Bibel 2000 (B2000)
5

Lägret renas

51Herren talade till Mose:

2Befall israeliterna att föra bort från lägret var och en som är spetälsk, har en flytning eller har blivit oren genom en död kropp. 3Alla sådana, man eller kvinna, skall ni föra bort; ut ur lägret skall ni föra dem. De får inte orena lägret, där jag bor mitt ibland israeliterna.

4Israeliterna gjorde så; de förde ut dem ur lägret. Så som Herren hade sagt till Mose, så gjorde israeliterna.

Lag om skuldersättning

5Herren talade till Mose:

6Säg till israeliterna: Om någon, man eller kvinna, handlar trolöst mot Herren genom att begå en synd av det slag som människor kan begå och sedan inser sin skuld, 7skall han bekänna den synd han har begått och lämna ersättning med fulla värdet och därtill en femtedel till den som han har förbrutit sig mot. 8Men om denne inte har någon skyldeman som kan ta emot ersättningen, skall den tillfalla Herren, alltså prästen, utöver soningsbaggen, med vilken prästen bringar försoning åt den skyldige. 9Alla heliga gåvor som israeliterna ger som offergärd och bär fram till prästen skall tillhöra honom. 10Alla deras heliga gåvor tillhör prästen; vad någon ger åt prästen skall tillhöra honom.

Åtgärder vid misstanke om otrohet

11Herren talade till Mose:

12Säg till israeliterna: Om en man har en hustru som bedrar honom och är otrogen 13genom att någon har samlag med henne utan att upptäckas av mannen och hon inte blir avslöjad fastän hon har orenat sig, eftersom det inte finns några vittnen och hon inte tagits på bar gärning, 14och om mannen grips av svartsjuka mot sin hustru som har orenat sig, eller om mannen grips av svartsjuka mot sin hustru fastän hon inte har orenat sig, 15då skall mannen föra sin hustru till prästen. Han skall ha med sig en tiondels efa kornmjöl som offer för hennes skull, men han skall inte hälla på någon olja eller lägga på rökelse, ty detta är ett svartsjukeoffer, ett påminnelseoffer som gör att ett brott kan uppdagas.

16Prästen skall föra fram kvinnan och ställa henne inför Herren. 17Han skall ta heligt vatten i ett lerkärl och sedan ta lite jord från boningens golv och lägga det i vattnet. 18När prästen har ställt kvinnan inför Herren skall han lösa hennes hår och lägga påminnelseoffret, svartsjukeoffret, i hennes händer. Det förbannelsebringande bittra vattnet håller han själv i handen.

19Prästen uttalar nu en besvärjelse över kvinnan: »Om ingen har legat med dig och om du inte har bedragit den man du tillhör och inte orenat dig, då må detta förbannelsebringande bittra vatten inte skada dig. 20Men om du har bedragit den man du tillhör och orenat dig genom att någon annan än din man haft umgänge med dig« — 21och i sin besvärjelse uttalar prästen en förbannelseed över kvinnan — »då må Herren göra dig till ett avskräckande exempel som ditt folk skall använda i förbannelser och eder. Må Herren låta ditt sköte vissna och din buk svullna. 22Må detta förbannelsebringande vatten tränga in i din kropp och få din buk att svullna och ditt sköte att vissna.« Och kvinnan skall säga: »Ja, må detta ske!«

23Prästen skall skriva ner förbannelsen och sedan låta skriften utplånas i det bittra vattnet. 24När han ger kvinnan att dricka av det förbannelsebringande bittra vattnet, skall det tränga in i henne med bitter verkan. 25Prästen tar nu svartsjukeoffret ur kvinnans hand, lyfter upp det inför Herren och bär fram det till altaret. 26Av offret skall han ta en handfull som deloffer och bränna på altaret. Därefter låter han kvinnan dricka av vattnet. 27När hon har druckit av vattnet händer detta: om hon har orenat sig och varit otrogen mot sin man, kommer det förbannelsebringande vattnet att tränga in i henne med bitter verkan. Hennes buk svullnar och hennes sköte vissnar, och kvinnan blir ett avskräckande exempel som hennes folk använder i förbannelser. 28Men om kvinnan inte har orenat sig utan är oskyldig, skall hon inte komma till skada utan kunna ta emot mannens säd.

29Detta är lagen om svartsjuka, som gäller när en kvinna som tillhör en man bedrar honom och orenar sig 30eller när en man grips av svartsjuka mot sin hustru. Han skall då ställa sin hustru inför Herren, och prästen skall göra med henne allt som föreskrivs i denna lag. 31Mannen är fri från skuld, medan kvinnan skall bära den skuld hon själv dragit över sig.

