Bibel 2000 (B2000)
4

Leviternas arbetsordning

41Herren talade till Mose och Aron:

2Räkna antalet kehatiter bland leviterna, släkt för släkt och familj för familj, 3samtliga arbetsföra från trettio års ålder och uppåt, ända till femtio år, dem som skall göra tjänst vid uppenbarelsetältet. 4Detta är kehatiternas uppgift vid uppenbarelsetältet: att svara för de högheliga föremålen.

5När lägret bryts skall Aron och hans söner gå in och ta ner det skylande förhänget och hölja förbundstecknets ark med det. 6Sedan skall de lägga ett täcke av delfinskinn över den och breda ut ett kläde ovanpå, helt i violett. Därefter skall de skjuta in bärstängerna.

7Över skådebrödsbordet skall de breda ut ett violett kläde och ställa faten, skålarna och bägarna ovanpå, liksom kannorna till dryckesoffren. Även skådebröden skall ligga där. 8De skall breda ut ett karmosinrött kläde över allt detta och sedan hölja det hela med ett överdrag av delfinskinn. Därefter skall de skjuta in bärstängerna.

9De skall ta ett violett kläde och hölja lampstället, dess lampor, tänger och brickor samt alla oljekrus som behövs när det används, 10och de skall förse lampstället och dess tillbehör med ett överdrag av delfinskinn. Därefter skall de lägga alltsammans på en bår.

11Över det gyllene altaret skall de breda ut ett violett kläde, och sedan skall de hölja det med ett överdrag av delfinskinn. Därefter skall de skjuta in bärstängerna.

12De skall ta alla föremål som används vid gudstjänsten i helgedomen, svepa in dem i ett violett kläde och sedan hölja dem med ett överdrag av delfinskinn. Därefter skall de lägga alltsammans på en bår.

13De skall ta bort askan från offeraltaret och breda ut ett purpurrött kläde över det 14och där lägga alla föremål som används vid offren, fyrfat, gafflar, skovlar och skålar, altarets samtliga tillbehör, och sedan breda ut ett täcke av delfinskinn över alltsammans. Därefter skall de skjuta in bärstängerna.

15Först sedan Aron och hans söner vid uppbrottet har höljt över alla de heliga föremålen och deras tillbehör skall kehatiterna infinna sig för att bära. Men de får inte vidröra de heliga tingen, ty då kommer de att dö. Detta är vad kehatiterna har i uppgift att bära vid uppenbarelsetältet.

16Elasar, prästen Arons son, skall ansvara för lampoljan, den välluktande rökelsen, det dagliga matoffret och smörjelseoljan. Han skall ha ansvaret för hela boningen med allt som finns där av heliga föremål och tillbehör.

17Herren talade till Mose och Aron:

18Se till att den kehatitiska släktgrenen inte skärs bort från leviternas stam! 19Gör så här: Aron och hans söner skall gå dit och ge var och en av dem anvisningar om vad han skall göra och bära. Då förblir de vid liv och dör inte när de kommer i närheten av de högheliga föremålen. 20De får inte gå in och se de heliga föremålen ens för ett ögonblick, ty då kommer de att dö.

21Herren talade till Mose:

22Räkna också gershoniterna, familj för familj och släkt för släkt. 23Mönstra samtliga arbetsföra, från trettio års ålder och uppåt, ända till femtio år, dem som skall utföra arbete vid uppenbarelsetältet. 24Detta är vad de gershonitiska släkterna har i uppgift att göra och bära: 25de skall bära boningens tältvåder, uppenbarelsetältet, tältets överdrag och överdraget av delfinskinn ovanpå detta, draperiet för ingången till uppenbarelsetältet, 26omhängena till förgården och draperiet till portöppningen i förgården runt boningen och altaret, alla linor som hör till samt alla redskap som krävs för arbetet. De skall utföra allt arbete som behöver göras i samband med detta. 27Alla gershoniternas uppgifter, såväl bärandet som annat arbete, skall utföras under ledning av Aron och hans söner; ni skall ge dem anvisningar om allt som det åligger dem att bära. 28Detta är de uppgifter vid uppenbarelsetältet som åligger de gershonitiska släkterna, och vad de har att göra skall de utföra under uppsikt av Itamar, prästen Arons son.

