Bibel 2000 (B2000)
10

Nadav och Avihu. Tillägg till offerlagarna

101Arons söner Nadav och Avihu tog var sitt fyrfat, lade i glöd och strödde rökelse ovanpå och bar fram otillåten eld inför Herren, annan eld än han befallt. 2Då gick det ut eld från Herren och förtärde dem, så att de dog inför Herren. 3Mose sade till Aron: »Det var om detta Herren sade:

Jag visar min helighet bland dem som är mig nära,

inför allt folket uppenbarar jag min härlighet.«

Aron teg.

4Mose kallade på Mishael och Elsafan, söner till Ussiel, Arons farbror. »Kom hit och bär ut era bröder ur helgedomen och ut ur lägret«, sade han. 5Då kom de fram och bar dem i deras tunikor utanför lägret, så som Mose hade befallt.

6Mose sade till Aron och hans söner Elasar och Itamar: »Låt inte håret hänga löst och riv inte sönder era kläder, ty då dör ni, och hela menigheten drabbas av vrede. Men era landsmän, alla de andra israeliterna, får gråta över dem som förbrändes av Herren. 7Gå inte bort från ingången till uppenbarelsetältet så att ni dör, ty ni är smorda med Herrens olja.« De gjorde som Mose befallde.

8Herren talade till Aron: 9Vin och starka drycker får du och dina söner inte dricka när ni skall gå in i uppenbarelsetältet, ty då dör ni. Detta skall vara en oföränderlig stadga genom alla släktled, 10för att ni skall kunna skilja mellan heligt och icke heligt, rent och orent, 11och undervisa israeliterna om alla de lagar som Herren har givit dem genom Mose.

12Mose sade till Aron och hans båda kvarlevande söner Elasar och Itamar: »Hämta det matoffer som är kvar efter Herrens eldoffer, och ät det osyrat nära altaret. Det är högheligt, 13och ni skall äta det på helig plats. Det är din och dina söners andel av Herrens eldoffer. Så har jag blivit befalld. 14Bringan som har lyfts upp och låret som har skänkts till offer skall ni äta på en ren plats, du själv och dina söner och döttrar, ty det har getts åt dig och dina söner som er andel av Israels gemenskapsoffer. 15Låret som skänks och bringan som lyfts upp till offer skall ni bära fram tillsammans med eldofferfettet och lyfta upp inför Herren. Det skall för all framtid vara din och dina söners andel, så som Herren har befallt.«

16Mose letade efter syndofferbocken, men den var uppbränd. Då greps han av vrede mot Arons båda kvarlevande söner Elasar och Itamar: 17»Varför har ni inte ätit syndoffret på helig plats? Det är ju högheligt. Herren gav det åt er för att ni skulle ta bort menighetens skuld och bringa försoning åt folket inför Herren. 18Dess blod bars inte in i helgedomen. Ni skulle ha ätit offerköttet på helig plats, så som jag har blivit befalld.« 19Aron sade till Mose: »De har i dag burit fram sina syndoffer och brännoffer inför Herren, och ändå har detta drabbat mig. Om jag själv hade ätit syndoffret i dag, skulle det då ha varit efter Herrens vilja?« 20När Mose hörde detta lät han sig nöja.