Bibel 2000 (B2000)
27

Jesus inför Pilatus

271

27:1–14
Mark 15:1–5
Luk 23:1–5
27:1 försöka få Jesus avrättad Det är ovisst om det judiska rådet i nytestamentlig tid hade befogenhet att verkställa dödsstraff (jfr Apg 7:58 ff., där detta förutsätts, och Joh 18:31, där det förnekas). En politisk anklagelse inför den romerska ockupationsmyndigheten kan ha varit en nödvändig omväg, i varje fall ett sätt att låta de hatade utlänningarna bära ansvaret för avrättningen.På morgonen beslöt alla översteprästerna och folkets äldste att försöka få Jesus avrättad. 227:2 Pilatus Romersk ståthållare i provinsen Judeen från år 26 e.Kr. till år 36, då han avsattes.De lät binda honom, förde bort honom och överlämnade honom åt Pilatus, ståthållaren.

3

27:3–10
Apg 1:18
27:3
Matt 26:14
När Judas, som hade förrått honom, såg att Jesus blivit dömd, ångrade han sig. Han lämnade tillbaka de trettio silvermynten till översteprästerna och de äldste 4och sade: »Jag har syndat och förrått oskyldigt blod.« De svarade: »Vad angår det oss? Det är din sak.« 5Då kastade han in pengarna i tempelhuset och gav sig av därifrån och gick bort och hängde sig. 6Översteprästerna tog pengarna och sade: »Det går inte att lägga dem i offerkistan, eftersom det är blodspengar.« 7Och de beslöt att i stället köpa Krukmakaråkern till begravningsplats för främlingar. 827:8 Blodsåkern Varken detta namn eller Krukmakaråkern (v. 10) är bekant från utombibliska källor. Möjligen avses en plats i Hinnomdalen, som nämns i Jer 19:2, 6. En avvikande förklaring av namnet ges i Apg 1:18 f.Därför heter denna åker ännu i dag Blodsåkern. 9
27:9 f.
Jer 32:6–9
Sak 11:12
27:9 det som sagts genom profeten Jeremia Det följande citatet är en fri återgivning av Sak 11:12 f. Att det tillskrivs profeten Jeremia kan bero på åkerköpet i Jer 32:6–15 och besöket hos en krukmakare i Jer 18–19.Så uppfylldes det som sagts genom profeten Jeremia: De tog de trettio silvermynten, priset på den prissatte, honom som några israeliter bestämde priset på, 10och gav dem i betalning för Krukmakaråkern, så som Herren hade befallt mig.

11

27:11
Matt 2:2
27:29,37
Mark 15:9,12,18,26
Luk 23:37Joh 18:39+
27:11 Du själv säger det Uttrycket är dubbeltydigt. Det kan vara en bekräftelse eller en antydan om att Pilatus själv får stå för sin formulering.Jesus ställdes nu inför ståthållaren. Denne frågade honom: »Du är alltså judarnas kung?« Jesus svarade: »Du själv säger det.« 12
27:12, 14
Matt 26:63+
Och när han anklagades av översteprästerna och de äldste svarade han inte. 13Då sade Pilatus till honom: »Hör du inte vad de beskyller dig för?« 14Men han svarade inte på en enda fråga, och ståthållaren blev mycket förvånad.