29Och merariterna skall du mönstra, släkt för släkt och familj för familj. 30Mönstra samtliga arbetsföra från trettio års ålder och uppåt, ända till femtio år, dem som skall utföra arbete vid uppenbarelsetältet. 31Detta är vad som åligger dem att bära, alla deras uppgifter vid uppenbarelsetältet: boningens bräder och dess tvärbalkar, stolpar och socklar, 32vidare stolparna runt förgården med tillhörande socklar, pluggar och linor, alltså alla tillbehör och allt arbete som hör till. Ni skall ge dem uttryckliga anvisningar om varje föremål som det åligger dem att bära. 33Detta är de uppgifter som åligger de meraritiska släkterna, alla deras uppgifter vid uppenbarelsetältet, och de skall utföras under uppsikt av Itamar, prästen Arons son.

34Mose, Aron och menighetens hövdingar mönstrade kehatiterna, släkt för släkt och familj för familj, 35samtliga arbetsföra från trettio års ålder och uppåt, ända till femtio år, dem som skulle arbeta vid uppenbarelsetältet. 36De som mönstrades, släkt för släkt, var 2 750 man. 37Detta var de som blev mönstrade i de kehatitiska släkterna, alla de som skulle arbeta vid uppenbarelsetältet och som Mose och Aron mönstrade enligt vad Herren hade sagt genom Mose.

38De gershoniter som mönstrades, släkt för släkt och familj för familj, 39samtliga arbetsföra från trettio års ålder och uppåt, ända till femtio år, de som skulle arbeta vid uppenbarelsetältet, 40dessa som mönstrades, släkt för släkt och familj för familj, var 2 630 man. 41Detta var de som blev mönstrade i de gershonitiska släkterna, alla de som skulle arbeta vid uppenbarelsetältet och som Mose och Aron mönstrade enligt vad Herren hade sagt.

42De av meraritisk släkt som mönstrades, släkt för släkt och familj för familj, 43samtliga arbetsföra från trettio års ålder och uppåt, ända till femtio år, de som skulle arbeta vid uppenbarelsetältet, 44dessa som mönstrades, släkt för släkt, var 3 200 man. 45Detta var de som blev mönstrade i de meraritiska släkterna, de som Mose och Aron mönstrade enligt vad Herren hade sagt genom Mose.

46De leviter som Mose, Aron och Israels hövdingar mönstrade, släkt för släkt och familj för familj, 47samtliga från trettio års ålder och uppåt, ända till femtio år, alla arbetsdugliga som skulle bära eller utföra andra uppgifter vid uppenbarelsetältet, 48dessa som mönstrades var sammanlagt 8 580 man. 49Enligt vad Herren hade sagt genom Mose insattes var och en till att göra eller bära det han skulle, och de blev mönstrade så som Herren hade befallt Mose.

5

Lägret renas

51Herren talade till Mose:

2Befall israeliterna att föra bort från lägret var och en som är spetälsk, har en flytning eller har blivit oren genom en död kropp. 3Alla sådana, man eller kvinna, skall ni föra bort; ut ur lägret skall ni föra dem. De får inte orena lägret, där jag bor mitt ibland israeliterna.

4Israeliterna gjorde så; de förde ut dem ur lägret. Så som Herren hade sagt till Mose, så gjorde israeliterna.

