Bibel 2000 (B2000)
13

Om ni inte omvänder er

131Vid samma tillfälle kom några och berättade för honom om de galileer vilkas blod Pilatus hade blandat med blodet från deras offerdjur. 2Då sade han: »Tror ni att de var större syndare än alla andra i Galileen, eftersom detta kunde hända dem? 3Nej, säger jag, men om ni inte omvänder er skall ni alla mista livet som de. 4Eller de arton som dödades när Siloatornet rasade, tror ni att de var större syndare än alla andra i Jerusalem? 5Nej, säger jag, men om ni inte omvänder er skall ni alla mista livet, precis som de.«

Liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt

6Och han gav dem denna liknelse: »En man hade ett fikonträd i sin vingård, och han kom för att se om det fanns någon frukt på det men hittade ingen. 7Då sade han till sin trädgårdsmästare: ’I tre år har jag kommit och letat efter frukt på det här trädet utan att hitta någon. Hugg bort det! Varför skall det ta upp mark till ingen nytta?’ 8Han svarade: ’Herre, låt det stå kvar ett år till, så skall jag gräva runt det och gödsla. 9Kanske bär det frukt nästa år. Om inte, kan du hugga bort det.’«

En krokryggig kvinna botas

10En gång undervisade han i en synagoga på sabbaten. 11Där fanns en kvinna som hade plågats av en sjukdomsande i arton år. Hon var krokryggig och kunde inte räta på sig. 12När Jesus fick se henne kallade han på henne och sade: »Kvinna, du är fri från din sjukdom«, 13och så lade han sina händer på henne. Genast kunde hon räta på sig, och hon prisade Gud. 14Men synagogföreståndaren, som förargade sig över att Jesus botade på sabbaten, sade till folket: »Det finns sex dagar då man skall arbeta. På dem kan ni komma och bli botade, men inte under sabbaten.« 15Herren svarade honom: »Hycklare, finns det någon av er som inte löser sin oxe eller åsna från krubban också på sabbaten och leder ut och vattnar den? 16Men här är en Abrahams dotter som Satan har hållit bunden i arton år. Skulle hon inte få lösas från sin boja på sabbaten?« 17Dessa ord kom alla hans motståndare att skämmas, men folket gladde sig över allt det underbara som han gjorde.

Liknelsen om senapskornet och om surdegen

18Så sade han: »Vad är då Guds rike likt? Vad skall jag jämföra det med? 19Det är som ett senapskorn som en man sätter i sin trädgård. Det växer och blir till ett träd, och himlens fåglar bygger bo bland grenarna.«

20Vidare sade han: »Vad skall jag jämföra Guds rike med? 21Det är som en surdeg som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl; till slut blir alltsammans syrat.«

Gå in genom den trånga porten

22Han gick genom städer och byar och undervisade på sin väg mot Jerusalem. 23Någon frågade honom: »Herre, är det bara några få som blir räddade?« Han sade till dem: 24»Kämpa för att komma in genom den trånga porten. Jag säger er: många skall försöka ta sig in men inte lyckas. 25När väl husets herre har stigit upp och låst porten och ni blir stående utanför och bultar och säger: Herre, öppna för oss! så kommer han att svara: Jag vet inte vilka ni är. 26Då säger ni: Vi har ätit och druckit tillsammans med dig, och du har undervisat på våra gator. 27Han skall svara: Jag vet inte vilka ni är. Bort härifrån, alla ni orättens hantlangare. — 28Där skall ni gråta och skära tänder, när ni får se Abraham och Isak och Jakob och alla profeterna vara i Guds rike medan ni själva blir utdrivna. 29Och människor skall komma från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike. 30Och då skall sådana som är sist bli först, och sådana som är först skall bli sist.«

Jesu klagan över Jerusalem

31Just då kom några fariseer och sade till honom: »Skynda dig i väg härifrån. Herodes vill döda dig.« 32Han svarade: »Hälsa den räven att i dag och i morgon driver jag ut demoner och gör de sjuka friska, och på tredje dagen är jag vid målet. 33Men i dag och i morgon och i övermorgon måste jag vandra vidare, ty en profet får inte mista livet någon annanstans än i Jerusalem.

34Jerusalem, Jerusalem, du som dödar profeterna och stenar dem som blir sända till dig. Hur ofta har jag inte velat samla dina barn så som hönan samlar sina kycklingar under vingarna, men ni ville inte. 35Nu får ni själva ta hand om ert hus. Jag säger er: ni kommer inte att se mig förrän på den dag då ni säger: Välsignad är han som kommer i Herrens namn.«