Barabbas friges. Jesus döms

15

27:15–26
Mark 15:6–15
Luk 23:13–25
Joh 18:38b–19:16
Vid högtiden brukade ståthållaren frige en fånge efter folkets önskan. 1627:16 Jesus Barabbas Annan läsart »Barabbas«. – Jesus var inget ovanligt namn (jfr t.ex. Kol 4:11), men många kristna tycks ha tagit anstöt av att en rövare bar det. Att det saknas i många handskrifter beror troligen på detta.Det fanns just då en känd fånge som hette Jesus Barabbas. 17När folket nu var samlat frågade Pilatus: »Vem vill ni att jag skall frige, Jesus Barabbas eller den Jesus som kallas Messias?« 18Han visste att det var av avund mot Jesus som man hade utlämnat honom. 19Medan han satt på domartribunen fick han detta bud från sin hustru: »Du skall inte ha med den där rättfärdige mannen att göra. Jag har haft mardrömmar i natt för hans skull.« 20Men översteprästerna och de äldste övertalade folket att begära Barabbas fri och få Jesus dödad. 21
27:21
Apg 3:14
Ståthållaren sade nu till dem: »Vilken av de båda vill ni att jag skall frige?« De svarade: »Barabbas.« 22Pilatus frågade: »Vad skall jag då göra med den Jesus som kallas Messias?« Alla svarade: »Han skall korsfästas!« 23Han frågade: »Vad har han gjort för ont?« Men de ropade ännu högre: »Han skall korsfästas!«

24

27:24
5~Mos 21:6–9
När Pilatus såg att ingenting hjälpte utan att oron bara blev värre, tog han vatten och sköljde sina händer inför folket och sade: »Jag är oskyldig till den här mannens blod. Detta får bli er sak.« 25
27:25
Hes 33:5
Apg 5:28
Men hela folket ropade: »Hans blod må komma över oss och våra barn.« 2627:26 korsfästas Denna avrättningsform var inte bara plågsam utan ansågs också vanärande. Den användes mot slavar och upproriska utlänningar, inte mot romerska medborgare. Redan pryglandet, som regelmässigt föregick avrättningen, utfördes med fruktansvärd grymhet.Då frigav han Barabbas, men Jesus lät han prygla och utlämnade honom sedan till att korsfästas.

Soldaterna hånar Jesus

27

27:27–31
Mark 15:16–20
Joh 19:2
27:27 residenset Troligen avses ett palats, uppfört av Herodes den store i västra delen av det dåvarande Jerusalem, där nu det s.k. Davids torn är beläget. I byggnaden hade den romerske ståthållaren sitt högkvarter och höll domstolsförhandlingar när han vistades i staden. Hans ordinarie residens låg i Caesarea vid havet. – Den föregående scenen (domstolsförhandlingen) utspelas på en öppen plats utanför palatset; jfr Joh 19:13.27:27 vaktstyrkan Officer.Då förde ståthållarens soldater Jesus till residenset och samlade hela vaktstyrkan omkring honom. 28
27:28–30
Luk 23:11
De tog av honom kläderna och hängde på honom en röd soldatkappa 29
27:29
Matt 27:11+
och vred ihop en krans av törne och satte den på hans huvud och stack en käpp i högra handen på honom. Sedan föll de på knä för honom och hånade honom och sade: »Leve judarnas konung.« 30
27:30
Jes 50:6
De spottade på honom och tog käppen och slog honom i huvudet. 31Och när de hade hånat honom tog de av honom kappan och satte på honom hans egna kläder och förde bort honom för att korsfästa honom.

Korsfästelsen

32

27:32–44
Mark 15:21–32
Luk 23:26–43
Joh 19:17–27
27:32 Kyrene Huvudstad i Kyrenaika, en grekisk, av romarna övertagen koloni på Nordafrikas kust, som nu utgör en del av Libyen.27:32 bära hans kors Den dödsdömde skulle själv bära avrättningsredskapet, i detta fall troligen den löstagbara tvärbjälken på korset (jfr Joh 19:17). När en man i folkvimlet beordrades att hjälpa till måste detta ha berott på att Jesus var utmattad.På vägen ut träffade de på en man från Kyrene vid namn Simon, och honom tvingade de att bära hans kors. 3327:33 Golgota Namnet syftade troligen på kullens form. Var den låg är inte med säkerhet känt, men den gamla tradition som förlägger den till platsen för Heliga gravens kyrka är från flera synpunkter rimlig.När de kom till ett ställe som kallas Golgota, vilket betyder Skallen, 34
27:34
Ps 69:22
27:34 gav de honom vin Enligt judiska traditioner bekostade kvinnorna i Jerusalem en dryck som skulle ges till dödsdömda före avrättningen. För denna sed åberopade man Ords 31:6.27:34 galla I Mark 15:23 står »myrra«, ett aromatiskt ämne som verkade bedövande. Matteus kan ha menat att galla hade samma verkan. Han anspelar på Ps 69:22, där Septuaginta återger hebreiskans »förgiftade« med »blandade galla i«. Meningen blir då att den lidandes plåga ökas, inte lindras.gav de honom vin att dricka, blandat med galla. Han smakade på det men ville inte dricka. 35
27:35
Ps 22:19
27:35 delade de upp hans kläder Den som skulle avrättas kläddes av, och kläderna ansågs tillhöra bödlarna. Berättelsen anknyter också till Ps 22:19.När de hade korsfäst honom delade de upp hans kläder genom att kasta lott om dem, 36och sedan slog de sig ner där och vaktade honom. 3727:37 judarnas konung Orden innebär att Jesus var dömd som upprorsman. Ett anslag med uppgift om brottet anbragtes enligt romersk sed på avrättningsredskapet.Ovanför hans huvud hade de satt upp anklagelsen mot honom som löd: Detta är Jesus, judarnas konung.

