Bibel 2000 (B2000)

En man med vatten i kroppen botas

141En sabbat var han bjuden på måltid hos en farisé som var med i rådet, och man iakttog honom noga. 2Då stod det framför honom en man som led av vatten i kroppen. 3Jesus vände sig till de laglärda och fariseerna och sade: »Är det tillåtet att bota sjuka på sabbaten eller inte?« 4Men de teg. Då rörde han vid mannen och gjorde honom frisk och lät honom sedan gå. 5Och han sade till dem: »Om någon av er har en son eller en oxe som faller ner i en brunn, drar han då inte genast upp dem, även om det är sabbat?« 6Det kunde de inte svara på.

Den som ödmjukar sig skall bli upphöjd

7När han märkte hur gästerna försökte få de främsta platserna vid bordet gav han dem en liknelse: 8»När du är bjuden på bröllop, slå dig då inte ner överst vid bordet. Kanske någon av de andra gästerna är mer ansedd än du 9och värden kommer och säger: Ge honom din plats. Då får du skämmas när du måste flytta dig längst ner. 10Nej, när du är bjuden, gå då genast och ta den nedersta platsen, så att värden säger till dig när han kommer: Käre vän, flytta dig längre upp. Då blir du hedrad inför alla dina medgäster. 11Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.« 12Till sin värd sade han: »När du bjuder på middag eller någon annan måltid, bjud då inte dina vänner eller bröder eller släktingar eller rika grannar, så att de bjuder tillbaka och det blir din belöning. 13Nej, när du skall ha en fest, så bjud fattiga och krymplingar, lytta och blinda. 14Salig är du då, eftersom de inte kan ge dig någon belöning; belöningen får du vid de rättfärdigas uppståndelse.«

Liknelsen om festen

15En av gästerna, som hörde detta, sade till honom: »Salig den som får vara med om måltiden i Guds rike.« 16Jesus svarade: »En man skulle ha en fest och bjöd många gäster. 17När festen skulle börja skickade han sin tjänare att säga till de inbjudna: ’Välkomna, allt är färdigt.’ 18Men alla hade de någon ursäkt att komma med. En lät hälsa: ’Jag har köpt en åker och är tvungen att gå och se på den, förlåt att jag inte kan komma.’ 19En annan sade: ’Jag har köpt fem par oxar och måste ut och se vad de går för, förlåt att jag inte kan komma.’ 20En tredje sade: ’Jag har just gift mig, så jag kan inte komma.’ 21När tjänaren kom tillbaka och berättade detta greps hans herre av vrede och sade: ’Gå genast ut på gator och gränder i staden och hämta hit alla fattiga och krymplingar och blinda och lytta.’ 22Och tjänaren sade: ’Herre, jag har gjort som du befallde, men ännu finns det plats.’ 23Då sade mannen till sin tjänare: ’Gå ut på vägarna och stigarna och se till att folk kommer hit, så att mitt hus blir fullt. 24Jag säger er att ingen av alla dem som först blev bjudna skall få vara med på min fest.’«

Att vara Jesu lärjunge

25Stora skaror gick tillsammans med honom, och han vände sig om och sade till dem: 26»Om någon kommer till mig utan att hata sin far och sin mor och sin hustru och sina barn och sina syskon och därtill sitt eget liv, kan han inte vara min lärjunge. 27Den som inte bär sitt kors och följer efter mig kan inte vara min lärjunge. 28Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig då inte ner och räknar ut vad det kostar, för att se om han har råd med bygget? 29Annars kan det hända att de som ser att han har lagt grunden men inte kan bygga färdigt börjar göra narr av honom 30och säger: Den där, han satte i gång ett bygge men kunde inte få det färdigt! 31Eller om en kung vill dra ut i fält mot en annan kung, sätter han sig då inte ner och överväger om han med tio tusen man kan möta den som rycker an med tjugo tusen? 32Kan han inte det skickar han sändebud för att be om fred medan den andre ännu är långt borta. 33Så är det alltså: ingen av er kan vara min lärjunge om han inte avstår från allt han äger.

34Salt är bra att ha. Men om saltet mister sin kraft, hur skall man få det salt igen? 35Det duger varken för jorden eller gödselstacken. Man slänger bort det. Hör, du som har öron att höra med.«