Bibel 2000 (B2000)
1

11Nehemjas, Hakaljas sons, berättelse.

Underrättelser om Jerusalem

I månaden kislev, under det tjugonde året, befann jag mig på borgen i Susa. 2Dit kom då Hanani, en av mina bröder, tillsammans med några män från Juda. Jag frågade dem hur det hade gått för den skara judar som var kvar där och som undsluppit fångenskapen och hur det var med Jerusalem. 3De svarade: »De som är kvar i landet och sluppit undan fångenskapen lever i nöd och förnedring. Jerusalems mur är raserad och portarna nerbrända.«

4När jag hörde detta satte jag mig ner och grät. Jag sörjde i flera dagar, fastade och bad till himlens Gud. 5Jag sade:

O Herre, himlens Gud, du store och fruktansvärde Gud, du som troget står fast vid ditt förbund med dem som älskar dig och håller dina bud. 6Öppna dina ögon och öron och hör din tjänares bön. Dag och natt ber jag nu till dig för dina tjänare israeliterna, och jag bekänner de synder som vi israeliter, även jag och de mina, har begått mot dig. 7Vi har förbrutit oss svårt mot dig genom att inte lyda de bud, stadgar och lagar som du gav din tjänare Mose. 8Kom ihåg det du sade till din tjänare Mose: »Om ni är trolösa skall jag skingra er bland folken, 9men om ni vänder om till mig, håller mina bud och handlar efter dem skall jag samla er igen, om ni så har fördrivits till världens ände. Jag skall föra er därifrån till den plats jag har utvalt, där mitt namn skall bo.« 10Israeliterna är ju dina tjänare och ditt folk, som du har befriat med stor kraft och mäktig hand. 11Lyssna, Herre, till din tjänares bön, till alla dina tjänares böner. Vi vill inte annat än frukta och vörda ditt namn. Ge nu din tjänare framgång: låt honom möta medlidande hos denne man.

2

Nehemjas resa till Jerusalem

Jag var kungens munskänk. 21Det var i månaden nisan, under kung Artaxerxes tjugonde regeringsår. Vinet var framdukat för kungen, och jag tog vinet och skänkte i åt honom. Kungen hade aldrig förr sett mig nedstämd, 2men nu frågade han mig: »Varför ser du så ledsen ut? Sjuk är du ju inte. Det måste vara något som tynger dig.« Jag blev mycket rädd 3och sade: »Må du leva för evigt, min konung! Skulle jag inte se ledsen ut när staden där mina fäder har sina gravar är ödelagd och när dess portar härjats av eld?« 4Kungen frågade mig: »Vad önskar du?« Då bad jag till himlens Gud 5och svarade: »Om det behagar dig, min konung, och om din tjänare äger din ynnest, så låt mig fara till Juda, till den stad där mina fäder har sina gravar, för att bygga upp den igen.« 6Då frågade kungen — och hans gemål satt bredvid honom: »Hur länge blir du borta? När kommer du tillbaka?« Kungen gav mig alltså tillåtelse att resa, och jag angav en viss tid. 7Sedan fortsatte jag: »Om det behagar dig, min konung, låt mig få brev med mig till ståthållarna i provinsen Väster om Eufrat, så att de underlättar min resa till Juda, 8och likaså ett brev till Asaf, kungens skogsförvaltare, så att han ger mig timmer till bjälkar för tempelborgens portar, stadsmuren och det hus där jag skall bo.« Kungen gav mig det jag bad om, ty min Gud höll sin skyddande hand över mig.

9När jag kom till ståthållarna i provinsen Väster om Eufrat överlämnade jag kungens brev. Kungen hade dessutom sänt med mig officerare och en beriden eskort. 10Men när horoniten Sanvallat och ammoniten Tobia, ämbetsmannen, fick reda på allt detta blev de mycket förargade över att det kom någon som ville förbättra israeliternas villkor.

Nehemjas inspektion av stadsmuren

11Så anlände jag till Jerusalem. När jag hade varit där i tre dagar 12gick jag om natten ut med bara ett par man. Jag hade inte berättat för någon vad min Gud hade ingivit mig att göra för Jerusalem, och jag tog inte med mig något annat djur än det jag själv red på. 13Mitt i natten red jag ut genom Dalporten i riktning mot Drakkällan och Dyngporten. Jag undersökte Jerusalems raserade murar och nerbrända portar. 14Jag fortsatte till Källporten och Kungsdammen, men mitt riddjur kunde inte ta sig fram där. 15Under natten fortsatte jag upp längs dalen och undersökte muren, tills jag än en gång kom genom Dalporten och var tillbaka igen.

Stadsmuren återuppbyggs

16Styresmännen visste inte var jag hade varit och vad jag hade gjort, ty jag hade ännu inte underrättat judarna, varken präster, stormän, styresmän eller övriga som hade med saken att göra. 17Men nu sade jag till dem: »Ni ser själva hur illa det står till med oss: Jerusalem är ödelagt och dess portar nerbrända. Låt oss bygga upp Jerusalems mur igen och göra slut på vår vanära!« 18Och jag berättade för dem hur min Gud hade hållit sin skyddande hand över mig och vad kungen hade lovat mig. »Låt oss börja bygga!« sade de och grep sig an med detta goda verk.

