Vem är störst i himmelriket?
181
Luk 9:46–48
Vid samma tillfälle kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Vem är störst i himmelriket?« 2Han kallade till sig ett barn och ställde det framför dem 3
Mark 10:15
Luk 18:17
och sade: »Sannerligen, om ni inte omvänder er och blir som barnen kommer ni aldrig in i himmelriket. 4De som gör sig själva små som det här barnet är störst i himmelriket. 5
18:5 ett sådant barn Dvs. en som genom sin omvändelse till ödmjukhet (v. 3) kommit in i himmelriket. Uttrycket syftar alltså på Jesu efterföljare, liksom »dessa små« i v. 6, 10, 14. Jfr 10:42 med not.Och den som i mitt namn tar emot ett sådant barn tar emot mig.
Förförelser
6
Men den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bäst om han fick en kvarnsten hängd om halsen och sänktes i havets djup. 718:7 förförelser Stötesten.Ve dig, värld, med dina förförelser. Förförelserna måste ju komma, men ve den människa genom vilken de kommer.
8
Om din hand eller din fot förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet stympad eller ofärdig än att kastas i den eviga elden med händer och fötter i behåll. 918:9 Helvetet.Om ditt öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att gå in i livet enögd än att kastas i helvetets eld med båda ögonen i behåll.
10
18:10 deras änglar Här förutsätts tron att varje människa har sin ängel, som för hennes talan inför Gud. Att barnens änglar ser Guds ansikte innebär att allt som sker med barnen genast kommer till Guds kännedom. Detta är ett starkt uttryck för deras betydelse; endast de allra högsta änglarna ansågs ha fritt tillträde till Guds tron; jfr Tob 12:15.Se till att ni inte föraktar någon enda av dessa små. Jag säger er att deras änglar i himlen alltid ser min himmelske faders ansikte.
Liknelsen om det förlorade fåret
12
Vad tror ni: om en man har hundra får och ett av dem kommer bort, lämnar han då inte de nittionio kvar i bergen och ger sig ut och letar efter det som är borta? 13Och om han lyckas hitta det, sannerligen, då gläder han sig mer över det än över de nittionio som inte har kommit bort. 14Så är det också er himmelske faders vilja att ingen av dessa små skall gå förlorad.
En broder som gör orätt
15
Luk 17:3
Gal 6:1
Om din broder har gjort dig någon orätt, så gå och ställ honom till svars i enrum. Lyssnar han på dig har du vunnit tillbaka din broder. 16
Joh 8:17
1~Tim 5:19
Men om han inte vill lyssna, ta då med dig en eller två till, för på två eller tre vittnesmål skall varje sak avgöras. 17
Om han vägrar lyssna på dem, så tala om det för församlingen. Vill han inte lyssna på församlingen heller, betrakta honom då som en hedning eller en tullindrivare. 18
18:18 binder … löser Se not till 16:19.Sannerligen, allt ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt ni löser på jorden skall vara löst i himlen. 19
Vidare säger jag er: allt vad två av er kommer överens om att be om här på jorden, det skall de få av min himmelske fader. 20
Joh 14:23
Ty där två eller tre är samlade i mitt namn är jag mitt ibland dem.«
Om förlåtelse. Den obarmhärtige medtjänaren
21
Då kom Petrus fram till honom och sade: »Herre, hur många gånger skall min broder kunna göra orätt mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Så mycket som sju gånger?« 2218:22 sjuttiosju gånger I 1 Mos 4:24 uttrycks en måttlös hämndgirighet med samma siffra; Sju. Därmed antyds att förlåtelsen alltid skall vara lika uthållig som viljan att ge igen.Jesus svarade: »Jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger.
23Därför är det med himmelriket som när en kung ville ha redovisning av sina tjänare. 2418:24 tio tusen talenter Meningen är att skulden var omåttligt stor: redan tiondelen av summan var mer än hela den årliga skatteinkomsten för betydande samtida regenter. Dess relation till hundra denarer (v. 28) var 600 000:1. Mynt och vikt.När han började granskningen förde man in en som var skyldig honom tio tusen talenter. 25Eftersom han inte kunde betala befallde hans herre att han skulle säljas tillsammans med sin hustru och sina barn och allt han ägde, så att skulden kunde betalas. 26Tjänaren kastade sig ner och bönföll honom: ’Ge mig tid, så skall jag betala alltsammans.’ 27
Då kände hans herre medlidande med honom och lät honom gå och efterskänkte hans skuld. 28Men när tjänaren gick därifrån mötte han en annan tjänare, som var skyldig honom hundra denarer. Han grep honom om strupen och sade: ’Betala tillbaka vad du är skyldig!’ 29Den andre kastade sig ner och bad honom: ’Ge mig tid, så skall jag betala.’ 30Men han ville inte utan gick därifrån och lät sätta honom i fängelse tills skulden var betald. 31När de andra tjänarna såg vad som hände tog de mycket illa vid sig och talade om alltsammans för sin herre. 32Då kallade denne till sig tjänaren och sade: ’Din usling, jag efterskänkte hela din skuld när du bad mig om det. 33Borde du inte ha varit lika barmhärtig mot din kamrat som jag mot dig?’ 34
Och i sin vrede lät hans herre bödelsdrängarna ta hand om honom tills hela skulden var betald. 35
Så skall min himmelske fader göra med var och en av er som inte av uppriktigt hjärta förlåter sin broder.«