Bibel 2000 (B2000)
13

De tolv spanarna

131Sedan bröt folket upp från Haserot och slog läger i Paranöknen.

2Herren talade till Mose: 3»Skicka några män att utforska Kanaan, det land som jag skall ge åt israeliterna. Ni skall skicka en från varje fädernestam; alla skall vara hövdingar.«

4Mose skickade då ut spanare från Paranöknen enligt Herrens befallning; alla var ledande män bland israeliterna. 5Detta var deras namn: från Rubens stam Shammua, Sackurs son, 6från Simons stam Shafat, Horis son, 7från Judas stam Kalev, Jefunnes son, 8från Isaskars stam Jigal, Josefs son, 11från Sebulons stam Gaddiel, Sodis son, 12från Josefs söners stammar dels Gaddi, Susis son, från Manasses stam, 9dels Hosea, Nuns son, från Efraims stam, 10från Benjamins stam Palti, Rafus son, 13från Dans stam Ammiel, Gemallis son, 14från Ashers stam Setur, Mikaels son, 15från Naftalis stam Nachbi, Vofsis son, 16och från Gads stam Geuel, Makis son. 17Detta var namnen på de män som Mose skickade att utforska landet. Hosea, Nuns son, fick av Mose namnet Josua.

18När Mose skickade dem att utforska Kanaan sade han: »Gå genom Negev och upp i bergsbygden 19och se efter vad det är för ett land. Är folket där starkt eller svagt, är de få eller många? 20Är landet de bor i bra eller dåligt? Bor de i läger eller i befästa städer? 21Är landet bördigt eller kargt? Finns där träd eller inte? Gör allt ni kan för att ta med något av det som växer i landet.« — Det var vid den tid då de första druvorna mognar.

22Männen gav sig i väg och utforskade landet från Sinöknen till Rechov nära Levo-Hamat. 23De gick upp genom Negev och kom till Hebron. Där bodde Anaks ättlingar: Achiman, Sheshaj och Talmaj. (Hebron grundades sju år före Soan i Egypten.)

24Sedan kom de till Druvdalen. Där skar de av en vinranka med en enda druvklase, som två man fick bära mellan sig på en stång, och plockade också granatäpplen och fikon. 25Platsen fick namnet Druvdalen efter den druvklase som israeliterna skar av där.

26När fyrtio dagar gått återvände de efter att ha utforskat landet. 27De kom till Mose och Aron och Israels menighet i Kadesh i Paranöknen. De rapporterade till dem och till hela menigheten och visade upp vad som växte i landet. 28De berättade för Mose: »Vi har varit i det land som du skickade oss till. Det flödar verkligen av mjölk och honung — se vad som växer där! 29Men folket som bor där är starkt, städerna är stora och befästa, och vi såg till och med ättlingar till Anak där. 30I Negev bor amalekiterna, i bergsbygden hettiterna, jevuseerna och amoreerna, och längs kusten och vid Jordan bor kanaaneerna.«

31När folket då vände sig mot Mose försökte Kalev lugna dem. »Låt oss dra ut och erövra landet«, sade han. »Vi rår på dem.« 32Men männen som hade varit med honom sade: »Vi kan inte dra ut i strid mot det folket, de är starkare än vi.« 33De spred falska rykten bland israeliterna om det land som de hade utforskat: »Det land som vi har vandrat genom och utforskat är ett land som förtär sina invånare. Och alla vi såg var storvuxna, 34vi såg till och med jättar där.« (Anakiterna var ett slags jättar.) »Då tyckte vi att vi var som gräshoppor, och det måste de också ha tyckt.«