38

27:38
Jes 53:12
Samtidigt med honom korsfästes två rövare, den ene till höger och den andre till vänster om honom. 39
27:39
Ps 22:8
109:25
27:39 De som gick förbi Avrättningar verkställdes på väl synliga platser. Traditionens Golgota låg på Jesu tid strax utanför stadsmuren, intill en av stadens utfartsvägar.De som gick förbi smädade honom och skakade på huvudet 40
27:40
Matt 26:614:3,6
26:62+
27:40 Du som river ner templet Se 26:61 med not.och sade: »Du som river ner templet och bygger upp det igen på tre dagar – hjälp dig själv nu, om du är Guds son, och stig ner från korset.« 41Översteprästerna, de skriftlärda och de äldste gjorde också narr av honom och sade: 42
27:42
Joh 1:49
12:13
»Andra har han hjälpt, sig själv kan han inte hjälpa. Han är Israels kung, nu får han stiga ner från korset, så skall vi tro på honom. 43
27:43
/ Vish 2:18–20

Han har satt sin lit till Gud. Nu får Gud rädda honom, om han bryr sig om honom. Han har ju sagt att han är Guds son.« 44På samma sätt blev han skymfad av rövarna som var korsfästa tillsammans med honom.

Jesu död

45

27:45–56
Mark 15:33–41
Luk 23:44–49
Joh 19:24b–30
27:45
Am 8:9
27:45 Timme.Vid sjätte timmen föll ett mörker över hela jorden, och det varade till nionde timmen. 46
27:46
Ps 22:2
27:46 Elí, Elí, lemá sabachtáni Ps 22:2 återges här på arameiska, Jesu modersmål. Avvikelsen från Mark 15:34 («Eloi«) beror på en mindre anpassning till hebreiskan. – Se not till Ps 22:2.Vid nionde timmen ropade Jesus med hög röst: »Eli, Eli, lema sabachtani?« (vilket betyder: Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?). 4727:47 Elia.Några som stod där hörde det och sade: »Han ropar på Elia.« 48
27:48
Ps 69:22
27:48 surt vin Den enkla dryck som soldater och arbetare släckte törsten med. Septuaginta använder grundtextens ord med denna betydelse i Rut 2:14, i Ps 69:22 däremot om ättika som den frommes fiender plågar honom med (jfr not till v. 34).En av dem sprang genast bort och tog en svamp, fyllde den med surt vin och satte den på en käpp för att ge honom att dricka. 49Då sade de andra: »Låt oss se om Elia kommer och hjälper honom.« 50Men Jesus ropade än en gång med hög röst och gav upp andan.

