Bibel 2000 (B2000)
12

Varning för hyckleri

121Under tiden hade människor samlats i tusental, så att de höll på att trampa ner varandra. Jesus vände sig först till sina lärjungar och sade: »Akta er för fariseernas surdeg, hyckleriet. 2Det finns ingenting gömt som inte skall komma i dagen och ingenting dolt som inte skall bli känt. 3Därför skall också det som ni har sagt i mörkret bli hört i dagsljuset, och det som ni har viskat i enrum skall ropas ut från taken.

Var inte rädda

4Jag säger till er som är mina vänner: låt er inte skrämmas av dem som kan döda kroppen men sedan inte kan göra mer. 5Jag skall tala om för er vem ni skall frukta. Frukta honom som kan döda och sedan har makt att kasta ner i helvetet. Ja, jag säger er: honom skall ni frukta. 6Säljs inte fem sparvar för två kopparslantar? Men ingen av dem är glömd av Gud. 7Och till och med hårstråna på ert huvud är räknade. Var inte rädda, ni är mer värda än aldrig så många sparvar.

Bekännelse och förnekelse

8Jag säger er: var och en som känns vid mig inför människorna, honom skall också Människosonen kännas vid inför Guds änglar. 9Men den som förnekar mig inför människorna skall bli förnekad inför Guds änglar. 10Var och en som säger något mot Människosonen skall få förlåtelse, men den som hädar den heliga anden får inte förlåtelse. 11När ni ställs till svars i synagogorna och inför myndigheterna och makthavarna, bekymra er då inte för hur ni skall försvara er eller för vad ni skall säga. 12Ty när den stunden kommer skall den heliga anden låta er veta vad som behöver sägas.«

Liknelsen om den rike och hans lador

13Någon i hopen sade till honom: »Mästare, säg åt min bror att dela arvet med mig.« 14Han svarade: »Vem har satt mig till att döma eller skifta mellan er?« 15Och han sade till dem: »Akta er för allt habegär. En människas liv beror inte av överflöd på ägodelar.« 16Sedan gav han dem en liknelse: »En rik man hade fått god skörd på sina jordar. 17Han tänkte för sig själv: ’Vad skall jag göra? Jag har inte plats för hela skörden.’ 18Han sade: ’Så här skall jag göra. Jag river mina lador och bygger större så att jag får rum med säden och allt annat jag äger. 19Sedan kan jag säga till mig själv: Nu min vän är du väl försörjd för många år framåt. Du kan vila ut. Ät, drick och roa dig.’ 20Men Gud sade till honom: ’Din dåre, i natt skall ditt liv tas ifrån dig, och allt du har lagt på hög, vem skall få det?’ 21Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.«

Gör er inga bekymmer

22Och till sina lärjungar sade han: »Därför säger jag er: bekymra er inte för hur ni skall få mat att leva av eller kläder att sätta på kroppen. 23Livet är mer än födan och kroppen mer än kläderna. 24Tänk på korparna, de varken sår eller skördar, de har varken förrådskammare eller lador, men Gud föder dem. Och hur mycket mer värda är inte ni än fåglarna? 25Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? 26När ni nu inte ens förmår så lite, varför bekymrar ni er då om allt annat? 27Tänk på liljorna, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. 28Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset, som i dag står ute på ängen och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? 29Tänk inte på hur ni skall få något att äta och dricka, och oroa er inte. 30Allt sådant jagar hedningarna i världen efter. Men er fader vet att ni behöver detta. 31Sök i stället hans rike, så skall ni få det andra också. 32Var inte rädd, du lilla hjord, er fader har beslutat att ge er riket. 33Sälj vad ni äger och ge åt de fattiga. Skaffa er en penningpung som inte slits ut, en outtömlig skatt i himlen, dit ingen tjuv kan nå och där ingen mal förstör. 34Ty där er skatt är, där kommer också ert hjärta att vara.

Tjänaren som är beredd

35Fäst upp era kläder och håll lamporna brinnande. 36Var som tjänare som väntar på att deras herre skall komma hem från ett bröllop, så att de genast kan öppna när han kommer och bultar på porten. 37Saliga de tjänarna, eftersom deras herre finner dem vakna när han kommer. Sannerligen, han skall fästa upp sina kläder och låta dem lägga sig till bords och själv gå och passa upp dem. 38Om han så kommer vid midnatt eller ännu senare — saliga är de tjänarna, när han finner dem beredda. 39Ni förstår väl att om husägaren visste när tjuven kom, skulle han hindra honom från att bryta sig in i huset. 40Var beredda, också ni, ty när ni minst väntar det, då kommer Människosonen.«

41Petrus frågade: »Herre, gäller din liknelse oss eller alla?« 42Herren svarade: »Tänk er en trogen och klok förvaltare som av sin herre blir satt att ha hand om tjänstefolket och dela ut maten åt dem i rätt tid. 43Salig den tjänaren, när hans herre kommer och finner att han gör vad han skall. 44Sannerligen, han skall låta honom ta hand om allt han äger. 45Men om den tjänaren tänker: Det dröjer innan min herre kommer, och så börjar slå tjänstefolket och äta och dricka sig full, 46då skall hans herre komma en dag när han inte väntar honom och vid en tid som han inte vet om och hugga ner honom och låta honom dela lott med de trolösa. 47Den tjänaren som vet vad hans herre vill men ingenting förbereder och inte handlar efter hans vilja, han skall piskas med många rapp. 48Men den som av okunnighet gör sådant som förtjänar prygel, han skall bara piskas med några få rapp. Av den som har fått mycket skall det krävas mycket, och den som har anförtrotts mycket skall få svara för desto mera.

Splittring, inte fred

49Jag har kommit för att tända en eld på jorden. Om den ändå redan brann! 50Men jag har ett dop som jag måste döpas med, och jag våndas innan det är över. 51Tror ni jag är här för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag, men splittring! 52Ty där fem bor i ett hus skall de i fortsättningen leva splittrade, tre mot två och två mot tre, 53far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot sonhustru och sonhustru mot svärmor.«

Att tyda tiden

54Till folket sade han: »När ni ser moln stiga upp i väster säger ni genast att det blir regn, och det blir det också. 55Och när ni märker att vinden är sydlig säger ni att det blir hett, och det blir det. 56Hycklare, jordens och himlens utseende kan ni tyda, men vilken tid det är, varför kan ni inte tyda det?

57Varför avgör ni inte själva vad som är rätt? 58När du är på väg till domstolen med din motpart, så gör vad du kan för att bli förlikt med honom innan ni är framme. Annars släpar han dig inför domaren, och domaren låter indrivaren ta hand om dig, och indrivaren sätter dig i fängelse. 59Var säker på att du inte slipper ut förrän du har betalt till sista öret.«