Bibel 2000 (B2000)
10

ANDRA SAMLINGEN (10:1–22:16)

101Salomos ordspråk.

En klok son är sin fars glädje,

en dåraktig son blir sin mors sorg.

2Orätt vinning gagnar föga,

men rättfärdighet räddar från döden.

3Herren låter inte den rättfärdige hungra,

men de ondas krav avvisar han.

4Lat hand gör fattig man,

flitig hand gör rik.

5En duglig son samlar in om sommaren,

odågan sover i skördetiden.

6Rikt välsignad blir den rättfärdige,

de ondas ord gömmer ofärd.

7Den rättfärdiges minne välsignas,

den ondes namn förmultnar.

8En klok man lyssnar på förmaningar,

den som pratar strunt går det illa.

9Trygg går den som går rätta vägar,

den som viker av råkar illa ut.

10Försmädliga miner sårar,

rättfram kritik skapar fred.

11Den rättfärdiges ord är en källa till liv,

de ondas ord gömmer ofärd.

12Hat vållar fejd,

kärlek skyler alla fel.

13Vishet finns på den klokes läppar,

dårens rygg skall ha ris.

14De visa sparar sin kunskap,

av dårens ord kommer strax fördärv.

15Den rikes välstånd är hans fasta borg,

fattigdomen den ringes fördärv.

16Den rättfärdiges lön ger liv,

den ondes vinst leder till synd.

17Den som tar emot fostran visar vägen till liv,

den som undviker tuktan leder vilse.

18En hycklare är den som döljer sitt hat,

en dåre den som går med skvaller.

19Den talträngde undgår inte synd,

klok den som tyglar sin tunga.

20Rent silver är den rättfärdiges tal,

de ondas tankar är utan värde.

21Den rättfärdiges ord vägleder många,

dåren leds i döden av sitt oförnuft.

22Herrens välsignelse ger rikedom,

egen möda lägger ingenting till.

23Skändligheter är dårens nöje,

den klokes att handla vist.

24Den onde drabbas av det han fruktar,

den rättfärdiges önskan blir uppfylld.

25Då stormen kommer sveps den onde bort,

men den rättfärdige kan aldrig rubbas.

26Som syra för tänderna och rök för ögonen

är den late för dem som skickar honom.

27Gudsfruktan ger långt liv,

de ondas tid blir kort.

28De rättfärdigas hopp växer,

de ondas förväntningar slår fel.

29Herren är den oförvitliges värn

men ogärningsmannens olycka.

30Den rättfärdige skall ingen rubba,

men de onda får inte bo i landet.

31Den rättfärdiges tal flödar av vishet,

men den falskes mun täpps till.

32Den rättfärdige vet att lägga sina ord,

men de ondas tal är idel falskhet.

11

111Herren avskyr fusk med vågen,

rätt vikt behagar honom.

2Övermod har skam i släptåg,

vishet finns hos de saktmodiga.

3Den ärlige leds av sin redbarhet,

den svekfulles falskhet blir hans fall.

4Föga gagnar rikedom på vredens dag,

men rättfärdighet räddar från döden.

5Den redbares rättfärdighet jämnar hans väg,

den onde faller på sin ondska.

6Den ärlige räddas av sin rättfärdighet,

den svekfulle snärjs av sina begär.

7När mannen dör är hoppet ute,

av hans kraft är inget mer att vänta.

8Den rättfärdige räddas ur trångmål,

den onde drabbas i hans ställe.

9Med ord förgör den gudlöse sin broder,

den rättfärdiges kunskap ger räddning.

10De rättfärdigas framgång väcker glädje i staden,

när de onda förgås höjs jubelrop.

11De rättrådigas välsignelser bygger upp en stad,

de ondas ord river ner den.

12Dåren visar sin broder förakt,

en klok man tiger.

13Den lösmynte röjer en hemlighet,

den pålitlige bevarar ett förtroende.