Lag om skuldersättning

5Herren talade till Mose:

6Säg till israeliterna: Om någon, man eller kvinna, handlar trolöst mot Herren genom att begå en synd av det slag som människor kan begå och sedan inser sin skuld, 7skall han bekänna den synd han har begått och lämna ersättning med fulla värdet och därtill en femtedel till den som han har förbrutit sig mot. 8Men om denne inte har någon skyldeman som kan ta emot ersättningen, skall den tillfalla Herren, alltså prästen, utöver soningsbaggen, med vilken prästen bringar försoning åt den skyldige. 9Alla heliga gåvor som israeliterna ger som offergärd och bär fram till prästen skall tillhöra honom. 10Alla deras heliga gåvor tillhör prästen; vad någon ger åt prästen skall tillhöra honom.

Åtgärder vid misstanke om otrohet

11Herren talade till Mose:

12Säg till israeliterna: Om en man har en hustru som bedrar honom och är otrogen 13genom att någon har samlag med henne utan att upptäckas av mannen och hon inte blir avslöjad fastän hon har orenat sig, eftersom det inte finns några vittnen och hon inte tagits på bar gärning, 14och om mannen grips av svartsjuka mot sin hustru som har orenat sig, eller om mannen grips av svartsjuka mot sin hustru fastän hon inte har orenat sig, 15då skall mannen föra sin hustru till prästen. Han skall ha med sig en tiondels efa kornmjöl som offer för hennes skull, men han skall inte hälla på någon olja eller lägga på rökelse, ty detta är ett svartsjukeoffer, ett påminnelseoffer som gör att ett brott kan uppdagas.

16Prästen skall föra fram kvinnan och ställa henne inför Herren. 17Han skall ta heligt vatten i ett lerkärl och sedan ta lite jord från boningens golv och lägga det i vattnet. 18När prästen har ställt kvinnan inför Herren skall han lösa hennes hår och lägga påminnelseoffret, svartsjukeoffret, i hennes händer. Det förbannelsebringande bittra vattnet håller han själv i handen.

19Prästen uttalar nu en besvärjelse över kvinnan: »Om ingen har legat med dig och om du inte har bedragit den man du tillhör och inte orenat dig, då må detta förbannelsebringande bittra vatten inte skada dig. 20Men om du har bedragit den man du tillhör och orenat dig genom att någon annan än din man haft umgänge med dig« — 21och i sin besvärjelse uttalar prästen en förbannelseed över kvinnan — »då må Herren göra dig till ett avskräckande exempel som ditt folk skall använda i förbannelser och eder. Må Herren låta ditt sköte vissna och din buk svullna. 22Må detta förbannelsebringande vatten tränga in i din kropp och få din buk att svullna och ditt sköte att vissna.« Och kvinnan skall säga: »Ja, må detta ske!«

23Prästen skall skriva ner förbannelsen och sedan låta skriften utplånas i det bittra vattnet. 24När han ger kvinnan att dricka av det förbannelsebringande bittra vattnet, skall det tränga in i henne med bitter verkan. 25Prästen tar nu svartsjukeoffret ur kvinnans hand, lyfter upp det inför Herren och bär fram det till altaret. 26Av offret skall han ta en handfull som deloffer och bränna på altaret. Därefter låter han kvinnan dricka av vattnet. 27När hon har druckit av vattnet händer detta: om hon har orenat sig och varit otrogen mot sin man, kommer det förbannelsebringande vattnet att tränga in i henne med bitter verkan. Hennes buk svullnar och hennes sköte vissnar, och kvinnan blir ett avskräckande exempel som hennes folk använder i förbannelser. 28Men om kvinnan inte har orenat sig utan är oskyldig, skall hon inte komma till skada utan kunna ta emot mannens säd.

29Detta är lagen om svartsjuka, som gäller när en kvinna som tillhör en man bedrar honom och orenar sig 30eller när en man grips av svartsjuka mot sin hustru. Han skall då ställa sin hustru inför Herren, och prästen skall göra med henne allt som föreskrivs i denna lag. 31Mannen är fri från skuld, medan kvinnan skall bära den skuld hon själv dragit över sig.