6

Lag om nasirlöften

61Herren talade till Mose:

2Säg till israeliterna: Om någon, man eller kvinna, avlägger ett högtidligt löfte om att avskilja sig som nasir åt Herren, 3skall han avhålla sig från vin och starka drycker och får inte smaka ättika gjord på sådana drycker. Han får inte dricka någon dryck av druvor och inte heller äta druvor, vare sig färska eller torkade. 4Så länge hans nasirtid varar får han inte äta någonting som kommer från vinstocken, inte ens kärnor och skal. 5Så länge nasirlöftet gäller får ingen rakkniv vidröra hans huvud. Han skall vara helig och låta håret växa fritt tills hans tid som Herrens nasir är fullbordad. 6Så länge han är Herrens nasir får han inte komma nära något lik. 7Inte ens om det är hans far eller mor, bror eller syster som har dött, får han bli oren för deras skull, ty hans huvud bär tecknet på att han är sin Guds nasir. 8Så länge han är nasir är han helgad åt Herren.

9Men om någon som befinner sig intill honom plötsligt och oväntat dör, så att huvudet, på vilket han bär nasirtecknet, blir orenat, skall han raka huvudet samma dag som han renar sig; den sjunde dagen skall han raka det. 10Den åttonde dagen skall han komma med två turturduvor eller två andra duvor till prästen framför ingången till uppenbarelsetältet. 11Prästen skall offra den ena duvan som syndoffer och den andra som brännoffer och bringa försoning åt honom för den synd som han har begått genom att komma i beröring med den döda kroppen. Samma dag skall han åter helga sitt huvud 12för att vara Herrens nasir lika länge som han hade lovat. Som skuldoffer skall han ge ett årsgammalt lamm. Den föregående tiden räknas inte eftersom hans nasirtecken blev orenat.

13Denna ordning skall gälla för en nasir. Den dag hans nasirtid är fullbordad skall man föra honom till uppenbarelsetältets ingång. 14Som offergåva åt Herren skall han föra fram ett årsgammalt felfritt lamm av hankön till brännoffer, ett årsgammalt felfritt lamm av honkön till syndoffer samt en felfri bagge till gemenskapsoffer. 15Dessutom skall han offra en korg med osyrat bröd av siktat mjöl, kakor bakade med olja och osyrade tunnkakor smorda med olja, förutom det tillhörande matoffret och dryckesoffret. 16Prästen skall bära fram detta inför Herren och offra syndoffret och brännoffret. 17Baggen skall han offra som gemenskapsoffer åt Herren tillsammans med korgen med de osyrade bröden. Prästen skall också offra det tillhörande matoffret och dryckesoffret.

18Vid ingången till uppenbarelsetältet skall nasiren raka sitt huvud, på vilket han bär nasirtecknet, och lägga sitt hår, sitt nasirtecken, på elden som brinner under gemenskapsoffret. 19Prästen skall ta baggens kokta bog, en osyrad kaka ur korgen och en osyrad tunnkaka och lägga allt detta i nasirens händer efter det att denne har rakat av sig sitt nasirtecken. 20Sedan skall prästen lyfta upp det till ett offer inför Herren. Därmed är det helgat åt prästen, i likhet med bringan som har lyfts upp och låret som har skänkts till offer. Därefter får nasiren åter dricka vin.

21Detta är lagen för en nasir som avlägger ett löfte, lagen om hans offergåva till Herren utöver förpliktelserna som nasir. Därtill får han ge vad han har råd med. Det löfte han därvid avlägger skall han hålla, förutom själva nasirlagen.

Herrens välsignelse

22Herren talade till Mose:

23Säg till Aron och hans söner: Med dessa ord skall ni välsigna Israels folk:

24Herren välsignar dig och beskyddar dig.

25Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd.

26Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.

27De skall uttala mitt namn över israeliterna, och jag skall välsigna dem.
7

Stamhövdingarnas gåvor

71När Mose hade rest boningen smorde han den och helgade den och alla dess tillbehör liksom också altaret med alla dess tillbehör. Allt detta smorde och helgade han. 2Därefter infann sig Israels hövdingar, som var familjeöverhuvuden, stamhövdingar och ledare för de mönstrade, 3och frambar sina offergåvor inför Herren: sex lastvagnar och tolv oxar, en vagn på två hövdingar och en oxe på var och en. Allt detta förde de fram till boningen. 4Herren sade till Mose: 5»Ta emot deras gåvor, de skall användas av dem som arbetar vid uppenbarelsetältet. Fördela dem bland leviterna allt efter deras arbetsuppgifter.«

6Mose tog emot vagnarna och oxarna och gav dem till leviterna. 7Två vagnar och fyra oxar gav han till gershoniterna med hänsyn till deras arbetsuppgifter. 8Fyra vagnar och åtta oxar gav han till merariterna med hänsyn till de uppgifter som de utförde under ledning av Itamar, prästen Arons son. 9Men till kehatiterna gav han ingenting, ty deras uppgift var att svara för de heliga föremålen, och dessa skulle bäras.

