Bibel 2000 (B2000)
17

HELIGHETSLAGAR (kap. 17–26)

Bestämmelser om blod

171Herren talade till Mose:

2Säg till Aron och hans söner och till alla israeliterna: Detta är vad Herren har befallt.

3Om någon av israeliterna slaktar en tjur, ett lamm eller en get i eller utanför lägret 4utan att först föra djuret fram till uppenbarelsetältets ingång för att ge det som en offergåva åt Herren inför hans boning, skall det tillräknas honom som blodskuld. Han har utgjutit blod, den mannen skall utstötas ur sitt folk. 5Därför skall israeliterna föra sina offerdjur, som de hittills slaktat på öppna fältet, fram inför Herren till uppenbarelsetältets ingång, till prästen. Sedan skall de slakta dem som gemenskapsoffer åt Herren. 6Prästen skall stänka blodet på Herrens altare vid ingången till uppenbarelsetältet. Fettet skall han bränna till en lukt som gör Herren nöjd. 7De får inte längre offra sina slaktoffer åt de bockdemoner som de är otrogna med. Detta skall vara en oföränderlig stadga för dem och deras efterkommande.

8Säg till dem: Om någon av israeliterna eller av invandrarna som bor hos er offrar ett brännoffer eller slaktoffer 9utan att först föra fram det till uppenbarelsetältets ingång för att ge det åt Herren — den mannen skall utstötas ur sitt folk. 10Om någon av israeliterna eller invandrarna äter något med blod i, skall jag vända mig mot den som gjort det och utstöta honom ur hans folk. 11Ty varje varelses liv är dess blod, och jag har gett er blodet för att ni skall stänka det på altaret och bringa försoning åt er själva. Blodet ger försoning, eftersom det är livet. 12Därför har jag sagt till israeliterna att ingen av dem får äta något med blod i. Inte heller en invandrare får göra det. 13Om någon av israeliterna eller invandrarna under jakt fäller ett djur eller en fågel som får ätas, skall han tappa ut dess blod och täcka över det med jord. 14Ty om varje varelses liv gäller att blodet är dess liv. Därför har jag sagt till israeliterna att de inte får äta någon varelses blod, ty varje varelses liv är dess blod; var och en som äter av det skall utstötas.

15Var och en som äter ett självdött eller ihjälrivet djur, vare sig han är infödd eller invandrare, skall tvätta sina kläder och bada och är oren till kvällen; sedan är han ren. 16Men om han inte tvättar sina kläder och badar, drar han skuld över sig.

18

Lagar om könsumgänge

181Herren talade till Mose:

2Säg till israeliterna: Jag är Herren, er Gud. 3Ni skall inte göra som man gör i Egypten, där ni en gång bodde, inte heller som man gör i Kanaan, dit jag skall föra er. Ta inte efter deras seder. 4Följ mina stadgar, håll mina bud och rätta er efter dem. Jag är Herren, er Gud. 5Håll mina bud och stadgar, ty den som gör det skall leva genom dem. Jag är Herren.

6Ingen får närma sig någon som är av hans eget kött och blod för att lägra henne. Jag är Herren. 7Ingen får skända sin far genom att lägra sin mor; hon är din mor, du får inte lägra henne. 8Du får inte lägra din fars hustru; då skändar du din far. 9Du får inte lägra din syster, som har samma far eller mor som du, vare sig hon är född inom eller utom hemmet. 10Du får inte lägra din sondotter eller dotterdotter; då skändar du ditt eget kött och blod. 11Du får inte lägra en dotter till din fars hustru; hon tillhör din fars släkt, hon är din syster. 12Du får inte lägra din fars syster; hon är av din fars kött och blod. 13Du får inte lägra din mors syster; hon är av din mors kött och blod. 14Du får inte lägra din farbrors hustru; henne får du inte komma nära, hon är din faster. 15Du får inte lägra din svärdotter; hon är din sons hustru, henne får du inte lägra. 16Du får inte lägra din svägerska; då skändar du din bror. 17Du får inte lägra en kvinna och hennes dotter, inte heller lägra hennes sondotter eller dotterdotter; de är av samma kött och blod, det vore en skam. 18Du får inte ta din hustrus syster till bihustru och lägra henne under din hustrus livstid.

19Du får inte närma dig en kvinna för att lägra henne när hon har menstruation och är oren. 20Du får inte ha samlag med hustrun till en landsman; du blir oren genom henne. 21Du får inte överlämna något av dina barn till Molok. Du får inte vanhelga din Guds namn; jag är Herren. 22Du får inte ligga med en man som man ligger med en kvinna; det är något avskyvärt. 23Du får inte ha könsumgänge med djur av något slag och bli oren genom det. En kvinna får inte ställa sig framför ett djur för att para sig med det; det är något vämjeligt.