6

Lag om nasirlöften

61Herren talade till Mose:

2Säg till israeliterna: Om någon, man eller kvinna, avlägger ett högtidligt löfte om att avskilja sig som nasir åt Herren, 3skall han avhålla sig från vin och starka drycker och får inte smaka ättika gjord på sådana drycker. Han får inte dricka någon dryck av druvor och inte heller äta druvor, vare sig färska eller torkade. 4Så länge hans nasirtid varar får han inte äta någonting som kommer från vinstocken, inte ens kärnor och skal. 5Så länge nasirlöftet gäller får ingen rakkniv vidröra hans huvud. Han skall vara helig och låta håret växa fritt tills hans tid som Herrens nasir är fullbordad. 6Så länge han är Herrens nasir får han inte komma nära något lik. 7Inte ens om det är hans far eller mor, bror eller syster som har dött, får han bli oren för deras skull, ty hans huvud bär tecknet på att han är sin Guds nasir. 8Så länge han är nasir är han helgad åt Herren.

9Men om någon som befinner sig intill honom plötsligt och oväntat dör, så att huvudet, på vilket han bär nasirtecknet, blir orenat, skall han raka huvudet samma dag som han renar sig; den sjunde dagen skall han raka det. 10Den åttonde dagen skall han komma med två turturduvor eller två andra duvor till prästen framför ingången till uppenbarelsetältet. 11Prästen skall offra den ena duvan som syndoffer och den andra som brännoffer och bringa försoning åt honom för den synd som han har begått genom att komma i beröring med den döda kroppen. Samma dag skall han åter helga sitt huvud 12för att vara Herrens nasir lika länge som han hade lovat. Som skuldoffer skall han ge ett årsgammalt lamm. Den föregående tiden räknas inte eftersom hans nasirtecken blev orenat.

13Denna ordning skall gälla för en nasir. Den dag hans nasirtid är fullbordad skall man föra honom till uppenbarelsetältets ingång. 14Som offergåva åt Herren skall han föra fram ett årsgammalt felfritt lamm av hankön till brännoffer, ett årsgammalt felfritt lamm av honkön till syndoffer samt en felfri bagge till gemenskapsoffer. 15Dessutom skall han offra en korg med osyrat bröd av siktat mjöl, kakor bakade med olja och osyrade tunnkakor smorda med olja, förutom det tillhörande matoffret och dryckesoffret. 16Prästen skall bära fram detta inför Herren och offra syndoffret och brännoffret. 17Baggen skall han offra som gemenskapsoffer åt Herren tillsammans med korgen med de osyrade bröden. Prästen skall också offra det tillhörande matoffret och dryckesoffret.

18Vid ingången till uppenbarelsetältet skall nasiren raka sitt huvud, på vilket han bär nasirtecknet, och lägga sitt hår, sitt nasirtecken, på elden som brinner under gemenskapsoffret. 19Prästen skall ta baggens kokta bog, en osyrad kaka ur korgen och en osyrad tunnkaka och lägga allt detta i nasirens händer efter det att denne har rakat av sig sitt nasirtecken. 20Sedan skall prästen lyfta upp det till ett offer inför Herren. Därmed är det helgat åt prästen, i likhet med bringan som har lyfts upp och låret som har skänkts till offer. Därefter får nasiren åter dricka vin.

21Detta är lagen för en nasir som avlägger ett löfte, lagen om hans offergåva till Herren utöver förpliktelserna som nasir. Därtill får han ge vad han har råd med. Det löfte han därvid avlägger skall han hålla, förutom själva nasirlagen.

Herrens välsignelse

22Herren talade till Mose:

23Säg till Aron och hans söner: Med dessa ord skall ni välsigna Israels folk:

24Herren välsignar dig och beskyddar dig.

25Herren låter sitt ansikte lysa mot dig och visar dig nåd.

26Herren vänder sitt ansikte till dig och ger dig sin fred.

27De skall uttala mitt namn över israeliterna, och jag skall välsigna dem.