19Men när horoniten Sanvallat, ammoniten Tobia, ämbetsmannen, och araben Geshem fick reda på detta öste de spott och spe över oss: »Vad håller ni på med? Tänker ni göra uppror mot kungen?« 20Men jag gav dem svar på tal: »Himlens Gud skall ge oss framgång. Nu börjar vi, hans tjänare, att bygga. Varken lag eller hävd ger er någon rätt till Jerusalem.«

3

31Översteprästen Eljashiv och de andra prästerna började nu bygga upp Fårporten, och de välsignade den och satte in dörrar. Sedan fortsatte de ända fram till Hundradetornet, till Hananeltornet. 2Bredvid dem byggde männen från Jeriko och bredvid dem Sackur, Imris son.

3Fiskporten byggdes upp av ättlingar till Hassenaa. De timrade upp den och satte in dörrar med lås och bommar. 4Bredvid dem arbetade Meremot, son till Uria, son till Hackos, och bredvid honom arbetade Meshullam, son till Berekja, son till Meshesavel, och bredvid honom Sadok, Baanas son. 5Bredvid honom arbetade männen från Tekoa, men de förnämsta av dem ville inte axla sin herres ok.

6Jeshanaporten reparerades av Jojada, Paseachs son, och Meshullam, Besodejas son. De timrade upp den och satte in dörrar med lås och bommar. 7Bredvid dem arbetade Melatja från Givon och Jadon från Meronot samt männen från Givon och Mispa, säte för ståthållaren i provinsen Väster om Eufrat. 8Bredvid dem arbetade Ussiel, Harhajas son, en guldsmed, och bredvid honom Hananja, en parfymberedare, ända fram till Breda muren och avstod så från en del av Jerusalem. 9Bredvid dem arbetade Refaja, Hurs son, ledare för det ena Jerusalemområdet. 10Bredvid honom arbetade Jedaja, Harumafs son, utanför sitt eget hus, och bredvid honom Hattush, Hashavnejas son.

11Malkia, Harims son, och Hashuv, Pachat Moabs son, arbetade på nästa mursträcka och på Ugnstornet. 12Bredvid dem arbetade Shallum, Hallocheshs son, ledare för det andra Jerusalemområdet — han och hans döttrar. 13Dalporten reparerades av Hanun och invånarna i Sanoach. De byggde upp den och satte in dörrar med lås och bommar. Dessutom reparerade de 1 000 alnar av muren ända fram till Dyngporten. 14Malkia, Rekavs son, ledare för Bet-Hackeremområdet, reparerade Dyngporten. Han byggde upp den och satte in dörrar med lås och bommar.

15Shallun, Kol-Hoses son, ledare för Mispaområdet, reparerade Källporten. Han byggde upp den, lade tak på den och satte in dörrar med lås och bommar. Han byggde också muren runt vattenledningsdammen nära Kungliga trädgården, fram till trappan ner från Davids stad. 16Intill honom arbetade Nehemja, Asbuks son, ledare för det ena Bet-Surområdet, fram till en punkt utanför Davids gravar, dammanläggningen och livgardets kasern. 17Intill honom arbetade leviter: Rechum, Banis son, och bredvid honom Hashavja, ledare för det ena Keilaområdet, som reparerade vad som ålåg hans distrikt. 18Intill dem arbetade deras ämbetsbröder Binnuj, Henadads son, ledare för det andra Keilaområdet, 19och bredvid honom Eser, Jeshuas son, ledare i Mispa, som reparerade nästa sträcka, framför trappan till vapenförrådet vid murvinkeln.

20Intill honom reparerade Baruk, Sackajs son, nästa sträcka, från vinkeln fram till ingången till översteprästen Eljashivs hus. 21Intill honom reparerade Meremot, son till Uria, son till Hackos, nästa sträcka, från ingången fram till hörnet av Eljashivs hus. 22Intill honom arbetade de präster som bodde i stadens omgivning. 23Intill dem arbetade Benjamin och Hashuv utanför sitt eget hus. Intill dem arbetade Asarja, son till Maaseja, son till Ananja, invid sitt hus.

24Intill honom reparerade Binnuj, Henadads son, nästa sträcka, från Asarjas hus till murvinkeln och fram till hörnet. 25Intill honom arbetade Palal, Usajs son, i anslutning till vinkeln och tornet som skjuter ut från palatset, det övre tornet vid vaktgården. Intill honom arbetade Pedaja, Paroshs son, 26fram till Vattenporten, på östsidan, och det utskjutande tornet. 27Intill honom reparerade männen från Tekoa nästa sträcka, från platsen utanför det stora utskjutande tornet och fram till Ofelmuren.

28Ovanför Hästporten arbetade prästerna, var och en utanför sitt eget hus. 29Intill dem arbetade Sadok, Immers son, framför sitt eget hus, och intill honom arbetade Shemaja, Shekanjas son, som var vakt vid Östra porten. 30Intill honom reparerade Hananja, Shelemjas son, och Hanun, Salafs sjätte son, nästa sträcka. Intill dem arbetade Meshullam, Berekjas son, framför sin tempelkammare. 31Intill honom arbetade Malkia, en av guldsmederna, fram till tempeltjänarnas och köpmännens hus vid Mönstringsporten och ända till Hörnloftet. 32Mellan Hörnloftet och Fårporten arbetade guldsmederna och köpmännen.