14Utan ledarskap går ett rike under,

med många rådgivare kan det räddas.

15Att gå i borgen för en främling slutar illa,

den som aldrig ger handslag är trygg.

16En älsklig kvinna vinner ära,

den driftige vinner rikedom.

17Den godhjärtade gör sig själv gott,

den som är hård skadar sig själv.

18Den onde gör en bedräglig vinst,

men redbar sådd ger säker skörd.

19Att hålla fast vid det rätta ger liv,

att jaga efter det onda för till döden.

20Herren avskyr den som är falsk,

den som lever oförvitligt behagar honom.

21Den gudlöse undgår aldrig sitt straff,

men alla rättfärdiga går fria.

22Som en guldring i trynet på en gris

är skönhet hos en kvinna utan vett.

23Den rättfärdiges önskan leder till lycka,

de ondas förhoppningar till ilska.

24Den ene är rundhänt men får bara mer,

den andre snålar och har ändå inget.

25En givmild människa får rikt igen,

den som mättar andra blir själv mättad.

26Den som låser in säden förbannas av folket,

men välsignad blir den som vill sälja.

27Den som söker det goda strävar efter bifall,

den som vill det onda drabbas själv därav.

28Den som förtröstar på rikedom, han faller,

men de rättfärdiga grönskar som löven.

29En försumlig husbonde ställs på bar backe,

den dåraktige får slava åt den kloke.

30Den rättfärdiges verk blir ett livets träd,

men våld utsläcker liv.

31Den rättfärdige får sin lön här i världen —

hur mycket mer då den onde och syndige!

12

121Att älska fostran är att älska kunskap,

enfaldig är den som skyr tuktan.

2Den gode vinner Herrens behag,

ränksmidaren fälls av hans dom.

3Ondskan ger inget fotfäste,

men den rättfärdige är fast rotad.

4En driftig hustru är sin mans krona,

en dålig är som röta i hans ben.

5De rättfärdigas mål är det rätta,

de ondas syfte är svek.

6De ondas ord rymmer dödligt försåt,

de rättrådigas tal ger räddning.

7De onda vräks omkull och är borta,

men den rättfärdiges hus står kvar.

8Som man har förstånd blir man prisad:

förakt är den dummes lott.

9Bättre vara ringaktad och ha en dräng

än spela fin och sakna bröd.

10Den rättfärdige sörjer för sina djur,

men den ondes omsorg är grymhet.

11Den som odlar sin jord får äta sig mätt,

den som jagar efter tomhet är en dåre.

12Syndarens lust är att fånga det onda,

men den rättfärdige är orubbligt rotad.

13Den gudlöse snärjs i sitt syndiga tal,

den rättfärdige går oskadd ur faran.

14Vad munnen talar mättar mannen,

vad händerna gör får han tillbaka.

15Dåren tycker sig handla rätt;

klok den som lyssnar på råd.

16Dåren låter genast sin vrede märkas,

den förståndige låtsas inte om en skymf.

17Ett ärligt vittne säger sanningen,

en menedare bedrar.

18Tanklösa ord kan såra som svärd,

men den vises tal ger läkedom.

19Sanna ord består för alltid,

falskt tal bara ett ögonblick.

20I ränksmidarens hjärta bor svek,

glädje får den som har gott i sinnet.

21Inget ont drabbar den rättfärdige

men alla olyckor syndaren.

22Herren avskyr lögnare,

de sannfärdiga behagar honom.

23Den förståndige döljer sin kunskap,

dåren skriker ut sin enfald.

24Flitig hand får makt,

lättja leder till trältjänst.

25Bekymmer gör hjärtat tungt,

ett vänligt ord muntrar upp.

26Den rättfärdige undkommer det onda,

syndarnas väg för vilse.

27Lättja fångar inget byte,

men den flitige får rika skatter.

28Rättfärdighet leder till liv,

avfallets väg för till döden.