24Ni skall inte göra er orena genom något av detta, ty med allt detta har de folk orenat sig som jag driver undan för er. 25Landet blev orent, och jag straffade det för dess synder, så att det utspydde sina invånare. 26Men ni skall hålla mina bud och stadgar och inte göra någon av dessa vidrigheter; det gäller både infödda och invandrare. 27Sådana vidrigheter gjorde landets invånare före er, och då blev landet orent. 28Låt inte landet utspy er för att ni orenat det, så som det utspydde det folk som var före er. 29Var och en som gör någon av dessa vidrigheter skall utstötas ur sitt folk. 30Ni skall lyda mitt förbud mot att ta efter de avskyvärda seder som rådde före er; ni skall inte göra er orena genom dem. Jag är Herren, er Gud.

19

Helighetsregler för israeliterna

191Herren talade till Mose:

2Säg till Israels hela menighet: Ni skall vara heliga, ty jag, Herren, er Gud, är helig. 3Var och en av er skall vörda sin mor och sin far och hålla mina sabbater. Jag är Herren, er Gud. 4Vänd er inte till avgudarna. Gjut inga gudabilder åt er. Jag är Herren, er Gud.

5När ni vill offra ett gemenskapsoffer åt Herren, skall det ske så att det behagar honom. 6Det skall ätas samma dag ni offrar eller dagen därpå. Det som blir över till tredje dagen skall brännas upp. 7Om någon äter av det på tredje dagen, är det något vederstyggligt, och Herren finner inte behag i offret. 8Den som då äter av det drar skuld över sig, ty han har vanhelgat det som var helgat åt Herren. Han skall utstötas ur sitt folk.

9När grödan bärgas i ert land, skall du inte skörda ända ut till åkerrenen, inte heller skall du samla in de sista axen av skörden. 10Du skall inte göra någon efterskörd i din vingård, inte heller plocka upp nerfallna druvor. Du skall lämna kvar det åt den fattige och åt invandraren. Jag är Herren, er Gud.

11Ni skall inte stjäla och inte bedra eller lura varandra. 12Svär inte falskt vid mitt namn, då vanhelgar du din Guds namn. Jag är Herren. 13Du skall inte tilltvinga dig något av din nästa eller beröva honom något. Du skall inte hålla inne arbetarens lön över natten. 14Du skall inte förbanna en döv och inte lägga något i vägen för en blind så att han faller; du skall frukta din Gud. Jag är Herren.

15Ni skall inte handla orätt när ni dömer. Du skall varken gynna den fattige eller ta parti för den rike. Rättvist skall du döma din landsman. 16Du skall inte gå med förtal bland dina bröder, och du skall inte stå din nästa efter livet. Jag är Herren. 17Du skall inte bära agg mot din landsman utan tillrättavisa honom, så att du inte för hans skull drar skuld över dig. 18Du skall inte ta hämnd och inte hysa vrede mot någon i ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. Jag är Herren.

19Mina stadgar skall ni hålla. Du skall inte låta två djur av olika slag i din boskap para sig. Du skall inte så två slags säd i din åker. Du skall inte bära kläder som är vävda av två slags garn.

20Om en man ligger med en kvinna och hon är en slavinna som är bestämd för en annan man men ännu inte har friköpts eller frigetts, skall han betala skadestånd. De skall inte dödas, ty hon var inte frigiven, 21men mannen skall föra fram ett skuldoffer inför Herren till uppenbarelsetältets ingång, en skuldofferbagge. 22Prästen skall inför Herren bringa försoning åt honom med skuldofferbaggen för den synd han har begått, och han skall få förlåtelse för den synd han har begått.

23När ni kommer in i landet och planterar alla sorters fruktträd, skall ni lämna deras första frukt orörd. Under tre år skall deras frukt vara förbjuden och inte ätas, 24och under det fjärde året skall all deras frukt helgas åt Herren under tacksägelser. 25Först under det femte året skall ni äta deras frukt och får då så mycket större avkastning. Jag är Herren, er Gud.

26Ni skall inte äta kött med blod i. Ni skall inte syssla med spådom och teckentydning. 27Ni skall inte klippa håret vid tinningarna, inte kapa av skägget 28och inte rista några märken på er kropp för någon som är död. Inte heller skall ni tatuera er. Jag är Herren.

29Du får inte vanhelga din dotter genom att låta henne prostituera sig. Då fylls hela landet av otukt och skam. 30Mina sabbater skall ni hålla, och min helgedom skall ni vörda. Jag är Herren. 31Vänd er inte till de dödas andar, och uppsök inte spådomsandar, ty ni blir orena genom dem. Jag är Herren, er Gud. 32Du skall resa dig upp för ett grått huvud och hedra den gamle. Du skall frukta din Gud. Jag är Herren.

33Om en invandrare slår sig ner i ert land, skall ni inte förtrycka honom. 34Invandraren som bor hos er skall ni behandla som en infödd. Du skall älska honom som dig själv, ni var ju själva invandrare i Egypten. Jag är Herren, er Gud.

35Ni skall inte handla orätt när ni dömer om längdmått, vikt och rymdmått. 36Riktig våg, riktiga vikter, riktigt efamått och riktigt hinmått skall ni ha. Jag är Herren, er Gud, som har fört er ut ur Egypten. 37Ni skall hålla alla mina bud och stadgar och följa dem. Jag är Herren.