla en oskyldig är illa nog,

prygla den ädle strider mot all rätt.

27Den förståndige spar sina ord,

den kloke håller huvudet kallt.

28Även dåren anses vis om han tiger

och klok så länge han håller mun.