Bibel 2000 (B2000)
15

Matoffer och dryckesoffer

151Herren talade till Mose:

2Säg till israeliterna: När ni kommer in i det land som jag skall ge er och där ni skall bo, 3och ni vill offra ett eldoffer åt Herren, ett brännoffer eller ett slaktoffer, för att uppfylla ett löfte eller som frivillig gåva eller i samband med era högtider, och därmed ge Herren en lukt som gör honom nöjd, offret av tjurar eller får, 4då skall den som ger Herren detta offer också bära fram en tiondels efa siktat mjöl blandat med en kvarts hin olja som matoffer, 5och som dryckesoffer vid sitt brännoffer eller slaktoffer en kvarts hin vin för varje lamm. 6Är det en bagge, skall du bära fram två tiondels efa siktat mjöl blandat med en tredjedels hin olja som matoffer, 7och som dryckesoffer en tredjedels hin vin. Då ger du Herren en lukt som gör honom nöjd. 8Och när du offrar en tjur som brännoffer eller slaktoffer, för att uppfylla ett löfte eller ge ett gemenskapsoffer åt Herren, 9skall du samtidigt med tjuren bära fram tre tiondels efa siktat mjöl blandat med en halv hin olja som matoffer, 10och som dryckesoffer skall du bära fram en halv hin vin. Då blir det ett eldoffer, en lukt som gör Herren nöjd.

11Det sagda gäller för varje tjur och varje bagge, för lamm och för killingar. 12Så skall ni göra med varje enskilt djur, oavsett hur många ni offrar. 13Alla infödda israeliter skall göra som här är sagt, när de vill offra ett eldoffer, en lukt som gör Herren nöjd. 14Och när en invandrare eller en tillfällig besökare nu eller i framtiden vill offra ett eldoffer, en lukt som gör Herren nöjd, skall han göra på samma sätt som ni. 15En och samma stadga skall gälla i församlingen för er och för invandraren som bor hos er. Detta skall vara en oföränderlig stadga för er genom alla släktled. Ni och invandrarna skall handla på ett och samma sätt inför Herren. 16Samma lag och samma rätt skall gälla för er och för invandraren som bor hos er.

Offret av det första brödet

17Herren talade till Mose:

18Säg till israeliterna: När ni kommer in i det land som jag skall föra er till 19och ni äter av det bröd landet ger, skall ni offra en gåva åt Herren. 20Den första brödkakan ni bakar skall vara er offergåva, på samma sätt som när ni ger en offergåva från tröskplatsen. 21Det första som ni bakar skall ni genom alla släktled ge som en gåva åt Herren.

Offer för ouppsåtliga synder

22-23Om ni eller era efterkommande utan uppsåt försummar att följa dessa bud — under tiden från Herrens första befallning och allt framgent — de bud som Herren gav Mose, allt det som Herren har befallt er genom honom, 24då gäller detta:

Om det är menigheten som har begått en ouppsåtlig försyndelse, skall hela menigheten offra en ungtjur som brännoffer, en lukt som gör Herren nöjd, tillsammans med de föreskrivna mat- och dryckesoffren, och därtill en getabock som syndoffer. 25Prästen skall bringa försoning åt hela den israelitiska menigheten, och de får förlåtelse, ty det var fråga om en försyndelse utan uppsåt, och de har inför Herren burit fram sin gåva, ett eldoffer åt Herren, och sitt syndoffer för denna ouppsåtliga försyndelse. 26Hela den israelitiska menigheten skall få förlåtelse, även invandraren som bor där — hela folket hade ju del i försyndelsen.

27Om en enskild syndar utan uppsåt, skall han bära fram en årsgammal get som syndoffer. 28Prästen skall inför Herren bringa försoning åt den som har felat genom sin ouppsåtliga synd, och han får försoning och förlåtelse.

29Samma lag skall gälla för var och en av er som syndar utan uppsåt, för de infödda israeliterna likaväl som för invandrarna hos dem. 30Men om någon, infödd eller invandrare, handlar med berått mod, hädar han Herren och skall utstötas ur sitt folk. 31Han har föraktat Herrens ord och brutit hans bud. Han måste utstötas, han har dragit skuld över sig.

En sabbatsbrytare stenas

32När israeliterna var i öknen ertappades en man med att samla ved på sabbatsdagen. 33De som kom på honom med detta förde honom inför Mose och Aron och hela menigheten. 34Mannen sattes i förvar eftersom de inte hade fått något besked om vad som skulle göras med honom.

35Herren sade till Mose:

Mannen skall straffas med döden. Hela menigheten skall stena honom utanför lägret.

36Menigheten förde honom utanför lägret och stenade honom till döds, så som Herren hade befallt Mose.

Manteltofsarna

37Herren sade till Mose:

38Säg till israeliterna att de och deras efterkommande skall sätta tofsar i hörnen på sina mantlar och i varje tofs en violett tråd. 39När ni ser på de tofsar som ni har gjort på detta sätt skall ni minnas alla Herrens bud och följa dem i stället för att irra omkring i den trolöshet som era hjärtan och ögon förleder er till. 40Ni skall minnas alla mina bud och följa dem och vara helgade åt er Gud. 41Jag är Herren, er Gud, som förde er ut ur Egypten för att vara er Gud. Jag är Herren, er Gud.