51

27:51
2~Mos 26:31–35
Heb 6:19
27:51 förhänget Templets innersta rum, det allra heligaste, avskildes genom ett förhänge. Matteus antyder att vägen till Gud öppnades genom Jesu död. Jfr Heb 6:19 f.; 10:19 f.Då brast förhänget i templet i två delar, uppifrån och ända ner, jorden skakade och klipporna rämnade, 52
27:52 f.
Hes 37:12
27:52 avlidna heliga Dvs. trogna israeliter, som väntade på uppståndelsen.och gravarna öppnade sig. Många kroppar av avlidna heliga uppväcktes, 53
27:53
Matt 4:5
Upp 11:2+
och efter hans uppståndelse lämnade de sina gravar och gick in i den heliga staden och kunde ses av många. 54När officeren och de som bevakade Jesus tillsammans med honom såg jordbävningen och det andra som hände, greps de av stark fruktan och sade: »Den mannen måste ha varit Guds son.«

55

27:55
Luk 8:2
Där var också många kvinnor som stod längre bort och såg på. De hade följt med Jesus från Galileen för att tjäna honom, 5627:56 Maria från Magdala Nämns i detta sammanhang även i Mark och Joh, i samband med Jesu uppståndelse av alla fyra evangelisterna. Jfr också Luk 8:2. Magdala låg vid västra stranden av Galileiska sjön.27:56 Maria som var Jakobs och Josefs mor Också denna kvinna nämns i evangelierna i samband med korsfästelsen eller uppståndelsen. Om samma person avses i Joh 19:25 hette hennes man Klopas.27:56 Sebedaios söner Dvs. apostlarna Jakob och Johannes; se 10:2. Med stöd av Mark 15:40 har man gissat att modern hette Salome och med stöd av Joh 19:25 att hon var syster till Jesu mor.och bland dem var Maria från Magdala och Maria som var Jakobs och Josefs mor och modern till Sebedaios söner.

Gravläggningen

57

27:57–61
Mark 15:42–47
Luk 23:50–54
Joh 19:38–42
27:57 Arimataia Möjligen det Ramatajim som nämns i 1 Sam 1:1. Rama. – Josef nämns av alla fyra evangelisterna i samband med Jesu begravning, men inte i något annat sammanhang.På kvällen kom en rik man från Arimataia som hette Josef och som också han hade blivit lärjunge till Jesus. 58
27:58
5~Mos 21:22
Josef gick till Pilatus och bad att få Jesu kropp. Pilatus gav då order om att den skulle utlämnas, 59och Josef tog kroppen, svepte den i rent linnetyg 60
27:60
Jes 53:9
27:60 en stor sten Ingången till en klippgrav av denna typ stängdes med en kvarnstensliknande sten, som rullades fram i ett spår.och lade den i den nya grav som han hade låtit hugga ut åt sig i berget. Sedan rullade han en stor sten för ingången till graven och gick därifrån. 61Maria från Magdala och den andra Maria var där och satt mitt emot graven.

6227:62 dagen efter förberedelsedagen Förberedelsedagen, då Jesus enligt alla evangelierna blev korsfäst, var fredag. Här menas sabbatsdagen, dvs. lördag.Nästa dag – det var dagen efter förberedelsedagen – gick översteprästerna och fariseerna tillsammans till Pilatus 63

27:63
Matt 16:21+
27:63 Efter tre dagar Uttrycket används i NT omväxlande med »på tredje dagen« och med samma innebörd. Dagen efter en händelse räknas som den andra dagen, den därnäst följande som den tredje. Man fann antydningar om Jesu uppståndelse både i Hos 6:2 («tredje dagen«) och i Jon 2:1 («tre dagar och tre nätter«; jfr 12:40).och sade: »Herre, vi har kommit att tänka på att när den där bedragaren ännu var i livet sade han: ’Efter tre dagar skall jag uppstå.’ 64Ge därför order om att graven bevakas under tre dagar, så att inte hans lärjungar kommer och rövar bort honom och sedan säger till folket att han har uppstått från de döda. Då blir det sista bedrägeriet värre än det första.« 65Pilatus svarade: »Ni får en vaktstyrka. Gå och bevaka graven så gott ni kan.« 66De gav sig i väg och skyddade den genom att försegla stenen och sätta ut vakterna.