10När altaret hade blivit smort infann sig hövdingarna med invigningsoffer och förde fram sina gåvor till altaret. 11Herren sade till Mose: »Hövdingarna skall frambära sina offer till altarets invigning en i taget, en hövding varje dag.«

12Den som frambar sitt offer första dagen var Nachshon, Amminadavs son, från Judas stam. 13Hans offergåva bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 14en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 15en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 16en getabock till syndoffer, 17samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Nachshon, Amminadavs son, offrade.

18Andra dagen infann sig Netanel, Suars son, Isaskars hövding. 19Han kom med sin offergåva som bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 20en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 21en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 22en getabock till syndoffer, 23samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Netanel, Suars son, offrade.

24Tredje dagen kom hövdingen för Sebulons ättlingar, Eliav, Helons son. 25Hans offergåva bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 26en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 27en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 28en getabock till syndoffer, 29samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Eliav, Helons son, offrade.

30Fjärde dagen kom hövdingen för Rubens ättlingar, Elisur, Shedeurs son. 31Hans offergåva bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 32en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 33en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 34en getabock till syndoffer, 35samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Elisur, Shedeurs son, offrade.

36Femte dagen kom hövdingen för Simons ättlingar, Shelumiel, Surishaddajs son. 37Hans offergåva bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 38en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 39en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 40en getabock till syndoffer, 41samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Shelumiel, Surishaddajs son, offrade.

42Sjätte dagen kom hövdingen för Gads ättlingar, Eljasaf, Deguels son. 43Hans offergåva bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 44en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 45en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 46en getabock till syndoffer, 47samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Eljasaf, Deguels son, offrade.

48Sjunde dagen kom hövdingen för Efraims ättlingar, Elishama, Ammihuds son. 49Hans offergåva bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 50en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 51en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 52en getabock till syndoffer, 53samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Elishama, Ammihuds son, offrade.

54Åttonde dagen kom hövdingen för Manasses ättlingar, Gamliel, Pedasurs son. 55Hans offergåva bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 56en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 57en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 58en getabock till syndoffer, 59samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Gamliel, Pedasurs son, offrade.

60Nionde dagen kom hövdingen för Benjamins ättlingar, Avidan, Gidonis son. 61Hans offergåva bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 62en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 63en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 64en getabock till syndoffer, 65samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Avidan, Gidonis son, offrade.

66Tionde dagen kom hövdingen för Dans ättlingar, Achieser, Ammishaddajs son. 67Hans offergåva bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 68en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 69en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 70en getabock till syndoffer, 71samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Achieser, Ammishaddajs son, offrade.

72Elfte dagen kom hövdingen för Ashers ättlingar, Pagiel, Okrans son. 73Hans offergåva bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 74en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 75en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 76en getabock till syndoffer, 77samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Pagiel, Okrans son, offrade.

78Tolfte dagen kom hövdingen för Naftalis ättlingar, Achira, Enans son. 79Hans offergåva bestod av ett silverfat som vägde 130 siklar, en silverskål om 70 siklar efter tempelvikt, båda fulla med siktat mjöl, blandat med olja, till matoffer, 80en guldskål om 10 siklar, fylld med rökelse, 81en ungtjur, en bagge och ett årsgammalt lamm till brännoffer, 82en getabock till syndoffer, 83samt till gemenskapsoffer två tjurar, fem baggar, fem bockar och fem årsgamla lamm. Detta var vad Achira, Enans son, offrade.

84Detta var invigningsoffret från Israels hövdingar när altaret hade blivit smort: tolv silverfat, tolv silverskålar och tolv guldskålar. 85Varje silverfat vägde 130 siklar och varje skål 70 siklar; silvret i dessa föremål uppgick allt som allt till 2 400 siklar efter tempelvikt. 86De tolv guldskålarna som var fyllda med rökelse vägde vardera 10 siklar efter tempelvikt; guldet i skålarna uppgick allt som allt till 120 siklar. 87Djuren till brännoffren var tolv tjurar, tolv baggar och tolv årsgamla lamm med tillhörande matoffer samt tolv getabockar till syndoffer. 88Djuren till gemenskapsoffren var 24 tjurar, 60 baggar, 60 bockar och 60 årsgamla lamm. Detta var invigningsoffret sedan altaret hade blivit smort.

Herrens röst i uppenbarelsetältet

89När Mose gick in i uppenbarelsetältet för att tala med Herren hörde han rösten tala till sig från platsen ovanför locket på förbundstecknets ark, mellan de två keruberna. Där talade han till honom.